Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Stark kritik mot statlig utredning: Leder till ökade köer

Måns Rosén kritiseras nu av experter för att hans utredning om centralisering av vård anses innehålla stora fel.
Måns Rosén kritiseras nu av experter för att hans utredning om centralisering av vård anses innehålla stora fel. Foto: Anders Norderman

Högspecialiserad vård centraliseras nu i hög takt i Sverige. Utredningen som förändringen bygger på lovar att 500 liv ska räddas av omorganisationen.

Men SVT:s Dokument inifrån avslöjar stora brister i underlaget.

Utredningen kallas populistisk och felaktig, av experter till DN.

– Centraliseringen leder hittills till ökade köer, säger professor Ulf Gunnarsson.

SVT:s Dokument inifrån ”Den stora sjukhusstriden”, har avslöjat stora brister i underlaget i 2015 års statliga utredning ”Träning ger färdighet” som ligger till grund för riksdagens beslut att centralisera högspecialiserad vård.

Ulf Gunnarsson.
Ulf Gunnarsson. Foto: Umeå universitet

I dag bedrivs 12 verksamheter som rikssjukvård, i Stockholm gäller det bland annat levertransplantationer. Enligt den nya lagen som träder i kraft 1 juli ska mer vård centraliseras och cirka fem procent av svensk sjukvård centraliseras på nationell nivå. 

Enligt utredningen, som även förordar regional centralisering, skulle årligen 500 liv räddas av att endast sjukhus som utför mellan 50–100 operationer av en viss typ, får utföra dessa.

Men i underlaget har bland annat enklare ingrepp inräknats, som förlossningsvård och palliativa insatser. Dessutom har samma dödsfall räknats flera gånger om, avslöjar SVT.

Redan 2015 larmade två experter i en debattartikel i Dagens Medicin om att underlaget inte håller måttet. En av dem var professor emeritus Ulf Haglund i Uppsala.

– Det är bra att sanningen kommit fram nu, men väldigt trist att så många beslut hunnit fattas på det här populistiskt framförda, felaktiga materialet. säger han till DN.

Professor emeritus Ulf Haglund.
Professor emeritus Ulf Haglund. Foto: Privat

Haglund var med att ta fram studien ”Volym och resultat” 2011 som just utredde samband mellan mängden utförda operationer och kvalitet, mätt i dödsfall.

– Det gick att påvisa att det var dåligt att göra väldigt få ingrepp per år, alltså 4–6 stycken. Men det gick inte att påvisa att de som gör 15 ingrepp av ett visst slag per år har sämre resultat än de som gör 40. Måns Rosén visar något helt annat, baserat på samma material som vi hade tillgång till.

Hälften av remissinstanserna har haft synpunkter på utredningens rekommendationer om volymer. Flera av regionerna, liksom SKL, anser att volymer fått för stor tyngd i utredningen. Karolinska universitetssjukhuset vänder sig emot riktmärkena i volymer. Umeå universitet anser att beskrivningen om volym och resultat är förenklad och ifrågasätter var rekommendationen om 50–100 ingrepp för att få bedriva högspecialiserad vård kommer ifrån. 

Professor i kirurgi vid Umeå universitet Ulf Gunnarsson har studerat relationen mellan volym och kvalitet, räknat i långtidsöverlevnad, gällande svenska tarmcanceroperationer.

– Vi ser inget samband. Det är baserat på ett större material och otvetydigt. Det är vetenskap som i motsats till Måns Roséns siffror är publicerat i internationella, välkontrollerade tidskrifter. Men detta har han valt att inte ta med, därför då hade det inte varit lika entydigt.  

Alla DN talar mer ser fördelar av att koncentrera viss typ av komplex kirurgi, som ofta kräver stora tekniska investeringar. 

– I grunden finns stor enighet kring att vissa ingrepp bör centraliseras. Men det måste ske på välbalanserade grunder. 

– Centraliseringen hittills, som jag kan se, leder till ökade köer, längre väntetider och att patienter med cancersjukdomar står i kö och väntar på ett ingrepp.

Dessutom larmar akutsjukhus som DN talat med, om att traumakirurger inte får tillräcklig övning då planerad kirurgi försvinner – och om resursslöseri som uppstår när kirurger ”rullar tummarna” i väntan på nästa akutpatient.

Gällande tjocktarmscancer, som är cirka 4.000 fall per år, blir omkring en fjärdedel akut sjuka.

– Dessa tusen patienter kommer till akutmottagningar, har mycket sämre överlevnad och mycket större risker än de som opereras planerat. Har man då en akutmottagning där kirurgerna inte på dagarna står och opererar ett panorama av buksjukdomar, kommer de svåraste fallen som är extremt sårbara, opereras av kirurger med mindre erfarenhet, säger Ulf Gunnarsson och fortsätter:

– Att övning ger färdighet, är jag också helt övertygad om, men på ett mindre sjukhus opererar kirurgerna inte sällan fler timmar i veckan än kirurger på större sjukhus. De opererar däremot flera olika saker, vilket ger dem en bredd och förmåga som de kan översätta i flera olika situationer.

Måns Rosén som ledde utredningen, är kritisk till SVT:s program, som han anser vara selektivt.

– Man redovisade inte våra slutsatser eller resultat. Man koncentrerade sig på beräkningar som inte påverkade våra förslag.

Siffran ”500 liv” har använts som argument av politiker från vänster till höger.

– Våra beräkningar pekade på 370 liv inom kirurgiska specialiteter, men sannolikt ger träning färdighet även inom medicin och psykiatri och då angav vi en uppskattning på 500 liv.  Det är klart att det finns en osäkerhet i det där, men det är inte så att alla dödsfall försvinner, säger Måns Rosén till DN.

Finns det något du skulle gjort annorlunda i dag?

– Det finns det säkert, men jag tror inte att förslagen skulle ha sett annorlunda ut. Det viktiga var att vi föreslog att Socialstyrelsen skulle bilda sakkunniggrupper som skulle bestå av experter, professioner och patientföreträdare, som skulle bedöma vad som är högspecialiserad vård.

Att högspecialiserad vård över huvudtaget ska koncentreras bygger Rosén på det han menar är entydig vetenskap.

– Den samlade vetenskapliga litteraturen pekar tydligt på att det finns ett samband mellan volym och resultat.

Vad beror det på att forskare SVT och DN pratat med motsäger att litteraturen visar entydigt samband?

– Dels kan det bero på att man inte gillar budskapet att det är ett tydligt samband. Men jag har följt den här frågan noggrant och det är ett tydligt samband, säger Rosén.

Rosén ser ingen koppling mellan centralisering och ökade köer.

– Köer kan ha med brister i organisationen att göra eller att man inte fått tillräckliga resurser. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.