Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-18 23:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sodertaljenatverkets-ledare-fast-i-operation-robinson/

STHLM

Södertäljenätverkets ledare fast i ”Operation Robinson”

Tre gängmedlemmar från Södertälje har gripits i en stor utredning som gäller grovt vapeninnehav, grovt narkotikabrott och förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse.

Enligt uppgift till DN bygger misstankarna på krypterad information från den numera knäckta tjänsten EncroChat.

De gripna männen är 29, 34, och 37 år gamla och hemmahörande i Södertälje. Alla är tidigare straffade och tillhör, enligt polisen, ledarskiktet inom den kriminella gruppering som går under namnet ”Södertäljenätverket”.

29-åringen avtjänade fram till relativt nyligen fängelsestraff för ett uppmärksammat mord på en medlem i ett konkurrerande nätverk. Efter att ha återfått friheten misstänks mannen och andra ha gett sig in storskalig narkotikahandel.

– Det handlar om väldigt stora mängder kokain, cannabis och andra droger som sålts vidare till andra aktörer i Mellansverige, säger en av de poliser som jobbar med fallet.

Under fredagseftermiddagen häktades 29-åringen och 34-åringen av Södertälje tingsrätt, misstänkta för grovt narkotikabrott.

– Mycket talar för att rubriceringen i slutändan kan bli synnerligen grovt narkotikabrott, fortsätter källan.

Men misstankarna stannar alltså inte där. 34-åringen och 37-åringen åtalades i början av september för grovt vapenbrott, anklagade för att hanterat en pistol försedd med lasersikte och extra stort magasin. Rättegång hålls i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt kommande fredag.

– Utöver det misstänks 29-åringen för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse i Uppsala, uppger en av DN:s källor.

Polisen i Region Stockholm kom de misstänkta på spåren tack vare ”Operation Robinson”, en jättelik internationell insats som leds av EU-organen Europol och Eurojust. Liksom cirka 800 andra svenskar i den kriminella miljön har trion använt den krypterade mobiltjänsten EncroChat, som länge gjort det möjligt att kommunicera utan att polisen haft chans att utföra avlyssning.

Men när Frankrike tidigare i år lyckades knäcka krypteringstjänsten fick Europas polismyndigheter plötsligt full insyn i hundratals kriminella nätverks inre liv, däribland alltså ”Södertäljenätverket”.

– Mig veterligen är detta första gången ett åtal väcks i Sverige med stöd av bevisning från Operation Robinson, säger vice chefsåklagare Stefan Creutz, som ansvarar för vapenutredningen.

Polisen och en rad andra myndigheter har i helt decennium satsat hårt för att slå ut ”Södertäljenätverket” och öka tryggheten i Södertälje. Tack vare insatserna ”Tore 1” och ”Tore 2” har nätverket också under flera år bedömts vara försvagat. Men efter att gamla medlemmar frigivits och nya kommit till räknar polisen i dag till cirka 100 anknutna individer.

– Men jag kan säga att vi just nu har ett extremt bra tryck på den här miljön, säger kommissarie Gunnar Appelgren, samordnare för region Stockholms nya insats ”Tore 3.”

Mot bakgrund av uppmärksamheten i veckan kring kriminella klaner vill både Gunnar Appelgren och andra framhålla att ”Södertäljenätverket” inte ska räknas till denna kategori.

– Nej, det har jag inget underlag för att påstå. Snarare har personerna vuxit upp i samma miljö och bara några av dessa är släkt med varandra, säger vice chefsåklagare Stefan Creutz.

Läs mer:

Tre kopplade till Södertäljenätverket åtalas för upplopp på nattklubb

Polisen: Ett femtiotal gängkonflikter pågår i Sverige just nu

Ämnen i artikeln

Södertälje
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt