Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-21 14:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stockholm-testar-modell-fran-island-for-att-stodja-barn-som-bevittnar-vald-i-hemmet/

STHLM

Stockholm testar modell från Island för att stödja barn som bevittnar våld i hemmet

Linda Törngren, projektledare inom polisen för Islandsprojektet, tror att fler barn som tvingats bevittna våld kommer att fångas upp med den nya modellen.
Linda Törngren, projektledare inom polisen för Islandsprojektet, tror att fler barn som tvingats bevittna våld kommer att fångas upp med den nya modellen. Foto: Jonas Lindkvist

Barn som bevittnar våld ska fångas upp i ett tidigt skede. Det är syftet med ett nytt pilotprojekt i Stockholm, som bygger på samverkan mellan socialjour och polis.

– Så länge ett barn inte är målsägare själv så hamnar det mellan stolarna, säger Linda Törngren, projektledare inom polisen.

Pilotprojektet är en del av Initiativ Gryning, stockholmspolisens satsning på särskilt utsatta brottsoffer. Modellen, som har tagits fram i Island och därmed kallas för Islandsprojektet, handlar om att barn som bevittnar våld eller utsätts för våld i familjen, snabbare ska erbjudas stöd.

– Det kan vara skyddat boende eller kan socialtjänsten följa med barn och målsägare till sjukvården eller koppla ihop med barn- och ungdomspsykiatrin, säger Linda Törngren, projektledare för Islandsprojektet inom polisen i Stockholm.

Hon berättar att det, som systemet fungerar i dag, kan dröja innan barn som bevittnat våld fångas upp av socialtjänsten.

– Det kan ta dagar, veckor eller månader – om det sker alls.

Fler studier tyder på att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har upplevt våld mellan närstående vuxna. Detta enligt regeringens utredning om barnfridsbrott från 2019.
Fler studier tyder på att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har upplevt våld mellan närstående vuxna. Detta enligt regeringens utredning om barnfridsbrott från 2019. Foto: Jonas Lindkvist

Barn som bevittnar våld anses inte vara målsägare. Detta kan det bli ändring på om regeringen får igenom en ny lag som föreslås träda i kraft den första juli i år. Den skulle göra det straffbart att utsätta barn för att bevittna brott. Detta säger Linda Törngren skulle gör stor skillnad för barnens möjligheter att få stöd och hjälp. Med hjälp av Islandsprojektet ska de fångas upp även innan lagen börjar gälla.

I projektmodellen ska polisen kontakta socialtjänsten, antingen när de är på väg ut på ett ärende eller när de är på plats. Socialtjänsten i sin tur gör en bakgrundskoll på familjen och kommer sedan ut direkt till platsen.

– De pratar med målsägare och pratar med barn. Det gör även polisen så klart, men detta blir ett annat perspektiv. Det blir mer omvårdnad, som inte polisen har tid att göra, säger Linda Törngren.

Socialborgarråd Jan Jönsson (L) har länge förespråkat mer samverkan mellan polis och socialtjänst.

– Min förhoppning är att socialtjänsten ska kunna vara med även i andra sammanhang. Ofta är polisen de enda som är på plats när det gäller socialt utsatta människor, säger han.

Hur många barn det kan handla om som berörs av projektet är svårt att veta. Det finns ingen statistik på hur många barn som tvingats bevittna våld. Däremot finns det siffror på hur många barn som – tillsammans med sin vårdnadshavare – skrivits in på skyddat boende. 2019 registrerades 360 barn som medföljande i Stockholms kommun, enligt Jan Jönsson.

– Sedan rör det sig säkert om många fler – alla som det blir ingripanden kring placeras inte på skyddat boende, säger han.

”Vi behöver göra en kulturförskjutning inom polisen och göra mer akut och tidigt i de här ärendena, det är lika viktigt som i andra grova våldsbrott”, säger polismästare Fredrik Näslund, som också är ordförande för initiativ Gryning, stockholmspolisens satsning på särskilt utsatta brottsoffer.
”Vi behöver göra en kulturförskjutning inom polisen och göra mer akut och tidigt i de här ärendena, det är lika viktigt som i andra grova våldsbrott”, säger polismästare Fredrik Näslund, som också är ordförande för initiativ Gryning, stockholmspolisens satsning på särskilt utsatta brottsoffer. Foto: Jonas Lindkvist

Han berättar att socialtjänsten har fått en viss resursförstärkning för att kunna genomföra projektet, men tror inte att det kommer innebära några större förändringar för deras arbetssätt.

– Vi hoppas att det innebär att socialtjänsten kan göra en bättre prioritering av ärenden. Men det är en av de saker vi vill undersöka i pilotprojektet, vilken påverkan det får för både socialtjänsten och stadsdelarna.

Projektet inleddes den första april och har redan hunnit praktiseras på ett mindre antal ärenden. Under projektets första år är det i Farsta och Skärholmens stadsförvaltningar som modellen ska användas.

– Målsättningen är att detta ska bli så bra att det ska utökas till ett större geografiskt område efter att pilottiden är slut, säger Linda Törngen.

Läs mer: Rapport: Brister när våld i nära relation utreds

Ämnen i artikeln

Barn
Island
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt