Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 18:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/storsatsning-pa-vardcentralerna/

STHLM

Storsatsning på vårdcentralerna

Vårdcentralerna ska få mer resurser. Foto: Emil Langvad/TT

Region Stockholm satsar 315 miljoner kronor på primärvården – och mest resurser går till de vårdcentraler som har flest patienter med kronisk sjukdom eller svårare socioekonomiska förutsättningar. 

– Det är på tiden att vi gör en ordentlig satsning, vi ska ägna stor kraft åt att lyfta primärvården, säger sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).

Mia Tottmar
Rätta artikel

Den totala ökningen innebär en resursförstärkning med 6 procent. 

Varför en satsning på primärvården?

– Det är det bästa sättet att stärka människors hälsa och ge dem den vård de behöver. Det är ett stort tryck på akutsjukhusen och en viktig del av lösningen på det är att vården ges på rätt nivå, säger Anna Starbrink.

155 miljoner kronor används för att höja den så kallade listningsersättningen – den fasta ersättning som vårdcentralen får för varje patient som har valt att lista sig där. 

– Vi lägger det mesta av satsningen på att höja den fasta ersättningen för att stärka grunden för vårdcentraler och husläkarmottagningar, säger Anna Starbrink.

Ersättningen ska också förändras. Den åldersrelaterade delen sänks med 25 procent, istället höjs den del som utgår från individens eget vårdbehov. Vårdbehovet räknas dels utifrån diagnos, dels utifrån ett vårdbehovsindex, CNI. CNI består av sju faktorer, bland annat ålder, utbildningsnivå, arbetslöshet, och om man är född utanför EU. 

– Det betyder mer resurser till vårdcentraler som har många svårare sjuka patienter, säger Anna Starbrink.

Alla patienter som vill får rätt att välja en fast namngiven husläkare – och inte som tidigare enbart ha rätt att lista sig på en mottagning. En del vårdcentraler och husläkarmottagningar har redan tidigare erbjudit listning på läkare men det har inte varit obligatoriskt. 

Hur ska det gå till när Stockholm har brist på husläkare?

– Två av tre stockholmare har en angiven läkare, men ofta vet man inte om det och har inte valt läkare själv. Men vi behöver fler husläkare, säger Anna Starbrink.

Förslagen innehåller bland annat att läkare med kortare kontrakt på vårdcentralen –   som till exempel fortsätter att arbeta efter pensioneringen – ska kunna vara valbara husläkare med egen patientlista. Även ST-läkare – blivande specialistläkare – ska kunna ha en egen patientlista under de två sista åren av sin utbildning. 

– Som patient ska du ha tryggheten att själv kunna välja en fast husläkare som känner till dina behov. En av mina viktigaste frågor som nytt regionråd är att göra en översyn över hela vårdkedjan. Ingen ska hamna mellan stolarna i sjukvården, säger Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregionråd.

Samtidigt byggs ST-tjänsterna i allmänmedicin ut, för fler framtida husläkare. 

– Nu utbildar vi fler ST-läkare än någonsin tidigare. På fyra år har antalet färdiga ST-läkare i allmänmedicin fördubblats i region Stockholm. Primärvårdens framtid tryggas genom att vi fortsätter att prioritera utbildning och kompetensförsörjning säger Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingslandstingsråd. 

Vårdvalet i primärvården infördes 2008 men inte förrän nu – tio år senare – blir det obligatoriskt för privata mottagningar att utbilda ST-läkare. Varför det?

– En historisk förklaring tror jag är att ingen föreställde sig att det skulle bli så många privata vårdcentraler och husläkarmottagningar. Men om jag ska vara självkritisk så borde utbildningskravet ha kommit in tidigare, säger Anna Starbrink.

Besöksersättningen höjs med 20 kr per besök för andra yrkesgrupper än läkare – till exempel sjuksköterska, psykolog, dietist, fysioterapeut. 

– Varje patient ska få vård av rätt person med rätt kompetens. En höjd ersättning skapar förutsättningar för vårdcentralens viktiga teamarbete där alla medarbetares kompetens nyttjas till fullo. Vi hoppas samtidigt att detta frigör tid för läkarbesök för de patienter som behöver det samt att alla patienter kan få en snabbare och mer tillgänglig vård, säger Christine Lorne (C) gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden. 

Miljöpartiet vill bygga ut center med olika former av terapi och stödsamtal som det är lätt att vända sig till i hela länet. 

– Det behövs en tydlig förändring i hur vi arbetar med psykisk ohälsa. Vår ambition är att alla som är i behov av stöd i framtiden ska få god hjälp i god tid, säger Susanne Nordling (MP), gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden och ordförande i psykiatriberedningen.

Läs mer: Larm om akut stress på närakut i Handen 

Läs mer: Vattkoppor fick vårdcentral att stänga fyra gånger på en vecka