Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Stockholm riskerar en död stadskärna”

Stockholms innerstads status som riksintresse är ifrågasatt. Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) har träffat landshövdingen för samtal – och stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) vill skrota den ”fluffiga” lagen. Länsstyrelsens sågning av Citybanans nya stationshus har startat en het debatt.

Få saker skapar så het politisk debatt som nya hus i centrala Stockholm. Är de högre än sju åtta våningar hettar det till rejält. Då kan de som inte vill att stadens silhuett ändras känna stöd från länsstyrelsen som har starkt laglig stöd för att stoppa hus som är högre än grannhusen. Stockholms innerstad med Djurgården är nämligen riksintresse för kulturminnesvården. Det betyder att staten genom länsstyrelsen kan stoppa planerade hus enbart genom att hänvisa till att de stör riksintresset. Striden om riksintresset och höga hus har växt till ett värkande sår inne i den borgerliga allians som styr Stockholm. Centerpartiet och åtminstone delar av Kristdemokraterna bejakar det mesta som är högt och syns. Moderaterna håller en försiktigare linje och Folkpartiet är det parti som starkast av alla betonar värdet av att värna stans historiska utseende och låga silhuett.

Formuleringarna om riksintresset är allmänt hållna och ger utrymme för tolkningsmöjligheter. Nyligen brände det till. Länsstyrelsen konstaterade att det stora guldskimrande hus som planeras mitt emot Centralstationen och ska rymma Citybanans station, ett hotell med 400 rum och två våningar med bostäder är för högt och brett och dominant i stadsbilden.

Så tycker Länsstyrelsen då och då – och om åsikterna gäller Stockholms innerstad kan länsstyrelsen, med hänvisning till att huset medför skada för riksintresset, stoppa planerna.

– Riksintresset riskerar att ge Stockholm en helt död stadskärna. Om vi förbjuds att bygga något som är högre än husen intill kan vi inte bygga tusentals nya bostäder i Citykärnan. Då kan vi inte bygga en modern storstad och samtidigt skona grönytorna, säger stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C).

Hans parti är det som mest pläderar för att bygga på höjden – och Per Ankersjö gör ingen hemlighet av att han gillar Manhattan. Han tycker att riksintresset borde skrotas helt.

– Riksintresset är fluffigt och godtyckligt, anser Per Ankersjö.

Folkpartiet står i många frågor nära Centerpartiet. I frågan om hur Stockholms silhuett ska se ut skiljer dock avgrunder mellan partierna.

– Vi har inget emot höga vackra hus på rätt platser som i tullringen och som portar in mot staden. Men vi tycker att man ska vara väldigt försiktig i stadskärnan. Stockholm är känt för en låg historisk silhuett där nästan bara kyrktorn sticker upp, betonar skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Att innerstaden är ett riksintresse för kulturminnesvården betyder inte att det alltid är de intressen som värnar det historiska som segrar i olika dragkamper. Slussen pekas ut som en av drygt 40 speciellt viktiga delar av riksintresset. Det innebar inte stopp för rivning av Slussen. Efter långa diskussioner betydde beslutet om Slussen att en modern trafikapparat var viktigare än kulturminnet.

– Länsstyrelsens tolkningar av riksintresset är ofta alldeles för försiktiga, säger stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius, (M).

Hon är mer inne på att reformera tolkningarna av riksintresset än på att skrota det helt och har träffat landshövding Chris Heister en första gång för att diskutera frågan.

– Stockholms stad, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet borde tillsammans kunna enas om riksintresset. Det får inte bli så att vi ska kompromissa hårt i alla planer. Då blir alla nya hus fyrkantiga vita lådor. Vi behöver verkligen byggnader av hög arkitektonisk kvalitet som sticker ut, säger Regina Kevius.

Lotta Edholm är oroad för att en minskad hänsyn till kulturhistoriska intressen kan leda till alltför stort inflytande från byggherrar och arkitekter som vill bygga monument över sig själva.

Oavsett hur det blir med stationen för Citybanan eller andra framtida synliga hus är det nog helt säkert att Stadshuset aldrig byggts om Stockholm varit riksintresse i början av 1900-talet. För är det något hus som genom ”volym, höjd och fasadutformning” dominerar mot omgivningen och förändrar den så är det Stadshuset.

Riksintresse

Station City

Station City ska växa upp som fågel Fenix ur ruinerna av 60-talshotellet Continental som ska bli grus. Förutvarande fastighets­ägaren Folksam och nuvarande ägaren Jernhusen vill egentligen bygga ett riktigt högt hus för att markera platsen.

Trots två arkitekttävlingar med internationella storheter har höghusidén inte vunnit gehör bland politikerna i Stadshuset. Efter långa diskussioner enades Moderaterna och Socialdemokraterna om att tillåta en högre och större byggnad än dagens hotell. Redan då var Folkpartiet motståndare till att höja hushöjden med omkring två våningar.

Riksintresse

Omkring 30 procent av Sveriges yta täcks av riksintressen. Då och då dyker det upp stark kritik mot att stämpeln ”riksintresse” ibland leder till löjeväckande ingripanden från högre myndigheter mot kommuner som vill bygga något. Sveriges Kommuner och landsting, SKL, vill gärna att en del gamla riksintressen ses över.

Några ”överkörningar” med riksintresset som vapen:

Försvaret stoppade Uppsala kommuns planer på att utveckla miljö­vänlig vindkraft genom att utan motivering hänvisa till riksintresset.

Ett bostadsområde vid en väg intill en sjö utanför Umeå stoppades med hänvisning till att sjöns is förr i tiden användes av samerna för att sortera renhjordar.

Ett nytt hus i centrala Eslöv stoppades för att det skulle ersätta en spritfabrik som lades ned 1957 och sedan dess mest varit tillhåll för brottslingar och missbrukare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.