Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-27 11:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/stora-skillnader-i-barns-tandhalsa-i-stockholms-lan/

Hälsa

Stora skillnader i barns tandhälsa i Stockholms län

Sedan drygt 30 år tillbaka har Region Stockholm samlat uppgifter om barns och ungas tänder.
Sedan drygt 30 år tillbaka har Region Stockholm samlat uppgifter om barns och ungas tänder. Foto: Martina Holmberg/TT

Barn och ungdomar i Stockholms län får allt bättre tänder. De som har kariesskador har sedan 1987 minskat i alla åldersgrupper.

Men det är stora skillnader mellan kommuner och stadsdelar. Andelen treåringar med karies är 9,2 procent i Rinkeby-Kista men bara 0,9 procent på Kungsholmen och i Vaxholm.

Generellt kan tandhälsan betecknas som mycket god, konstateras i Region Stockholms Tandhälsorapport för 2019. Det är sedan länge åldersgrupperna 3, 7, 13 och 19 år som redovisas. Från och med 2019 samlar Region Stockholm också in uppgifter för 23-åringar då de från och med 2019 omfattas av avgiftsfri tandvård. 

Andelen treåringar med kariesskadade tänder var 3,6 procent 2019. Det är i stort sett oförändrat sedan 2015. Andelen treåringar med kariesskadade tänder ligger totalt sett på en fortsatt låg nivå. 

Andelen sjuåringar med kariesskadade tänder var 27,7 procent 2019, samma värde som 2018. Det är första året sedan 2015 som tandhälsan hos sjuåringar inte har försämrats.

– Vi är jätteglada, det är första året på ganska länge som det ser bra ut i alla åldersgrupper. Det gäller framför allt sjuåringar, det är kul att se resultat av det vi gör, säger Karin Fälldin (C), ordförande i tandvårdsberedningen.

Andelen 13-åringar med kariesskadade tänder var 33,1 procent, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2018. 

Andelen 19-åringar med kariesskadade tänder var 56,1 procent vilket är en förbättring med drygt 1 procentenhet jämfört med 2018. Av de fyllningar som utförs i vuxentandvården görs cirka 75 procent på tidigare lagade tänder, därför är andelen kariesfria 19-åringar en viktig indikator på framtida vårdbehov hos befolkningen.

Socioekonomiska villkor, liksom inom alla hälsoområden, har stor betydelse för barns och ungas tandhälsa, vilket avspeglar sig i skillnaderna mellan olika geografiska områden.

– Vi ska inte dra alltför stora växlar på förbättringarna, men vi gör otroligt stora insatser i socioekonomiskt utsatta områden, säger Karin Fälldin.

Folktandvården har fått i uppdrag att utföra riktade insatser i de områden i länet som har störst vårdbehov.

– Vi har delat in regionen i fyra områden efter tandvårdsbehov för att kunna rikta resurser. I område 4, med störst behov, har 10,7 procent av treåringarna karies. Men det är en ganska liten grupp, det handlar om 182 barn med karies, säger Karin Fälldin.

De allra flesta barn, 84 procent, bor i område 1 och 2, som har minst tandvårdsbehov.

”Vi ska inte dra alltför stora växlar på förbättringarna, men vi gör otroligt stora insatser i socioekonomiskt utsatta områden”, säger Karin Fälldin (C), ordförande i tandvårdsberedningen.
”Vi ska inte dra alltför stora växlar på förbättringarna, men vi gör otroligt stora insatser i socioekonomiskt utsatta områden”, säger Karin Fälldin (C), ordförande i tandvårdsberedningen. Foto: Erik Nordblad

De insatser Region Stockholm gör är:

• Tandhälsoinformation vid barnavårdscentralen till föräldrar när barnet är omkring 12 månader gammalt.

• Två-åringar kallas till tandvården för undersökning och information i område 3 och 4.

• Fluorlackning av vissa tänder vid sju och 13 års ålder.

• Fluorsköljning och tandhälsoinformation i förskoleklass och klass 5.

– Vi har också lagt in tandhälsoinformation i hembesöksprogrammet, som ska finnas i alla utsatta områden, säger Karin Fälldin.

2015 startade ABC, Akademiskt barntandvårdscenter, som är ett samarbete mellan Regionen, Folktandvården och Tandläkarhögskolan.

– De arbetar med patientnära forskning och har tandhälsocoacher som ringer upp familjer med barn som har jättemycket karies en gång i månaden och peppar dem.

ABC driver också ett projekt på två förskolor på Järvafältet i nordvästra Stockholm där barnen får prata om tänder och borsta i grupp.

– ABC har dessutom ett projekt för tandvårdsrädda ungdomar, där de kan få kognitiv beteendeterapi digitalt. Vi måste hitta fler metoder för hur vi ska nå de barn och ungdomar som har mest karies, säger Karin Fälldin.

Ny forskning visar också att ordningen i syskonskaran spelar roll för tandhälsan, som DN tidigare har berättat. Det äldsta barnet har i regel minst karies, därefter ses en tydlig gradering. I en stor syskonskara har de yngsta drygt 80 procent högre risk att utveckla karies. Därför har Folktandvården i uppdrag att i områden med stora vårdbehov erbjuda tandhälsoinformation till flerbarnsföräldrar, inte enbart till förstagångsföräldrar.

– Det är viktigt att även det fjärde barnet inte får sötsaker för tidigt och lär sig att borsta tänderna morgon och kväll. Upp till 11–12-årsålder behöver föräldrarna hjälpa till längst bak, säger Karin Fälldin.

Läs mer: Tandläkare: Nolltolerans mot socker för barn under två år