Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 23:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/starbrink-om-karolinskas-ekonomi-all-anledning-att-lagga-korten-pa-bordet/

STHLM

Starbrink om Karolinskas ekonomi: ”All anledning att lägga korten på bordet”

Karolinska universitetssjukhuset är i djup ekonomisk kris. Foto: Magnus Hallgren

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) uppger sig inte ha känt till djupet av den ekonomiska krisen på Karolinska. Vänsterpartiet kräver en kriskommission för att ta kontroll över sjukhuset, som har ett prognostiserat underskott på 1,5 miljarder. 

”Politiska beslut ligger bakom situationen, nu måste politiken agera”, säger Jonas Lindberg (V). 

Rätta artikel

Så sent som i tisdags fattade hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att skjuta till 415 miljoner kronor till Karolinska som en extraordinär åtgärd för att delvis rädda Karolinskas ekonomi 2019. Det var mot bakgrund av att sjukhuset beräknats gå med ett gigantiskt underskott på 1,1 miljard för i år. Dagen efter berättar den nye sjukhusdirektören Björn Zoëga i en intervju med DN som efterträtt Melvin Samsom att ekonomin skenar och att det prognostiserade underskottet är betydligt större än vad som tidigare varit känt - 1,5 miljarder om inget görs, och att sjukhuset måste spara ytterligare 500-600 miljoner i år. Enligt Zoëga var det åtgärdsprogram som redan lagts fram på sjukhuset, och som innebar att 400 tjänster skulle bort inte i fas och inte tillräckligt robust. 

Sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L). Foto: Lisa Mattisson, Lisa Mattisson

Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna Starbrink (L) säger att hon inte tidigare känt till djupet av sjukhusets ekonomiska problem. 

– Beslutet om tillskottet grundar sig på de uppgifter om det ekonomiska läget som vi hade för en tid sedan. Att det finns ännu större behov har framkommit de senaste dagarna, i DN. Men lösningen är inte bara att skjuta till nya pengar. Sjukhusledningen måste agera kraftfullt och göra analysen av den höga kostnadsnivån. 

Klarar sjukhuset att göra den analysen? 

– Ja, den möjligheten måste Björn Zoëga få nu. Det finns all anledning att lägga korten på bordet. Det har inte tidigare kommunicerats så tydligt hur läget är. 

Oppositionsregionrådet Erika Ullberg (S) tycker att den politiska styrningen över Karolinska lyser med sin frånvaro. 

– Först fattas beslut om det ekonomiska tillskottet, sedan får vi via media höra av sjukhusdirektören att sjukhuset blöder. Ingenstans framgår detta i underlag till regionstyrelsen eller annat organ. Karolinska är formellt en politisk nämnd, och borde också styras som en sådan. Vi i oppositionen kan inte veta om åtgärderna är tillräckliga, när vi inte har chans att se underlagen, säger Erika Ullberg. 

De nya siffrorna presenterades på ett möte i sjukhusets styrelse i tisdags. Karolinskas styrelseordförande Håkan Sörman säger att situationen är ”ytterst allvarlig”, och sjukhusledningen har tre veckor på sig att återkomma med ett reviderat sparprogram. Enligt Sörman handlar det om runt en miljard som sjukhuset måste spara under 2019. 

I början av april fick sjukhusets ekonomidirektör Margareta Fast gå med omedelbar verkan. Hon fick ett avgångsvederlag från sjukhuset på nästan två miljoner kronor och är arbetsbefriad fram till 30 september då anställningen upphör.

Det handlar om stor diskrepans mellan det beräknade underskottet på 1,1 miljard till 1,5 miljarder. Har sjukhusledningen mörkat situationen? 

– Nej, vi såg redan i januari att det här inte går enligt plan. Redan då låg vi fel med 30 miljoner. Åtgärdsplanerna som lagts ut på verksamheterna är inte tillräckliga, säger Håkan Sörman. 

På frågan om fler tjänster än de tidigare aviserade 400 kan dras in, svarar Håkan Sörman att det är för tidigt att säga. 

– Men vi vill ju värna vårdproduktionen. 

Den nye sjukhusdirektören har gjort klart att det är viktigt med snabba åtgärder för att få ordning på ekonomin. Den ekonomiska analysen av bakgrunden till krisen är dock inte klar. 

Yvonne Dellmark, läkarföreningens ordförande på Karolinska befarar att snabba kortsiktiga åtgärder kan få oönskade effekter. 

– Det går inte att spara så stora summor utan att påverka patienterna, och utan att påverka utbildning och forskning som redan varit föremål för besparingar i den här omorganisationen. 

Att sjukhusets kostnadsbild är högre när man flyttat in i nya lokaler, där vården är högspecialiserad, patienterna sjukare och vården bedrivs i enkelrum är inte förvånande, säger hon. 

– Om regionen menar allvar med att man vill bedriva högspecialiserad vård, och samtidigt vara ett universitetssjukhus, så måste man se över vilken verksamhet som är nödvändig och avsätta resurser. Annars finns en risk för att man inte lever upp till kraven för ett universitetssjukhus, säger Yvonne Dellmark. 

Sjukhuset har en ny omdiskuterad organisationsmodell med 30 procent fler chefer, som införts utan ekonomisk konsekvensanalys med hjälp av Boston Consulting Group. Enligt sjukhusledningen ska det nu ”skruvas” på modellen. 

Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Jonas Lindberg säger att det är oerhört olyckligt att den nya organisationen införts samtidigt som flytten in på det nya sjukhuset. 

– I grunden finns dåliga politiska beslut, om en tematisk organisation. Nu måste man också agera politiskt, och se över vad som driver kostnader, säger Jonas Lindberg, som efterlyser större politisk kontroll över Karolinska. 

– Man måste tillsätta en kriskommission som också involverar fackförbunden. Sedan krävs offentliga satsningar för att förhindra att personalen flyr.

DN har sökt finansregionrådet Irene Svenonius (M), som svarar med en skriftlig kommentar: 

– Jag ser allvarligt på att underskottet nu bedöms vara större på Karolinska. Det är dock utmärkt att sjukhusledningen tar tag i situationen för att återskapa balans i ekonomin. Det är dessutom positivt att sjukhusdirektören nu involverar alla anställda på alla nivåer i arbetet med att identifiera möjligheter att sänka kostnader.