Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 23:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stockholms-befolkning-vaxer-med-en-fullsatt-buss-om-dagen/

STHLM

Stockholms befolkning växer – med en fullsatt buss om dagen

År 2060 väntas antalet invånare i Stockholm vara 3.327.200.
År 2060 väntas antalet invånare i Stockholm vara 3.327.200. Foto: Christine Olsson / TT

De närmaste tio åren väntas befolkningen i Stockholms län öka med nästan 350.000 personer. I genomsnitt blir vi 94 fler varje dag – en nästan fullsatt blåbuss. Men att Stockholm växer på övriga Sveriges bekostnad är snart inte längre sant.

Mia Tottmar
Rätta artikel

År 2027 beräknas folkmängden i länet ha ökat till 2.652.200 personer. Det är en ökning med 15 procent, visar landstingets nya befolkningsprognos. År 2060 väntas antalet invånare vara 3.327.200.

– Det är en lite avtagande, men fortfarande väldigt snabb ökning. Det som är säkrast i prognosen är att vi får fler äldre. Det måste vi ta höjd för, men det ser inte ohanterligt ut, säger landstingsrådet Gustav Hemming (C), som har ansvar för regionplanering.

I slutet av prognosperioden kommer den stora gruppen som föddes på 1940-talet upp i de högre åldrarna. Den största procentuella ökningen förväntas i åldersgruppen 80–84 år, som växer med 50.800 personer. Antalet kvinnor i åldersgruppen förväntas öka med 77 procent och antalet män med 94 procent.

Även medellivslängden i länet väntas öka, från 84,8 till 86,0 år för kvinnor och från 81,5 till 83,2 år för män.

Vi måste se till att vi har en tillgänglig kollektivtrafik och tryggare trafikmiljöer så att äldre kan vara aktiva längre. Folkhälsofrågor är prioriterat i den nya regionala utvecklingsplanen.

– Vi måste se till att vi har en tillgänglig kollektivtrafik och tryggare trafikmiljöer så att äldre kan vara aktiva längre. Folkhälsofrågor är prioriterat i den nya regionala utvecklingsplanen, säger Gustav Hemming.

Men trots den ökande mängden äldre stiger inte försörjningskvoten – ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder – särskilt mycket. I dag väntas den som arbetar försörja, förutom sig själv, ytterligare 0,66 personer, 2027 har försörjningskvoten ökat till 0,68.

Läs mer: Stockholms utmaning: fler bebisar och fler pensionärer 

Den lägsta kvoten 2017 hade Solna och Sundbyberg, där den som arbetar får försörja 0,52 personer till. Den högsta försörjningskvoten hade Danderyds kommun på 0,92. Fram till 2027 väntas Norrtälje få den största ökningen av försörjningskvoten, även Nynäshamn, Stockholm och Ekerö får en förhållandevis stor ökning.

Många flyttar från länet i samband med att de bildar familj och får barn. Men de yngsta barnen ökar med 20 procent till 2027 så behovet av skolor och förskolor minskar inte, enligt Gustav Hemming.

Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en föreställning som var mer sann för 50 år sedan än i dag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Denna utveckling bröts dock under 1970-talet, då inflyttningen minskade under den ”gröna vågen”. År 2017 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på 3 600 personer. År 2027 beräknas ett inrikes flyttningsunderskott på 267 personer, det vill säga att fler flyttar från än till Stockholmsregionen.

Flyttningsunderskottet mot övriga landet kan öka ännu snabbare om vi inte löser bostadsfrågan.

– Flyttningsunderskottet mot övriga landet kan öka ännu snabbare om vi inte löser bostadsfrågan, det kan komma oönskade effekter av utträngning och vi kan få svårt att rekrytera personal till välfärds- och serviceyrken, säger Gustav Hemming.

Det blir även en minskning av det utrikes flyttningsnettot, från 22.200 personer år 2017 till 13.300 personer om tio år.

Av dem som invandrade till Sverige under 2017 bosatte sig 27 procent – 38.600 personer – i Stockholms län. Sverigefödda som återvände var den största invandrargruppen. Därefter kommer födda i Indien och först på tredje plats födda i Syrien. Andra stora grupper som kom till länet 2017 var födda i Polen, Afghanistan och Kina.

Invandringen skiljer sig mellan Stockholm och övriga landet. I huvudstadsregionen angav 18 procent av invandrarna arbete som skäl, medan motsvarande siffra för riket var 10 procent. Flyktingskäl, skyddsbehov och humanitära orsaker låg på en betydligt lägre nivå i länet än i riket, 13 mot rikets 30 procent.

– Det speglar att vi har ett näringsliv som rekryterar internationellt, en relativt stor arbetskraftsinvandring är viktig för Stockholm, säger Gustav Hemming.

En relativt stor arbetskraftsinvandring är viktig för Stockholm.

Av dem som år 2017 bodde i Stockholms län var 54 procent Stockholmsfödda, 21 procent var födda i övriga Sverige och 25 procent var utrikesfödda. Andelen utrikesfödda väntas öka till 29 procent till år 2027, medan både andelen Stockholmsfödda och andelen födda i övriga Sverige väntas minska.

Samtliga kommuner i länet beräknas öka sin folkmängd fram till år 2027. Stockholm ökar mest, med 104.900 invånare. Därefter kommer Huddinge, Järfälla och Haninge som alla förväntas öka sin befolkning med över 20.000 personer.

Läs mer: Så vill politikerna hantera att Stockholm växer

Upplands-Bro och Sundbyberg är de kommuner som väntas ha den största relativa befolkningstillväxten, på 31 procent vardera. Danderyds kommun förväntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 2 procent, vilket motsvarar 745 personer.