Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Stockholms ekar i Europatopp: ”De är trädens pandabjörn”

Stockholms län har nästan 20.000 särskilt skyddsvärda ekar. Nationalstadsparken sägs vara norra Europas största område för de gamla, grova träden.

– Det är det mest karismatiska trädet, trädens pandabjörn, säger Miguel Jaramillo på Länsstyrelsen.

Senare i augusti ska han, som är ansvarig för Länsstyrelsens arbete med särskilt skyddsvärda träd, leda en ekvandring i Nationalstadsparken i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet. Men Miguel Jaramillo är en aning skeptisk till påståendet om Nationalstadsparkens förstaplats vad gäller antalet gamla ekar.

– Det är svårt att bevisa, England är i en klass för sig med väldigt många ekar. Vad man kan säga är att Nationalstadsparken har ett av de största sammanhängande bestånden av gamla ekar i Sverige och sannolikt även i Europa, säger han.

Prins Eugens ek vid Waldemarsudde i Nationalstadsparken har sjunde plats på länets tio i topplista över grova ekar, med en omkrets på 9,17 meter. Det grövsta trädet i Stockholms län är en ek som står på Nynäs gård i Nynäshamns kommun, den mäter över 10,55 meter i omkrets vid brösthöjd.

Foto: Nicklas ThegerströmMiguel Jaramillo tror att antalet skyddsvärda träd kommer att öka med tio procent inom ett par år.

Nu står Miguel Jaramillo i Gustav Adolfsparken på Östermalm, som ligger strax utanför Nationalstadsparken och tidigare var Svea livgardes övningsområde. De två ståtligaste ekarna i parken är 6,6 respektive 6,3 meter i omkrets.

– De här är crème de la crème bland ekar och tillhör de hundra grövsta i länet. Det är ovanligt att det finns så gamla träd i en park, även om det är vanskligt att gissa träds ålder så är de inte yngre än 300 år, säger han.

Under de 12 år Miguel Jaramillo har bott och arbetat i Stockholm har han sett en förändring i inställningen till ekmiljöer.

– Det är en positiv utveckling, man öppnar runt ekarna och det finns fler betesdjur. Vi hittar hela tiden fler ekmiljöer, antalet skyddsvärda träd kommer garanterat att öka med tio procent inom ett par år.

Men Sverige har, enligt honom, bara en liten bråkdel, inte ens tio procent, av det ekbestånd vi hade för 400–500 år sedan.

Under långa perioder var eken ett nyttoträd, ekollonen var viktig svinföda, och under medeltiden fanns ett förbud mot att ta bort dem.

– På 1500-talet började Gustav Vasa tänka framåt och se de strategiska farorna i att virket till skeppsbyggen hämtades från Europa, främst svenska Pommern, säger Miguel Jaramillo.

För att försäkra sig om att kunna bygga upp en flotta – till ett skepp behövdes upp till 2.000 ekar – började kungen plantera ekar och förbjöd 1558 bönderna att hugga ner dem, straffet kunde i vissa fall bli döden.

Ekar är inte bara viktiga när de lever, när de dör fortsätter de att vara i högsta grad levande och viktiga för många arter.

Stora träd mitt i en åker innebar stora problem och hatet mot ekarna växte. Med den agrara revolutionen på 1700-talet ökade böndernas makt och kraven på att släppa eken fri blev allt starkare.

1819 fick Johan Aron av Borneman, överstelöjtnant i flottan, i uppdrag att inventera ekbeståndet. Han kom fram till att situationen för ekarna var katastrofal, hatet som vuxit sedan Gustav Vasas tid ledde till att de systematiskt dödades och skadades.

Det var Bornemans förslag som ledde till att man 1830 frisläppte eken. Bönderna betalade en symbolisk peng för att lösa ut dem och attityden till ekarna förändrades.

I Gustav Adolfsparken är håligheten i ett av de mäktiga träden fylld av cement.

– Det var en vanlig metod på 1960-talet. För den biologiska mångfalden är det det värsta man kan göra, säger Miguel Jaramillo.

Foto: Nicklas Thegerström

Cementen tränger undan mulmen – det lösa material som samlas i ihåliga träd och tar flera hundra år att bilda. I mulmen bor 100–150 olika arter.

– Cirka 1.500 arter är direkt och indirekt beroende av eken, den är vår regnskog. Det är främst tre artgrupper som utmärker sig, insekter (främst skalbaggar), lavar och svampar. Kattuggla, nötväcka och stare är några av de fåglar som häckar i ekens hålrum, säger Miguel Jaramillo.

Upp mot Karlavägen står en drygt manshög stubbe.

– Den är ful men symbolisk. Ekar är inte bara viktiga när de lever, när de dör fortsätter de att vara i högsta grad levande och viktiga för många arter.

Miguel Jaramillo menar att träd i urbana miljöer är en del av kulturhistorien, och har en viktig plats i människors medvetande.

– I Nationalstadsparken har vi ekar som är 500–600 år gamla. Eken väcker tankar och respekt, den har stått på samma plats i många år. Jag brukar beskriva känslan inför eken som vördnad, säger han.

Foton i text: Nicklas Thegerström

Skyddsvärda. 29.886 träd

I Stockholms län finns 29.886 skyddsvärda träd, enligt en inventering som Länsstyrelsen gjorde 2006–2015. Av dessa är 63,1 procent – 18.834 stycken – ekar.

Endast 43,4 procent av de ekarna bedöms vara friska. 40,5 procent är skadade och 15,2 procent är döda, stående eller liggande.

Källa: Länsstyrelsen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.