Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 01:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stockholm-far-allt-langre-varmeboljor/

STHLM

Stockholm får allt längre värmeböljor

Katarina Luhr (MP) vid trädallén vid Rådmansgatan som ska ge svalka och skydda mot skyfall. ”Att ställa sig under ett träd kan sänka temperaturen nio grader”, säger klimat- och miljöborgarrådet.
Katarina Luhr (MP) vid trädallén vid Rådmansgatan som ska ge svalka och skydda mot skyfall. ”Att ställa sig under ett träd kan sänka temperaturen nio grader”, säger klimat- och miljöborgarrådet. Foto: Eva Tedesjö

Stockholm har haft rekordlånga värmeböljor de senaste decennierna visar en ny klimatrapport. Den extrema sommaren 2018 varade värmeböljan i hela 25 dagar.

– År 2100 kan den sommaren vara det normala, säger klimat- och miljöborgarråd Katarina Luhr (MP).

Det är svårt att föreställa sig en köldnupen majdag när solen knappt värmer nästippen. Att Stockholm varje sommar skulle erbjuda ständig medelhavsvärme redan i sluttampen av detta sekel. Tanken är inte helt odelat negativ för oss som sommarlängtar efter en okänsligt kall vår. 

Ändå krävs bara ett två-årigt kortminne för att minnas den värmestress som extremhettan förorsakade. Stockholm upplevde då sin hetaste sommar i mannaminne och effekten blev fatal. Enligt Folkhälsomyndigheten landade överdödligheten på 700 fler dödsfall i landet under sommaren. En remarkabelt hög siffra, om än i skuggan av coronapandemin.

Stockholm har historiskt sett varit relativt förskonad från värmeböljor som inträffar när maxtemperaturen ligger på minst 25 grader under fem dygn. Men miljöförvaltningens nya analys visar att värmeböljornas längd de senaste tre decennierna har ökat med hela 75 procent jämfört med föregående 30-årsperiod. Från i genomsnitt 4,8 dygn till dagens 8,4 dygn enligt SMHI:s mätningar i Observatorielunden. 

– Det är slående att värmeböljornas längd har ökat med 75 procent. Värmeböljor har stor påverkan på människors hälsa, särskilt gamla och sjuka som är särskilt sårbara. Under långa värmeböljor när temperaturen inte går ned under dygnet ökar överdödligheten, säger Magnus Sannebro, miljöutredare på Stockholms stad.

Rekordsommaren 2018 varade värmeböljan i hela 25 dagar vilket saknar motstycke i den meterologiskt mätbara historien, även från ett Observatoriekulleperspektiv som samlat data om extrema temperaturer sedan 1941. Detta år hade Stockholm hela 18 dagar med en temperatur på minst 30 grader, vilket också är nytt rekord.

– Under tropiska dygn när temperaturen inte går ned under 20 grader får kroppen inte möjlighet att återhämta sig om man inte har luftkonditionering. Vilket många sjukhus och äldreboenden i dag inte har, säger Magnus Sannebro.

För att möta uppvärmningens negativa effekter ska staden nu börja mäta fler värmeindikatorer. Det handlar bland annat om värmeböljor, tropiska nätter, växtsäsong, maximal dygnsmedeltemperatur och så kallade nollgenomgångar när temperaturen växlar mellan under och över noll grader under ett dygn.

Vid mätstationerna vid Observatorielunden, i Högdalen och på ett tak på Torkel Knutssons gata på Södermalm har man redan nu kunnat mäta den stora temperaturökningen som Stockholm upplevt de senaste tre decennierna jämfört med föregående 30-årsperiod.

”Vi måste börja planera lite smartare för vi behöver skydda människor från längre värmeböljor och fler värmetoppar”, säger Katarina Luhr.
”Vi måste börja planera lite smartare för vi behöver skydda människor från längre värmeböljor och fler värmetoppar”, säger Katarina Luhr. Foto: Eva Tedesjö

En årsmedeltemperaturökning på 1,1 grader låter kanske inte mycket. Men internationellt sett går uppvärmningen betydligt snabbare i Stockholm än på sydligare breddgrader.

– Tumregeln enligt SMHI är att temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor jämfört med den globala. Eftersom vi ligger på norra halvklotet nära Arktis och uppvärmningen här påverkas mer av att den arktiska havsisen smälter, säger Magnus Sannebro.

Miljöförvaltningens analys visar även skillnader i temperatur mellan innerstaden och förorten. Vid mätstationen i Högdalen som ligger i naturmiljö var den maximala dygnstemperaturen 1,9 grad lägre än i Observatorielunden under perioden 1991-2018.

– Det är troligtvis den urbana värmeö-effekten. Inne i staden är det mycket hus, asfalt och hårdgjorda mörka ytor som absorberar värme. Det funkar lite som ett element som strålar ut värme, säger han.

Analysen visar även att växtsäsongen blivit två veckor längre jämfört med referensperioden.

– Det kan påverka den biologiska mångfalden och flyttflyglarna som kommer tidigare. Men det riskerar också att ge fler invasiva växter som vi inte vill ha. Samt även smittsamma sjukdomar via insekter som gynnas av ett varmare klimat, säger Magnus Sannebro.

Den varmaste dagen som uppmätts i Stockholm är fortfarande från 1975, med en maximal dygnstemperatur på 35,4 grader. 

– Vi är fortfarande långt från 40 grader men om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser som nu så varnar SMHI för att vi kommer att få dagar över 40 grader i slutet av seklet. Sommaren 2018 var så extrem att det påverkade medelvärdet för hela 28-årsperioden Vi klarar väl av en sådan sommar, men flera på rad ger väldigt stora effekter både på grundvattennivåer och jordbruk samt ökar risken för skogsbränder.

Den nya värmedatan kan användas som underlag för såväl klimatanpassning som stadsplanering för nya bostadsområden.

– Vi har byggt för att få in så mycket ljus som möjligt, men nu gäller det att också få skugga på sommaren. Nu har vi regler för tysta sidor på hus men man kanske skulle behöver regler för att exempelvis sovrum ska ligga mot norr, säger Magnus Sannebro.

Vid mätstationen på Observatoriekullen sitter klimat- och miljöborgarråd Katarina Luhr (MP) och njuter av en rätt bekymmersfri vårsol.

– När man sitter här och huttrar kan man ju tycka att det är härligt med några riktigt varma dagar när man kan sitta i shorts och dricka kaffe på morgonen. Men vi måste börja planera lite smartare för vi behöver skydda människor från längre värmeböljor och fler värmetoppar, säger Katarina Luhr.

Redan nu har staden påbörjat klimatanpassningen, framför allt för att möta översvämningsrisken vid skyfall. Miljöborgarrådet tar oss med ned till en trädallé som anlagts i biokol i betongen vid Rådmansgatans tunnelbana, som ligger i riskzonen för vid extrema 100-årsregn.

– Växtlighet är bra både för regn och temperatur. Det kan skilja nio grader mellan att ställa sig i solen eller under ett stort tätt träd. Ofta sänker träd medeltemperaturen i en stad med en till två grader i snitt, säger hon i skuggan av lövträden.

Några nya större parker ges inte plats för i innerstaden, men i nybyggda områden planeras för mer grönt. Även Hagastaden som mest präglas av höghus och smala betonggränder.

På Observatoriekullen mäts nu fler indikatorer, som värmeböljor och tropiska nätter, i ett Stockholm som blir allt varmare.
På Observatoriekullen mäts nu fler indikatorer, som värmeböljor och tropiska nätter, i ett Stockholm som blir allt varmare. Foto: Eva Tedesjö

– Det har ju faktiskt planerats in en liten park vid tullhusen i Hagastaden. Vi jobbar också mer med alléer och gatuträd. Jag skulle även gärna se mer växtväggar. 

För att skydda de äldre och sköra krävs även en klimatanpassning av äldreboenden.

– Det är viktigt att planera äldreboenden så att det finns en utemiljö i anslutning, och även att det finns luftkonditionering på äldreboenden, vi tittar nu på om de kan drivas med solel.

Arbetet med de nya värmeindikatorerna snabbades på av rekordvärmen sommaren 2018, som anses ge en glimt av hur framtidens Stockholm kommer att se ut.

– Det var väldigt extremt 2018, men blickar vi bara 80 år framåt så kan den sommaren vara den normala. Enligt SMHI kommer den sommaren att vara standard 2100 om vi fortsätter i den här utsläppstakten, säger Katarina Luhr.

Läs mer: Gröna bakgårdar kan ge svalka åt seniorer i city 

Läs mer: Värmerekord i Stockholm har rivstartat pollensäsongen 

Läs mer: Var vintrarna i Stockholm vitare förr?