Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-03 23:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/sparvagnar-ska-ta-mer-plats-i-stockholmsregionen/

STHLM

Spårvagnar ska ta mer plats i Stockholmsregionen

Spårvagnen glider ut på Djurgårdsbron. Här är linjen tänkt att förgrena sig mot Ropsten och fortsätta rakt fram.
Spårvagnen glider ut på Djurgårdsbron. Här är linjen tänkt att förgrena sig mot Ropsten och fortsätta rakt fram. Foto: Thomas Karlsson

Spårvagnarna breder ut sig i Stockholmsregionen – norrut mot Sollentuna och söderut mot Huddinge. Men linjen mot miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, som skulle ha börjat rulla 2014, kan möjligen vara på plats 2030. 16 år senare.

– Det finns inte så mycket nytt att säga om den. Projektet är flyttat utanför nuvarande investeringsplan. Det finns utmaningar med att matcha bostadsbyggandet och just nu finns ingen finansiering, säger kollektivtrafikregionrådet Tomas Eriksson (MP).

Ett av de viktigaste argumenten för att förlänga Spårväg City mot Värtan och Ropsten i östra Stockholm var att stadsdelen Norra Djurgårdsstaden skulle bli en miljöstadsdel och då ansågs spårväg passa bättre än buss.

I november 2009 skakade dåvarande trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm (M) och dåvarande kommunalrådet i Lidingö Paul Lindquist (M) hand på att rusta upp Lidingöbanan och koppla ihop den med Spårväg Citys förlängning.

I den borgerliga landstingsmajoritetens strategiplan 2011 nämndes sex spårvägslinjer i regionen, däribland linje 6 mellan Norra Djurgårdsstaden och Karolinska. Planen var att förlängningen av Spårväg city till Ropsten skulle vara klar 2014, när de första flyttade in i Norra Djurgårdsstaden.

– Tidsplanen är ställd på huvudet och en förlängning av spårvägen saknar finansiering, vi pausade projektet 2015, säger trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M).

I en delrapport 2018 från regionens och Stockholms stads gemensamma utredning konstaterades att förslaget om spårväg är bäst trots att det innebär ”en betydande investeringsutgift som inte finns upptagen i landstingets planering”. Anledningen var att ett utökat bussnät riskerar att orsaka framkomlighetsproblem och inte ha tillräckligt med kapacitet för att ta emot alla som vill åka.

Norra Djurgårdsstaden, maj 2020.
Norra Djurgårdsstaden, maj 2020. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Norra Djurgårdsstaden lanserades som stadsdelen med förstklassig kollektivtrafik där invånarna inte skulle behöva bil. Sedan när folk köpt sina mångmiljonlägenheter utan garage blev de stående med lilla buss 55 med gles tidtabell. Tycker du inte lite synd om dem?

– I den del av västra Norra Djurgårdsstaden där inflyttningen började 2014 var det aldrig planerat för spårvagn, sträckningen går genom de östra delarna av stråket Djurgårdsbron– Ropsten. Nu har vi startat en ny stombusslinje, 6:an mellan Ropsten och Karolinska, för att möta behoven, säger Kristoffer Tamsons.

Den fortsatta spårvagnsdragningen från Norra Djurgårdsstaden till Karolinska dömdes ut under Stockholmsförhandlingen. Den gula t-banelinjen från Odenplan till Arenastaden i Solna via Karolinska bedömdes vara ett bättre alternativ, både ekonomiskt och för samhällsnyttan.

Och utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden har inte gått så snabbt som Stockholms stad tänkte, enligt Tamsons, och inte med den inriktning man planerade från början. Mycket är fortfarande på planeringsstadiet.

– Vi är beroende av att Stockholms fastställer sin stadsutvecklingsplan, staden är beroende av statliga bestämmelser, till exempel den precisering av riksintresset som Trafikverket arbetar med. Det är lite katten på råttan och råttan på repet, säger han.

Regionråden Tomas Eriksson (MP) och Kristoffer Tamsons (M) på Östra station. Den stationen kommer att försvinna.
Regionråden Tomas Eriksson (MP) och Kristoffer Tamsons (M) på Östra station. Den stationen kommer att försvinna. Foto: Roger Turesson

Stadens och regionens gemensamma utredning kom med sin slutrapport 2020. Där konstateras att frågan om buss eller spårvagn till Norra Djurgårdsstaden var felställd.

– Vi behöver olika typer av kollektivtrafik fram till 2030–2035 – en robust och kapacitetsstark busstrafik samt tunnelbana. Behov av spårvagn Djurgårdsbron–Ropsten, med en avgrening till Loudden, ser vi kunna komma på plats först 2030, men vi börjar planera för spårvägen redan nu, säger Kristoffer Tamsons.

Hur ska ni finansiera spårvägsbygget?

– Jag föregår inte en diskussion om vem som ska medfinansiera, vi håller alla dörrar öppna. I dag finns ingen finansiering alls av denna mångmiljardsatsning.

7:an på Strandvägen. Linjen från Waldemarsudde på Djurgården förlängdes 2018 fram till Klarabergsviaduktens brofäste.
7:an på Strandvägen. Linjen från Waldemarsudde på Djurgården förlängdes 2018 fram till Klarabergsviaduktens brofäste. Foto: Thomas Karlsson

Kristoffer Tamsons partikollegor i Stockholms stadshus vill ha en spårvagn. När socialdemokraten Jan Valeskog ställde frågan till finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) sade hon i ett skriftligt svar:

”Vad gäller kollektivtrafikförsörjningen till Norra Djurgårdsstaden så önskar staden en ökad dialog kring utvecklingen, där staden och regionen med stöd från Lidingö stad har bedömt Spårväg City som det bästa alternativet utifrån kollektivtrafikens attraktionskraft för det framväxande miljöprofilsområdet.”

Den grönblå majoriteten i Stadshuset har också en ambition om att Stockholm ska vara en stad där nya stadsdelar utvecklas till att bli internationella föredömen inom hållbar utveckling.

”I en växande stad är miljöprofilerade stadsdelar en omistlig del av ett integrativt miljöarbete. Det övergripande programmet för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden är det mest omfattande som tagits fram för ett byggprojekt av denna storlek i Stockholm. När stadsdelen står klar kommer den att rymma 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser.”

2010 förlängdes spårvägslinjen från Norrmalmstorg till Hamngatan. ”NK-expressen” kallade motståndarna spårvagnen
2010 förlängdes spårvägslinjen från Norrmalmstorg till Hamngatan. ”NK-expressen” kallade motståndarna spårvagnen Foto: Thomas Karlsson

Även om Spårväg Citys framtid är en aning oklar pågår flera infrastruktursatsningar för spåbunden trafik i Stockholmsregionen. Tunnelbanan byggs ut med 11 nya tunnelbanestationer och två mil nya spår. Roslagsbanan uppgraderas med dubbelspår som snart ska användas fullt ut i trafik. Samtidigt rustas Saltsjöbanan upp och ytterligare investeringar sker i både nya fordon och depåer. Regionen satsar 1,4 miljarder på 8–12 nya fordon, det blir ännu ett generationsskifte i kollektivtrafiken, menar Tamsons.

Totalt byggs 46 nya spårstationer och 11 mil nya spår.

– Det är ett stort framtidsbygge med utbyggnad i alla väderstreck, för perioden fram till och med 2030 är Region Stockholms totala investeringsbudget 91,2 miljarder kronor, säger Kristoffer Tamsons.

Enkät: Hur fungerar kollektivtrafiken i Norra Djurgårdsstaden i dag?

Leif Östfeldt, 71.
Leif Östfeldt, 71. Foto: Thomas Karlsson

– Jag tycker att det fungerar väldigt bra. Vi har två bussar som går in till centrum. Sexan till Odenplan och 75:an via Kungsgatan, Stureplan och ner till T-centralen. Och de går rätt ofta. Vi åker bara kollektivt, vi har skippat bilen sedan vi flyttade hit. Det är lätt att ta sig ner till Ropsten, säger Leif Östfeldt.

Skulle du önska att det gick en spårvagn?

– Ja, visst. Jag känner till att det planerades. De har ju mer kapacitet och är kanske mer miljövänliga – sedan tycker jag att spårvagn är rätt trevligt också. Så vitt jag förstår fanns det rätt stora planer en gång i tiden, men de verkar ligga i en kappsäck just nu.

Philip Boström, 29, driver en cykelaffär i området.
Philip Boström, 29, driver en cykelaffär i området. Foto: Thomas Karlsson

Hur fungerar kollektivtrafiken i dag?

– Jag tycker att det fungerar rätt bra. Det är lite lurigt att ta sig till tunnelbanan vid Ropsten, men jag har hört att det pratas om en ny uppgång närmare oss. Norra Djurgårdsstaden är en stadsdel på väg uppåt. Nya butiker öppnas, det byggs på för fullt. Med bättre kommunikationer skulle det bli ännu mer liv och rörelse, säger Philip Boström.

Sarah Wu, 36, med den portugisiska vattenhunden Shredder.
Sarah Wu, 36, med den portugisiska vattenhunden Shredder. Foto: Thomas Karlsson

Hur fungerar kollektivtrafiken i dag?

– Jag flyttade in i somras och har mest cyklat – nu har jag vant mig vid det på grund av pandemin. Men när det blir mörkare kanske man måste börja åka buss och tunnelbana. Jag bodde vid Södra Station innan, och det är klart att det var bättre kommunikationer där, men att stå ut med lite sämre kommunikationer var ett val vi gjorde när vi flyttade hit, säger Sarah Wu.

Läs mer:

Tvärbanan nästan en miljard dyrare än beräknat

Nytt förslag från SL: Förläng Roslagsbanan

Ämnen i artikeln

Sundbyberg
Sollentuna
Huddinge
SL
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt