Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-23 16:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stockholms-nya-policy-husen-ska-smalta-in-i-stadsbilden/

STHLM

Stockholms nya policy: Husen ska smälta in i stadsbilden

Tomten som den ser ut i dag.
Tomten som den ser ut i dag. Foto: Stockholms stad

Nu ska det första huset som följer Stockholms nya byggnadsordning och arkitekturpolicy byggas: en fastighet i klassisk stil vid Birger Jarlsgatan.

– När det gäller tillskott i befintliga miljöer är det noga att vi ser till områdets karaktär, säger stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M).

Den nya byggnadsordningen, som kom för ett år sedan, ska tillsammans med arkitekturpolicyn få Stockholm att utvecklas i en riktning där gestaltningen är i huvudfokus. I det här fallet har man rivit den tidigare bensinmacken vid Birger Jarlsgatan/Kungstensgatan i gränslandet mellan Norr- och Östermalm, och ska ersätta den med ett tidstypiskt hus som passar in i omgivningen.

– Det blir det första konkreta exemplet på hur ett nyproducerat hus kan formas efter byggnadsordningens verktyg. Det är roligt att visa på hur man kan arbeta med den i praktiken, säger Joakim Larsson.

Men är inte det här en pastisch, ett försök att avbilda äldre byggnadsstilar, i stället för nyskapande arkitektur?

– Nej, jag håller inte med. Det är ett hus som tar höjd för omgivningen, förhåller sig till hur det ser ut på platsen och sluter ett kvarter.

Så här ska det ”nygamla” huset i närheten av Jarlaplan se ut.
Så här ska det ”nygamla” huset i närheten av Jarlaplan se ut. Foto: Stockholms stad

Det handlar om ett kvalitativt och inte kvantitativt förhållningssätt, menar Joakim Larsson. Stockholm har byggt ett halvt Malmö de senaste tio åren. Och det inte är en slump att husen i innerstan är just så höga som de är. Den för Stockholms innerstad typiska femvåningsbebyggelsen med 18 meter breda gator reglerades i byggnadsordningen redan 1876. Höjden är noga uträknad i relation till gatans bredd, så att solljuset ska nå hela vägen ner.

Även topografin, som förkastningsbranten på Södermalm, är viktig enligt Larsson.

– Vi måste förstå stenstadens historik. Det är krav på hög kvalitet. Vi måste öka kunskapen om områdets, stenstadens, historik så att nya byggnader uppfattas som ett tillskott och inte ett intrång. Jag tror att de flesta uppskattar intrycket av huset, säger han.

Även i annan nyproduktion menar Joakim Larsson att husen ska smälta in i omgivningen. I Stockholms nya byggnadsordning, som kom för ett år sedan, står det: ”Utforma ny bebyggelse i samspel med topografi, siluett och befintlig bebyggelse”.

Bensinmacken som invigdes 1926 försvinner.
Bensinmacken som invigdes 1926 försvinner. Foto: Dåvarande Krooks bensinmackskedja

Han stöder sig också på stadens arkitekturpolicy som slår fast: ”I en tid av globalisering där intryck från hela världen inspirerar och påverkar, finns risk för en förlorad lokal originalitet. När staden växer och utvecklas är det därför viktigt att reflektera över det som är lokalt och specifikt för Stockholm. Den säregna topografin, ljuset och klimatet har tillsammans med det byggda präglat och gett staden en egen karaktär”.

– Vi ska använda stadens viktiga färgpalett. Pastellfärger i det nordiska ljuset är det som gör Stockholm så fantastiskt vackert, säger Joakim Larsson.

Men staden kommer, enligt honom, även att få se helt nya typer av hus.

– Det fungerar alldeles utmärkt i till exempel Hagastaden.

”Vi måste förstå stenstadens historik”, säger stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M).
”Vi måste förstå stenstadens historik”, säger stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M). Foto: Thomas Karlsson

Oppositionsborgarrådet Jan Valeskog (S) säger att på den här punkten är han och Joakim Larsson helt överens. Socialdemokraterna i Stadshuset stöder både byggnadsordningen och arkitekturpolicyn.

– Jag tror att det är fel att göra kopior av klassisk 1800-talsarkitektur, men vi ska inspireras av den, jag tycker att det här nya huset är väldigt lyckat. Jag säger inte att allt ska vara som förr men vi ska ta hänsyn till stadens historia, säger Jan Valeskog.

Även Skönhetsrådet är i grunden positivt till byggnadsordning och arkitekturpolicy.

– Det är bra att staden har tagit fram verktyg för stadsbyggnad, säger rådets sekreterare Henrik Nerlund.

Du tror inte att det kan verka konserverande?

– Det är en tolkningsfråga men så har inte vi uppfattat det. I innerstaden finns byggnadsstilar som nyklassicism, nybarock, nyromantik, jugend och funkis och det har fungerat ganska bra. Det handlar om att ta hänsyn till den skala som finns – men det måste också avspegla sig i arkitekturen att det inte är 1920-tal utan 2020-tal i dag, säger Henrik Nerlund.

Men det hänger på att politiker och tjänstemän som arbetar med stadsbyggnad har en lidelse för staden, menar han.

– Annars spelar det ingen roll hur fina dokument vi än har.

Skönhetsrådets Henrik Nerlund framför bensinstationen på Birger Jarlsgatan som byggdes 1926.
Skönhetsrådets Henrik Nerlund framför bensinstationen på Birger Jarlsgatan som byggdes 1926. Foto: Magnus Hallgren

Skönhetsrådet har inte tittat närmare på och bedömt huset på Birger Jarlsgatan. Efter att ha tittat på bilder säger Henrik Nerlund att det är ”en samtida tolkning av innerstadens bebyggelse som ligger väldigt nära närliggande hus”.

Men han tycker inte om att just det får exemplifiera den nya byggnadsordningen, eftersom bygget hänger ihop med att ”den unika bensinstationsmiljön” rivs.

Tomten där det nya huset ska byggas har hyst en bensinmack i nästan 100 år. Den byggdes 1926. Det året fanns 6 216 bilar, 3 207 motorcyklar, 72 bussar och 4 436 lastbilar i Stockholm. Vid årsskiftet 2019/2020 fanns det 352 138 bilar i Stockholms stad enligt Trafikanalys.

– Om bensinmacken rivs förlorar vi något som annars inte finns i Stockholm. Den är byggd i samma stil som Konserthuset och Stadsbiblioteket – och har samma värden, sade Henrik Nerlund när rivningslovet blev aktuellt.

Under en tid fanns bensinstationer i många av Stockholms gathörn. I dag finns två där man fortfarande kan köpa bensin kvar i innerstan, en på Birger Jarlsgatan vid Roslagstull och en på Norr Mälarstrand.

– För min del får bensinmackarna gärna vara kvar, ofta behövs marken till annat men det finns inga planer på att få bort alla mackar från innerstan, även om det är lätt att nå dem utanför tullarna, säger Joakim Larsson.

Läs mer:

När bensinsamhället förpassas till museet

Gröna ytor och fler restauranger i framtidens boende

Ämnen i artikeln

Arkitektur
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt