En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-06-10 19:39
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stockholm-rustar-for-fler-coronapatienter-med-provtalt/
Infektionsenheten vid Karolinska i Huddinge öppnar nu ett provtagningstält för att utöka coronaprovtagningen. DN:s kartläggning visar att antalet intensivvårdsplatser redan är få och ofta fullbelagda.
– Jag tror att det kommer bli en spridning i samhället och vad vi försöker göra är att skjuta på det lite grand, säger Lena Dillner, verksamhetschef på Medicinska enheten för Infektionssjukdomar på Karolinska i Huddinge.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
På infektionsenheten råder lugn trots febril verksamhet. På tisdagen sattes vita tält upp utanför kliniken, som egentligen inte består av något annat än vita skynken. Här provtas 100 människor om dagen.
När Lena Dillner, verksamhetschef Medicinska enheten för Infektionssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, passerar några kolleger uppstår diskussion om hur man ska kunna skydda patienternas integritet.
– Folk åker ju upp och tittar, de är ju så nyfikna, säger en av kollegerna.
Bilarna anländer i strid ström utanför. De flesta personerna sitter kvar tills de blir utvinkade av en av sjuksköterskorna som ska ta provet. Hela processen har beskrivits över telefon, alla är införstådda med vad som ska hända.
– Det är inte business as usual, men det är organiserat, säger Lena Dillner.
Själva provet, som tas med ett topsliknande föremål i näsan, tar bara någon minut. Utomhus behöver inte sjuksköterskorna byta hela skyddsdräkten mellan patienterna, utan bara förklädet och handskarna, förutsatt att ingen hostar eller nyser.
Det började i fredags med att sjuksköterskan Katherine Nyberg, som Lena Dillner kallar ”spindeln i nätet” på infektionsmottagningen, satte ut en stol utanför klinikens dörrar.
– Vi började med att provta tio personer och märkte att det funkar väldigt bra. Det är löpande band. Alla har sin plats och alla vet vad de gör, säger Katherine Nyberg.
– Om man skulle ha ett stängt tält skulle patienterna vara i samma luftutrymme och då är det risk för smitta, om någon hostar eller nyser. Nu finns inget tak och sidorna är öppna, då blir det väldigt bra ventilation. Skynkena finns där av integritetsskäl.
Hur många svenskar tror du kommer ha haft corona inom ett år?
– Jag kan inte säga någon siffra. Men med tanke på att vi inte har immunitet i befolkningen så tror jag att det kommer dra igenom landet. Jag tror att det kommer bli en spridning i samhället och vad vi försöker göra är att skjuta på det lite grand, säger Lena Dillner.
Antalet smittade ökar stadigt och i nuläget vårdas nio patienter som testats positivt isolerat på Karolinska i Huddinge. Smittan ökar samtidigt med den vanliga säsongsinfluensan, och patienterna måste separeras.
– Vi ser att det gör intrång på vår normala icke-akuta verksamhet. Mottagningsverksamhet får stå tillbaka – det påverkar hela sjukhuset som måste hjälpa oss med våra andra patienter, säger Lena Dillner.
Hon vill inte gå in på patienternas tillstånd, men säger att det är för att förhindra smittspridning som patienterna isoleras och att ingen i nuläget är i behov av intensivvård.
– Vi testar patienterna kontinuerligt. Om de blir negativa, så släpper vi karantänen och då behöver de inte vara här.
Lena Dillner poängterar att det är ett nytt virus och att man därför inte vet allt om bärarskap, och hur lång tid man är sjuk. Infektionsenheten har redan behövt personalförstärkning, och har svårt att säga hur länge kapaciteten i Huddinge räcker.
– Den fysiska kapaciteten har vi ju. Men vi tittar hela tiden ur ett sjukhusperspektiv och med regionen för att fördela resurser. Det pågår en intensiv planering hur vi hanterar ett ytterligare behov vid olika scenarier. Det blir en undanträngningseffekt på annan vård - andra delar av sjukhuset måste ta hand om våra patienter.
Spridningen av coronaviruset inträffar när vårdplatsbristen i akutsjukvården är stor. Under 2019 var i snitt 5,3 procent av alla vårdplatser överbelagda, enligt Sveriges kommuner och regioner.
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har valt att sekretessbelägga kartläggningen av regionernas beredskap i form av vårdplatser och isoleringsrum - av säkerhetsskäl.
Antalet intensivvårdsplatser finns dock tillgängligt via Svenska Intensivvårdsregistret, som täcker in alla landets sjukhus. Enligt 2019 års uppgifter finns totalt sett 526 intensivvårdsplatser i landet, 5,15 intensivvårdsplatser per 100.000 invånare, vilket placerar Sverige i botten inom EU, näst efter Portugal. I Stockholm är andelen ännu lägre, då de cirka 100 intensivvårdsplatser som i början av mars finns tillgängliga ska räcka till 2,4 miljoner invånare, enligt beläggningsportalen Belport. Fem procent av de svårast sjuka i coronaviruset bedöms behöva intensivvård.
– Om det blir en större smittspridning så blir det en ansträngning för hela regionen, och på sikt för hela landet, säger Christina Agvald Öhman, överläkare och infektionsansvarig inom Perioperativ medicin och intensivvård vid Karolinska i Huddinge.
Om antalet svårt sjuka patienter ökar kan intensivvårdspatienter behöva flyttas från Karolinska i Huddinge till andra intensivvårdsavdelningar i länet.
Varje coronasmittad patient som behöver intensivvård kräver dessutom ökad bemanning och därför kommer antalet intensivvårdsplatser att behöva dra ner en plats för varje högisolerad patient. I en situation med många smittade och en eventuell pandemi, aktiveras en pandemiplan. Då kan intensivvård komma att behöva bedrivas i storsal där patienter vårdas i samma rum och övervakas tillsammans.
– Allt beror på om det blir 50 smittade eller 5000. Vi har ett pressat sjukvårdssystem, även när det handlar om vanliga influensapatienter, och att ta höjd för ett epidemiutbrott är inte möjligt. Om det blir många smittade kommer kommer naturligtvis systemet pressas ytterligare och omprioriteringar av tillgänglig vård göras, säger Christina Agvald Öhman.
Till Svenska Intensivvårdsregistret rapporterar även sjukhusen antalet isoleringsrum inom intensivvården.
Smittade Stockholmspatienter ska vårdas på Karolinska i Huddinge i första hand. Men om många patienter smittas finns även andra sjukhus med i regionens planer; Danderyds sjukhus och Södersjukhuset.
På Södersjukhuset finns i nuläget inget rum för att isolera patienterna. En infektionsavdelning med 15 platser finns i den nybyggda delen av sjukhuset, men den står obemannad.
– Vi har isoleringsrum i en avdelning som öppnar under våren. Och som naturligtvis går att öppna tidigare om vi prioriterar det. Om det skulle bli ett fullskaligt pandemiutbrott kommer vården att få ställa om ändå, säger Mikael Runsiö, vd för Södersjukhuset.
DN har frågat flera av sjukhusen om beredskapsplanen men fått svar att det inte går att vara öppen med den.
Smittskyddsläkare Per Follin har tillsammans med chefläkare Elda Sparrelid ett samordnande ansvar för regionens beredskap.
Många undrar om de kommer att få plats på sjukhusen, hur ser det ut med vårdplatserna?
– Vi har isoleringsvård på infektionsklinikerna, och kan utöka och samordna patienter med samma smitta. Vi har också förstått att runt 80 procent har lindrigt förlopp och kanske inte kräver sjukhusvård. Med ny kunskap kommer vi kunna anpassa vården efter de resurser vi har, säger Per Follin.
Elda Sparrelid säger att det på regionnivå bildats en särskild grupp som arbetar för att se hur vårdresurser kan användas även i ett läge med många smittade.
– Just nu har vi enstaka fall och det bedömer vi att vi kan hantera inom ett normalläge i sjukvården. I en situation där det finns ett väldigt stort vårdbehov, till exempel om vi får en samhällspridning av en smittsam sjukdom, så gäller andra rutiner.
Då kommer inte alla att få vård i tid, om det blir många smittade?
– Ja, så kan det vara men där är vi verkligen inte nu. I ett sådant läge kommer det inte heller att bara vara regionernas ansvar utan då blir det även en nationell fråga.
