Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 09:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stor-klimatpaverkan-nar-gyllene-slussenbro-skeppas-till-stockholm-fran-kina/

STHLM

Stor klimatpåverkan när gyllene Slussenbro skeppas till Stockholm från Kina

Så här ska den se ut – den 3.700 ton tunga bro som ska tillverkas i Kina och fraktas till Stockholm via båt. Bron kostar 198 miljoner kronor. Foto: Projekt Slussen

Den 140 meter långa och 3.700 ton tunga bro som ska gå mellan Södermalm och Gamla stan är en miljöbov. Att transportera den gyllene konstruktionen från Kina motsvarar 3.000 flygturer sträckan Stockholm-New York. Det skriver Aftonbladet som talat med flera experter på bland annat Svenska miljöinstitutet.

I mars 2018 kunde DN berätta om den guldfärgade bron som tillverkas i Kina och som ska fraktas till Stockholm via båt.

Företaget som tillverkar bron är China Railway Shanhiaguan Bridge Group – samma företag som tillverkat den 5,5 mil långa bron mellan Hongkong-Zhuhai-Macao, världens längsta bro över vatten. Skapelsen kommer att kosta 198 miljoner och den 24 augusti 2020 ska den vara på plats vid Slussen.

Nu har Aftonbladet ställt en rad frågor till flera experter på KTH och på Svenska miljöinstitutet om det klimatavtryck som tillverkningen och båtfrakten av bron kommer att lämna.

Enligt uppskattningar från miljöforskningsinstitutet IVL Svenska miljöinstitutet är klimatpåverkan omfattande. Det handlar om minst 1.000 koldioxidekvivalenter, vilket enligt Aftonbladet motsvarar de utsläpp som genereras av 3.500 resor genom Sverige i en medelstor bil eller att flyga från Stockholm till New York 3.000 gånger. Beräkningen avser endast fraktandet av bron till Stockholm. Returresan som fartyget måste göra är alltså inte inräknad.

Eva Rosman, kommunikationschef för Slussenprojektet, medger att staden inte kan ställa specifika krav på tillverkningen eller transporten hit, eftersom det är en upphandlad tjänst och den typen av krav skulle vara konkurrensbegränsande.

– Det betyder dock inte att vi inte har ställt höga krav på entreprenören Skanska. Det gäller alla delar av Slussenprojektet. Vi uppfattar att vi har insyn miljöarbetet, säger Eva Rosman till DN.

Skanska presenterade tre olika möjliga tillverkare av bron innan avtal tecknades: ett polskt bolag, ett tyskt samt det nu aktuella kinesiska. Det polska gick i konkurs och det tyska visade sig inte ha den produktionskapacitet som krävdes.

Det hade däremot det kinesiska stålbolaget, som har 6.000 anställda.

– Bron tillverkas i en högteknologisk fabrik, den kommer att fraktas hit på ett nytillverkat fraktfartyg som i sig är ett tekniskt underverk, säger Jacob Birkeland, presschef på entreprenören Skanska.

Han menar att bron är ”omhuldad av ett engagemang för att den ska ha ett så litet avtryck på klimatet som möjligt” – samtidigt som man vill värna skattebetalarnas pengar.

– Vi har också självmant, utan krav från Stockholm stad, valt att klimatkompensera för transporten, säger Jacob Birkeland.

Konkret innebär det att Skanska kommer att köpa utsläppsrätter för 100.000 kronor – vilket kompenserar för 1.216 ton koldioxid.

– Vi har också produktionskontrollanter på plats i fabriken som följer tillverkningen och ser till att det går rätt till när det gäller materialval.

Att Skanska ska klimatkompensera för frakten är, enligt Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH i Stockholm, som också uttalar sig i Aftonbladet – en ”ifrågasatt metod”.

– Vi har en mycket dramatisk klimatkris. Klimatkompensation minskar inte utsläppen nu. Klimatkompensation ska ske försiktigt och varsamt och när det inte finns några andra alternativ, säger han till tidningen.

Joakim Larsson (M) är stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm stad och ansvarig politiker.

– Det är självklart att ett av de största byggprojekten i Sverige kommer att ge avtryck på klimatet och är bra att debatten om dess klimatpåverkan förs. Det vi gör nu måste dock sättas flera perspektiv – bron ska till exempel hålla i 120 år och ingen annan än det kinesiska företaget kunde tillverka den inom den tidsram som gäller, säger han.

Tillverkningen av bron sker vid på plats vid hamnen i Zhongshan, södra Kina, vilket gör att det inte krävs några landstransporter där. Den insyn Skanska har på plats räcker för att lugna stadsbyggnadsborgarrådet.

– Jag har fullt förtroende för att Skanska försäkrat sig om att de miljökrav som vi ställt uppfylls. Utifrån vad som är rimligt för att få bron på plats i tid tror jag inte att det fanns någon bättre lösning, säger Joakim Larsson.

Läs mer: En infekterad strid – här är historien om Slussenbråket