Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-24 09:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stockholm-vill-avvakta-med-spraktest-for-forskolepersonal/

STHLM

Stockholm vill avvakta med språktest för förskolepersonal

”Situationen på förskolorna är bekymmersam”, säger skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L).
”Situationen på förskolorna är bekymmersam”, säger skolborgarrådet Isabel Smedberg-Palmqvist (L). Foto: Joel Danell

– Den som arbetar i förskolan i Stockholm ska självklart kunna prata tillräckligt god svenska, allt annat är otänkbart.

Det säger Isabel Smedberg-Palmqvist (L), skolborgarråd i Stockholm efter DN:s artiklar.

Något krav på språktest för att få jobb, som i Botkyrka, är dock inte aktuellt.

Behovet av att rekrytera förskollärare och barnskötare ökar stort i Stockholm. Fram till 2028 handlar det enligt Skolverkets prognos om dryg 2 500 förskollärare per år och nästan lika många barnskötare. Orsaken är dels större barnkullar, dels stora pensionsavgångar.

Att rekrytera personal som behärskar det svenska språket tillräckligt bra för att det ska vara språkutvecklande för barnen är dock ett växande problem – särskilt i de områden där en stor andel av barnen har utländsk bakgrund.

– Vi har fokuserat så oerhört hårt på skolorna de senaste åren. Nu är det förskolornas tur. Situationen är bekymmersam, säger skolborgarrådet.

Enligt henne finns det inga genvägar. De olika utbildningar som leder till att man kan kalla sig barnskötare måste kvalitetssäkras, status och lön för både förskollärare och barnskötare höjas, ledarskapet stärkas. Att utbildningsnivån på personalen sjunker i samma takt som andelen barn med utländsk bakgrund ökar, är enligt skolborgarrådet oacceptabelt.

– Det svåra i den här diskussionen är att inte klanka ner på den personal som jobbar och gör ett jättefint jobb. Att ha flerspråkig personal innebär också en viktig trygghet. Många brinner för sina jobb, även om de inte talar tillräckligt bra svenska, säger Isabel Smedberg-Palmqvist.

All personal har under det senaste året erbjudits att gå en frivillig vidareutbildning i svenska för förskolepersonal. Utfallet är okänt, en utvärdering ska presenteras först i oktober.

Att införa krav på ett språktest, så som man nu gör i Botkyrka, är dock inte aktuellt i nuläget:

– Jag vill först se om Botkyrkas modell når önskad effekt. Att personalen ska kunna tillräckligt med svenska måste hur som helst vara utgångspunkten, säger skolborgarrådet.

På kort sikt hoppas hon att de satsningar på språkutveckling som redan pågår ute på förskolorna ska spridas och utvecklas. Att fortsätta höja medvetenheten om förskolans skolförberedande uppdrag är också viktigt.

– Tyvärr har vi historiskt sett haft många arbetsmarknadsåtgärder i förskolan. Det kan bli problematiskt om man sätter in praktikanter med svag svenska och tänker att man då täckt behovet av en utbildad barnskötare.

I grund och botten menar Isabel Smedberg-Palmqvist att bostadssegregationen är problemet: så väl barnen som en stor del av personalen lever sina vardagsliv i miljöer där de inte omges av det svenska språket.

– Med det sagt – det här går att förändra. Nu har vi problembilden klar för oss och vi ska agera efter det.

Läs mer: Satsning på språket i Stockholms förskolor

Ämnen i artikeln

Integration
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt