Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Stockholmskommuner saknar rutiner för försvunna barn

Boende för ensamkommande flyktingbarn.
Boende för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Roger Turesson

Under de senaste fyra åren har fler än 250 barn försvunnit från boenden i Stockholms län. Men trots det har hälften av alla kommuner inga riktlinjer för att stoppa personer som riskerar att avvika, enligt en ny rapport från Länsstyrelsen i Stockholm.

Missbruksproblematik och rädsla för avslag på sitt asylbeslut. De är de två enskilt största anledningarna till att ensamkommande unga riskerar att avvika, enligt en ny rapport som länsstyrelsen har gjort i samarbete med kommunerna i Stockholm, stadsmissionen och gränspolisen.

Och det är hundratals ensamkommande i Stockholms län som har försvunnit under de senaste åren. Sedan 2013 har 256 barn försvunnit från olika hem i kommunen, enligt siffror från Migrationsverket som Länsstyrelsen har sammanställt.

Det kan vara exploatering, människohandel och prostitution eller andra farliga utsatta situationer.

Trots det saknar 14 av länets 26 kommuner riktlinjer för att hindra barnen från att avvika från sina boenden.

Anledningar till att barnen försvinner kan bland annat vara människohandel och prostitution, enligt Pernilla Ek, enhetschef för arbetsmarknads- och rättighetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm.

– Det kan vara exploatering, människohandel och prostitution eller andra farliga utsatta situationer. Men vi vet att barn som är så här sköra och befinner sig i ett utsatt läge oftare hamnar i den här situationen, säger Pernilla Ek.

Läs mer: Drygt 1.800 ensamkommande flyktingbarn ”försvunna”

Nu har bland annat Länsstyrelsen, kommunerna i Stockholms län, gränspolisen, Rädda barnen och Stadsmissionen plockat fram nya rutiner för att förhindra att de ensamkommande barnen försvinner spårlöst från HVB-hemmen i Stockholms län.

De nya rutinerna handlar bland annat om checklistor och om hur personer som möter de ensamkommande ska agera när man misstänker att personen är i riskzonen för att försvinna från sitt hem.

I checklistan kan man bland annat läsa att riskbeteenden för de ensamkommande kan vara att personen har låg närvaro i skolan, pratar mycket i telefon eller har stora summor pengar på sig som man inte kan förklara var de kommer ifrån.

– Planen innehåller vad man bör göra om man hittar ett barn, säger Pernilla Ek.

Fakta. Avvikande ensamkommande

14 av kommunerna har inga skriftliga riktlinjer för att förebygga avvikningar.

9 kommuner har inga riktlinjer för vad man ska göra om ett barn avviker. Tre kommuner vet inte.

Tio av kommunerna har upplevt problem med att samma individ har avvikit vid flera tillfällen.

23 av länets 26 kommuner har haft ensamkommande som avvikit sedan 2013.

Det vanligaste medborgarskapet bland de avvikande är Afghanistan, Marocko och Somalia.

Totalt rör det sig om 239 pojkar och 17 flickor.

3,6 procent av de ensamkommande i Stockholms län och som uppgett en ålder under 18 år har avvikit från sina boenden sedan 2013.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.