Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Stockholm blir en allt mer delad stad

Foto: Jonas Lindkvist

Segregationen ökar snabbt i Stockholm. I en omfattande forskningsstudie jämförs utvecklingen i 13 europeiska storstäder – och Stockholm sticker ut.

– Det som håller på att hända är att det inte finns någon plats för de fattiga, de trycks längre och längre ut från centrum. Och det handlar inte om etnicitet, det är en klassfråga, säger Roger Andersson, professor i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

Det är en kombination av växande inkomst- och förmögenhetsklyftor, förändringar i välfärdssystemen, försvagad offentlig styrning över bostadsfrågan och en kraftigt minskad hyressektor

Han är ansvarig för Stockholmsdelen i studien. När forskarna gjorde en teoretisk rankning av de 13 städernas socioekonomiska segregation hamnade Stockholm långt ner på listan: London, Riga, Madrid, Vilnius, Milano, Tallinn, Amsterdam, Aten, Budapest, Oslo, Stockholm, Prag, Wien.

När de hade undersökt verkligheten såg listan annorlunda ut: Madrid, Milano, Tallinn, London, Stockholm, Wien, Aten, Amsterdam, Budapest, Riga, Vilnius, Prag, Oslo. Stockholm tar en föga hedrande femteplats och utmärker sig som en stad där segregationen mellan rika och fattiga har ökat markant under de senaste tio åren.

Hur kan det komma sig?

– Det är en kombination av växande inkomst- och förmögenhetsklyftor, förändringar i välfärdssystemen, försvagad offentlig styrning över bostadsfrågan och en kraftigt minskad hyressektor, säger Roger Andersson.

Både den fattigaste och den rikaste gruppen har blivit mer geografiskt isolerad. Det är särskilt tydligt för den rikaste delen av befolkningen, som koncentreras i villaförorter och blandade områden i nordost.

De två lägsta inkomstgrupperna har ökat sin andel i områden med flerfamiljshus utanför närförorterna och tappat mark i innerstaden. Där har den högsta inkomstgruppen ökat sin andel av befolkningen med 62 procent sedan 1990.

– Segregationen har stor effekt på innerstaden, där ser vi en klar minskning av den fattigaste delen av befolkningen. Miljonprogrammen hade för tio år sedan en hygglig balans, i dag är höginkomst­tagarna i stort sett borta, säger Roger Andersson.

Det pågår en gentrifieringsprocess i Stockholm, menar han, inifrån och ut, ofta längs t-banelinjerna.

– Debatten har fokuserat på etnisk segregation men vi pratar i termer om klass. Människors resurser är oerhört viktiga.

Både den fattigaste och den rikaste gruppen har blivit mer geografiskt isolerad. Det är särskilt tydligt för den rikaste delen av befolkningen, som koncentreras i villaförorter och blandade områden i nordost.

Enligt Roger Andersson lever väldigt många i tron att du väljer själv var du vill bo och att segregationen har etniska orsaker.

– Men inom gruppen icke-västliga invandrare – de som inte kommer från EU, Nordamerika eller Oceanien – ökar segregationen dramatiskt. Bland höginkomsttagare har skillnaden mellan icke-västliga invandrare och svenskar fallit drastiskt de senaste tio åren, men bland låginkomsttagare finns en väldigt hög segregation mellan icke-västliga invandrare och svenskar, säger han.

Vad gör politiken?

– Den enda uttalade politik som har funnits de senaste 20 åren är de områdesbaserade programmen, som Storstadssatsningen. De har omgetts av retorik om att ”bryta segregationen”. Det har de aldrig gjort, enligt mig, det är naivt att tro, säger Roger Andersson.

Det är en politik som har drivits fram i en etnisk kontext. Den riktar sig till speciella områden och struntar i resten av strukturen, menar han.

Vad blir konsekvenserna av ett allt mer segregerat samhälle?

– Ett samhälle som präglas av en större social polarisering riskerar att få sociala oroligheter. Medelklassens rädsla för vad underklassen ska ställa till med har alltid väckts av områden där fattiga och minoriteter koncentreras, säger Roger Andersson.

Fakta. Så gjordes studien

Stockholm betyder i studien Stockholms tätort, ett område av sammanhållen bebyggelse som skär in i 13 kommuner, dessutom ingår Södertälje, Lidingö och Täby.

Forskarna har samlat in data över alla invånare, 1,7 miljoner människor, från 1990, 2000 och 2010 och delat in dem i fem grupper efter disponibel inkomst.

De storskaliga förändringarna i regionen mäts i fyra geografiska områden: innerstaden, närförort, blandade områden/villaförorter och områden med flerfamiljshus utanför närförorterna. Segregationen belyses utifrån data om 655 bostadsområden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.