Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-24 06:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/socialborgarradet-svart-skydda-is-atervandares-barn/

STHLM

Socialborgarrådet: Svårt skydda IS-återvändares barn

Bild 1 av 2 Stockholm stads socialborgarråd Jan Jönsson (L) ser en stor utmaning i att skydda barn som återvänder från IS-områden.
Foto: Magnus Hallgren
Bild 2 av 2 Flyktinglägret al-Hol i nordöstra Syrien.
Foto: International Rescue Committee/TT

Socialborgarrådet Jan Jönsson (L) säger att det kommer att bli en stor utmaning att skydda barn som återvänder till Stockholm från IS-områden.

– Det kommer att vara ett kritiskt skede där vi måste förhindra att barn blir bortförda. 

Rätta artikel

Som DN tidigare har berättat finns det svenskar, vars anhöriga kan ha stridit för IS, som nu befinner sig i bland annat flyktinglägret al-Hol i Syrien. Där finns både vuxna och barn och hur Sverige ska förhålla sig till just barn vars föräldrar är IS-anknutna har varit föremål för diskussion.

Stockholms stads politiker har klargjort att man ska inta en ”offensiv hållning” gentemot vuxna som återvänder till Stockholm från IS-områden. Samtidigt ska barn som följer med tillbaka skyddas. Men detta kommer att innebära en stor utmaning, enligt Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholms stad.

 – Det handlar bland annat om att barnen inte snabbt ska bli bortförda. Man kan mycket väl tänka sig att det finns ett intresse av att snabbt förflytta sig bort från Stockholm till exempel, säger han.

Jan Jönsson berättar att det i dag finns 38 fall med barn i Stockholm där socialtjänsten startat en utredning eftersom en nära anhörig kommit tillbaka från ett IS-område. Det finns dock ännu inte något barn som själv varit på en sådan plats och kommit tillbaka till staden.

Enligt Jan Jönsson har de 19 personer som hittills har återvänt till Stockholm från ett IS-område gjort detta för mellan fem och ett år sedan.

– Men det är inte förrän nu, vid årsskiftet, som polisen gjorde orosanmälningar för de här barnen. De kom i en klump. 

Varför det ska ha dröjt, i vissa fall upp till fem år, innan en orosanmälan har gjorts säger Jan Jönsson att han inte kan svara på. Enligt polisen fick de en lista på individerna av Säkerhetspolisen i slutet av förra hösten och gjorde orosanmälningarna i anslutning till det. Säpo meddelar via presstjänsten att de inte kan kommentera uppgifterna om när individerna kom till Sverige, men att de följer samma lagstiftning som andra myndigheter och gör orosanmälan om de misstänker att barn far illa. 

Enligt Jan Jönsson har staden inte fått någon information om att något barn skulle vara på väg tillbaka till Stockholm just nu. 

– Vi vet inte hur många det rör sig om eller när det kommer att ske, men vi vet att det finns barn som tillhör Stockholm. 

För att förhindra att barnen förs bort från staden är information från Säpo avgörande.

– Man kan faktiskt besluta om omhändertagande innan barn har kommit till landet och det kanske skulle vara aktuellt, om man kan få sådan förhandsinformation från polisen, säger Jan Jönsson.

Normalt sett leder en orosanmälan inte alltid till utredning, men när det gäller dessa barn startar socialtjänsten en utredning så fort de får kännedom om barnen. Det första som socialtjänsten då ska ta ställning till är om barnen behöver akut skydd och ska omhändertas eller om de kan bo kvar hos sina föräldrar.

– Många av dem som nu sitter i fångläger är en ideologiskt övertygad kärna. Även om man just nu försöker ge uttryck för att man varit ambulansförare och inte varit så inblandad, så har de verkligen hållit sig kvar. Och om man är så ideologiskt övertygad så är det klart att vi talar om placeringar i andra familjer för de här barnen under en väldigt lång tid. 

Men Jan Jönsson ser samtidigt att det kan finnas svårigheter att hitta lagstöd för att omhänderta ett barn enbart på grund av förälderns ideologiska hemvist.

– Om man är väldigt ideologiskt övertygad är det kanske ingenting man gärna skyltar med. Och att komma runt det, inte minst juridiskt, kommer att bli knepigt. Om vi känner att vi behöver skilja barn och föräldrar åt så måste det finnas en juridisk grund för det. Även där kommer polisens information bli oerhört avgörande, vad de vet om var de befunnit sig och gjort.

Hittills i år har staden avsatt sammanlagt fyra miljoner för att på olika sätt hjälpa stadsdelarna att hantera de barn som kan tänkas komma. Det handlar framför allt om utbildningsinsatser för socialsekreterare, men också för att stadens team mot våldsbejakande extremism ska kunna ta fram information om hur andra kommuner hanterar frågorna. 

– Det kommer också igång utbildningar för hur man känner igen krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord. Det är något även jobbtorgen får utbildning i, säger Jan Jönsson.

Men han tror att det kommer behövas ytterligare resurser för nästa år. 

– Barnen kommer vara väldigt traumatiserade och de kommer behöva både socialtjänstinsatser och barnpsykiatriska insatser. Därför har det också påbörjats ett samarbete med barn och ungdomspsykiatrins traumagrupp. 

Finansborgarrådet Anna König Jerlmyr har tidigare gått ut med att socialtjänsten i Stockholms stad ska bryta sekretessen om det i deras utredningar framkommer att någon begått exempelvis krigsbrott. Jan Jönsson förtydligar att det är stadsdelsnämnden som kommer att göra den formella anmälan, för att socialsekreterare inte ska bli utsatta för hot.

Samtidigt tror han inte att det är i socialtjänstens utredningar som berättelserna om exempelvis krigsbrott kommer att komma fram.

– Det är troligare att det sker via förskolor och behandlande insatser.

Hur ska förskolepersonal hantera en sådan situation?

– Vi har sagt att de måste jobba fram en rutin, så det kommer nog att komma inom kort. Men det troligaste är att de får orosanmäla det och så får det gå via socialtjänsten. 

Läs mer: Så ska Stockholms stad skydda IS-terroristers barn 

Läs mer: 35 kommuner förbereds för hemvändande IS-stridande