Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-10 11:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stockholms-matproduktion-racker-inte-i-kris/

STHLM

Stockholms matproduktion räcker inte i kris

Bild 1 av 2 Under förra veckan vittnade ett flertal mataffärer i stockholmsområdet om tomma hyllor och en ökad efterfrågan på torrvaror. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle.
Foto: Ali Lorestani
Bild 2 av 2 ”I dag måste alla rotfrukter åka ner till Skåne för att tvättas och packas, samtidigt som en del produkter skickas till låglöneländer. Det är en sårbarhet i en kris”, säger Sara Jervfors som leder EU-projektet Matlust.
Foto: Lotta Svensson

Vissa stockholmare har börjat bunkra mat. Men enligt Livsmedelsverket är det mest kritiska för livsmedelsförsörjningen att vi inte producerar tillräckligt med mat i Stockholm. 

– Vi har inga indikationer på att det finns någon brist på mat. I den här situationen är det bra om folk lugnar sig lite, säger Therese Frisell på Livsmedelsverket.

Stockholmare är generellt sämre förberedda för en kris än personer som bor på landsbygden, enligt MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det bekräftas även av Livsmedelsverkets beredskapshandläggare. 

– Många bor i ensamhushåll, på liten yta och är vana att äta mat ute. Det är en stor skillnad mot den som i ett stort hus med stora förvaringsmöjligheter, säger Therese Frisell, Livsmedelsverket.

Hennes uppgift på myndigheten är att arbeta för att mat ska finnas tillgänglig även vid en kris. Men i en rapport som Livsmedelsverket nyligen gjort på uppdrag av regeringen framgår att Sverige skulle ha svårt att försörja hela landet med mat och vatten vid höjd beredskap i mer än tre månader.

Under förra veckan vittnade ett flertal mataffärer i stockholmsområdet om tomma hyllor och en ökad efterfrågan på torrvaror.

– Dagligvaruhandeln fyller på så gott de kan, men det här är en topp i försäljningen som de inte har räknat med. Dessutom är vår livsmedelskedja baserad på normalförbrukning där kunder efterfrågar färska varor samtidigt som butiker inte vill ha lager, säger hon.

Livsmedelsverket har kontakt med de privata livsmedelsaktörerna för att ha koll på läget och undersöka om de kan hjälpa till. Men i slutändan är det upp till matbutikerna att själva bestämma hur mycket varor de beställer och lagrar.

– Vi kan inte styra deras verksamhet, men vi kan stödja dem så att de kan fortsätta så gott som möjligt för att det ska finnas mat åt alla.

Hur just Stockholm skulle klara matförsörjningen är svårt att svara på, enligt Frisell. Och även om regionen och kommunerna ska ha en plan för att det ska finnas mat till gamla, sjuka och skolelever, är det inte rimligt att de ska ansvara för matförsörjningen för alla invånare, menar hon. Samtidigt är livsmedelsförsörjningen i Stockholmsregionen otillräcklig i nuläget. 

– I dag finns inte tillräckligt mycket lokal produktion för att maten ska räcka åt alla. Andelen jordbruk i Stockholm motsvarar inte antalet invånare, säger hon.

En kommun som just nu tar fram en strategi för livsmedelsförsörjning är Södertälje. Beslutet fattades av lokala politiker med ett helt annat syfte - att hantera klimatförändringar och en ökad befolkning. Men planen visade sig snabbt ha fler fördelar.

– Bara några månader senare kom den extrema torkan som ledde till sämre skörd runt om i landet. Då förstod vi hur bra det är att ha en sådan här beredskap, säger Sara Jervfors, som ansvarar för EU-projektet Matlust som ska stärka den lokala livsmedelsproduktionen.

För att öka matproduktionen i regionen krävs inte bara mer odlingsmark och fler aktiva bönder. En lika viktig förutsättning är enligt Jervfors att maten ska kunna förädlas i närområdet.

– I dag måste alla rotfrukter åka ner till Skåne för att tvättas och packas, samtidigt som en del produkter skickas till låglöneländer. Det är en sårbarhet i en kris, eftersom det inte är säkert att man kommer kunna transportera maten för att förädla den, säger Jervfors.

Karin Eksvärd, som är samordnare för Stockholms läns livsmedelsstrategi på Länsstyrelsen, håller med om att det är bra att stärka jordbruket lokalt, men bedömer att det är otillräckligt.

– Visst går det att göra mycket för att öka den lokala livsmedelsproduktionen i Stockholms län. Samtidigt behöver vi se Stockholm som ett nationellt intresse med nära en fjärdedel av landets befolkning. Det räcker inte att odla här, vi är beroende av livsmedelsproduktion i hela Sverige och omvärlden, säger hon.

Att återuppbygga Sveriges civila försvar och krisberedskap kommer ta tid. I rapporten som lämnades till regeringen föreslår Livsmedelsverket, tillsammans med Jordbruksverket och Stadens veterinärmedicinska anstalt, mer förebyggande arbete och investeringar. Therese Frisell utesluter inte akuta åtgärder som ransonering för att kunna fördela mat i kristider.

– I framtiden kanske myndigheterna får andra styrmekanismer. Men det är mycket arbete som återstår, så där är vi inte än, säger hon.