Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Stockholm på hög höjd

Foto: Strabag/Jernhusen/Carbonwhite

Stockholm förtätas och byggs till, även på höjden. Att bo och umgås på taket är snart en möjlighet i flera både nya och gamla stadsdelar, från den första allmänna takparken till rekorddyrt "all-inclusive" boende.

Det blir allt trängre i storstaden, trenden att bygga bostäder på taken till redan existerande hus i Stockholm håller i sig och blir alltmer populär. Stora byggföretag har flera svindlande projekt på gång, nya bostäder ska locka köpare med begrepp som "gemenskap" "miljötänk" och "gröna oaser mitt i betongen".

Fastighetsutvecklingsföretaget Tobin Properties har arbetat med bostadshuset "Etaget" på Kungsholmen med lägenheter i olika nivåer och lummiga terrasser högst upp. Adelina Mehra är projektutvecklingschef.

– Taken i Stockholm är något av en outnyttjad resurs och är viktiga att använda när staden förtätas. Det är också sympatiskt att kunna ge alla boende i huset möjlighet till en riktigt bra utsikt genom tillträde till gemensamma utrymmen högst upp. Det är som att innegården flyttar upp, fast lite bättre.

Ett tak har ju andra förutsättningar än innegården.

– Jo, så är det men det är också så att ju tätare vi bygger desto svårare blir det att få till det optimalt på marken. Kan man bygga gröna oaser, en slags "pocket-parks" på taken med smart växtlighet lyckas man kombinera form och funktion. Ett exempel på detta är vårt projekt Äril i Norra Djurgårdsstaden där de gröna taken fördröjer dagvattnet och således inte belastar husets system lika mycket.

Miljövänliga bostadsområden är ett försäljningsargument för moderna byggprojekt, hela stadsdelar i Stockholm från Arenastaden till Norra Djurgårdsstaden marknadsförs med framtidsklingande miljöslogans.

Ett kommande grönt inslag i Hornstullsbetongen är omgörningen av Högalidsparken och radhusen i etage på Hornsbruksgatan. Johanna Jarméus är landskapsarkitekt på Lovely landskap som arbetat med detaljplaneutredning och gestaltningsförslag för ett "urbant parktak" på de nya husen, ett projekt inspirerat av the High line i New York.

– Det här är första gången, som jag känner till i alla fall, som man skapar en offentlig park ovanpå en privat bostadsfastighet i Stockholm. Syftet med projektet och vad som gör det intressant är att man förbättrar den redan existerande Högalidsparken.

Som är öppen för alla?

– Bostäderna på Hornsbruksgatan kommer ha egna balkonger men ingen egen entré till parken. Det blir alltså inte såsom det ibland är i ytterstan att bostadsägare kan lägga beslag på delar av de angränsande grönområdena.

Ser ni någon risk att parken kan bli en plats för allmänt festade då den ligger mitt i Hornstulls krogdistrikt?

– Det finns väl alltid en risk att folk är högljudda i en park men jag ser inte att det skulle bli mer i den här parken än någon annanstans. Caféverksamheten som är planerade ovanpå den nya tunnelbanebyggnaden ska förhoppningsvis ha en anknytning till de odlingar som kanske kommer vara en del av parken. Ett slags urbant Rosendal. Vår förebild har varit the High line med en stämningsfull botanisk effekt och hög biodiversitet.

Radhusen som byggdes på taken Mäster Samuelsgatan 2003 satte kursen för själva bostadstrenden som enligt Helena Olsson, chef för stadsutveckling och samhälle på Fastighetsägarna Stockholm kommer att få en ännu större boom 20,30 år fram i tiden.

– När Bromma flygplats sannolikt läggs ner och det fria luftrummet över fastigheterna blir större kommer bullret minska på fler ställen.

Är det något som påverkar takbyggen?

– Här finns en intressant paradox - det som låter i en stad är ju också det som så många älskar med staden och att bo mitt i smeten, nattklubbar, barer, leveranser till restauranger och butiker. Boende, inte minst de som betalt dyrt för sitt boende, har en viss förkärlek för att klaga på buller också på platser där buller är en del av attraktiviteten. Det är det största hotet mot denna trend och riskerar att vara den hämsko som bromsar utvecklingen.

Vad är fördelarna för Stockholm som stad när det byggs boenden på taken?

– En blandad stad har ju sina fördelar så att inte CBD ("Central business district") dör efter att vi kontorsråttor slutat jobbet och butikerna stängt. En mer levande stad är såklart både roligare och tryggare, säger hon.

Det tycker också Jens Lackman,vd på byggkoncernen Strabag som byggt "Stockholm Continental", en station för Citybanan, ett hotell och bostäder på taket.

– Jag tror vi kommer se mer av den här typen av bostäder som utnyttjar taken och inför liv i kontorsområden, säger han och fortsätter.

– Jag har aldrig varit med om något mer komplicerat projekt än det här men inte heller något som gett lika mycket energi. Vi har byggt 18 lägenheter ovanpå hotellet som i sin tur är byggt ovanpå stationen. Efter sommaren kommer alla ha flyttat in.

Hur har intresset från köpare varit?

– Enormt.

Priserna har satt rekord och inkluderar Stockholms dyraste lägenhet för 104,5 miljoner.

– Marknadspriserna är höga, mellan 170 000 till 250 000 kronor per kvadratmeter för lägenheterna.

Vad får man för det?

– Stockholms skyline utan några byggnader runtomkring, den finaste utsikten en bostad kan ha med vy över Södermälarstrand och Stadshuset. Det unika är naturligtvis också att man som boende kan nyttja hotellets faciliteter, från att få färdigbäddat till hjälp med middagen.

Lyxigt!

– Det finns en grundstandard och så som med allt så kan man köpa till mer, att få hjälp att parkera bilen till exempel. Bostäderna kommer dela en gemensam terrass där man kan umgås.

Och grilla?

– Ja, exempelvis.

Eller snarare att någon grillar åt en kanske?

– Haha, om man vill så går det säkert att ordna ja.

Lika ofta förekommande, om inte mer, i presentationerna av takprojekten i Stockholm är målande beskrivningar av hur de som flyttar in ska umgås med varandra. Mycket ”andas framtid” och är ”ett nytt sätt att leva”.

Mer hur mycket vill man umgås med sina grannar, egentligen?

– Vi har samarbetat med våra kunder i Göteborg. Där har de föreslagit saker som utegym, kök, odlingsbäddar och promenadslingor på taken, säger Mårten Othreus, som är regionchef på bostadsutvecklingsföretaget Veidekke bostad.

Det är Göteborg, det. Tror ni stockholmarna också vill umgås med varandra?

– Ja, det verkar som det. Om man lyckas med de allmänna platserna i en stad så dras ju folk dit. Gemenskap är viktigt för trivseln, även i kvarteret. Det har vi fått tydliga signaler om även i Stockholm.

– Vi har ett takprojekt i industriområdet Sjödalsterrassen i centrala Huddinge på gång och ett i Hagastaden, Hagaterrassen. Det är definitivt en trend att bostadsrättsföringarna vill ha en egen oas i stället för bara ett vanligt tråkigt tak.

Hus på höjden. Här hittar du Stockholms vackraste utsikt

Solstugan. Kvällssol och hu har stans bästa barhäng. När det kommer till käket är det som vädret i övrigt; instabilt med betoning på lågtryck. Adress: Snoilskyvägen 37, Fredhäll.

Caf'e Eldkvarn. Stadshuset i ryggen på Riddarfjärden för fötterna. Angenämt. Tyvärr gäller inte det priserna. Adress: Norr Mälarstrand 1.

Fåfängan. Turistmagnet och ständigt hyllad för sin makalösa Stockholmsvy. Dessvärre ibland även dissad för ett aningen dassigt utbud. Adress: Klockstapelsbacken 3.

Kondotori Lyran. 1800-talsvilla vid Mälaren. Mysigt, trevligt och toppenläge, men inredningen skulle kunna få sig ett lyft. Adress: Ålgrytevägen 90, Skärholmen.

Mosebacketerassen. En skål på Mosebacke hör liksom Stockholmssommaren till. Tips till ansvarig krögare: vin i plastglas kan kompenseras med smashing snacks (läs helst inte jord- eller chillinötter). Adress: Mosebacke Torg 1-3.

Gamla stan. Kan en stadsdel ha ett bättre läge? Och bli vackrare? Vi säger heja Djuret, Omakase köttslöjd och de fåtal ställen som fattat att en gammal adress inte behöver betyda konservatism.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.