Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-25 10:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/studie-15-procent-av-arbetande-stockholmare-smittade-av-coronaviruset/

STHLM

Studie: 15 procent av arbetande stockholmare smittade av coronaviruset

En ny studie visar att runt 15 procent av stockholmarna kan ha smittats av coronaviruset.
En ny studie visar att runt 15 procent av stockholmarna kan ha smittats av coronaviruset. Foto: Magnus Hallgren

En studie på 11.000 anställda på Karolinska universitetssjukhuset visar att runt 15 procent av de som var i arbete var smittade, eller hade varit smittade, av det nya coronaviruset. Det gällde både anställda med patientnära arbete, och de som arbetade utan kontakt med patienter.

– Det blir lite av ett Stockholm i miniatyr, säger Joakim Dillner, ansvarig för studien.

11.000 anställda på Karolinska universitetssjukhuset har lämnat svalgprover för att testa om de bär på det nya coronaviruset, och blodprov för att testa om de har utvecklat antikroppar mot viruset, vilket skulle innebära att de tidigare varit smittade.

Efter att forskare analyserat drygt hälften av testerna, som gjordes vecka 18, har man kommit fram till att 7 procent av deltagarna bar på virus i svalget. 10 procent av deltagarna hade antikroppar i blodet, och 2,4 procent hade både antikroppar och virus.

Enligt Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi och ansvarig för covid-19-studien, innebär det att cirka 15 procent har eller har haft en infektion. Han menar att studien ger en unikt storskalig bild av läget.

– Vad som är särskilt unikt är dels skalan, och dels att vi har kunnat uppskatta både nuvarande och förutvarande infektion på en gång, säger han till DN.

Den ursprungliga ambitionen med studien var att ge kunskap om hur infektionen sprider sig och har spridit sig inom hälso- och sjukvården i Stockholm.

– Det kändes viktigt att hjälpa sjukvården med kunskap om läget, säger Joakim Dillner.

Men eftersom man i studien testat både anställda som arbetar med patientnära arbete, och de som inte arbetar med patienter blir det snarare en större bild av människor i samhället som inte är sjukskrivna.

– Därför har det snarare blivit att man har en jättestor arbetsplats med jättemånga uppgifter. Så det blir lite av ett Stockholm i miniatyr, säger Joakim Dillner.

Han menar att resultatet var förväntat.

– Stockholm har ju legat illa till beträffande dödsfall i covid-19 i landet. Så att det skulle vara en hel del smitta här var väl förväntat. Jag tror att vi nästan hade gissat att det skulle vara ännu värre.

Forskarna är ungefär halvvägs igenom studien – men Joakim Dillner tror inte att något kommer att förändras när det gäller andelen personer som har eller har haft infektion.

Alla de som deltog i studien var i arbete på Karolinska universitetssjukhuset – och räknades därför som ”friska, frivilliga deltagare”.

Forskarna kommer nu att undersöka i hur stor grad deltagarna i studien hade varit sjuka tidigare. Många av dem som hade virus i svalget hade varit sjukskrivna under de senaste tre veckorna. För de som hade antikroppar hade de ofta varit sjukskrivna någon gång under de senaste sex veckorna.

I början av maj uppmärksammade tidningen Dagens Juridik att deltagare i studien fått riktlinjer om att fortsätta att vara i tjänst även om man testades positivt för coronaviruset. Tidningen rapporterade att Karolinska universitetssjukhuset tagit fram en policy kring studien där det framgick att ”om den provtagne är helt asymptomatisk vid provtagningstillfället bedöms man ej vara smittsam trots att man bär på virus RNA”.

Joakim Dillner säger att de deltagare som testades positivt för virus i svalget hade en dialog med sina chefer kring huruvida de skulle fortsätta arbeta eller sjukskrivas.

– Om man testar friska personer och de har viruset är det antingen någon som redan har varit sjuk och går tillbaka till jobbet, eller någon som är nysmittad. Och det är dem man ska akta sig för, säger Joakim Dillner.

På måndagens presskonferens sade statsepidemiolog Anders Tegnell att resultatet går i linje med de modelleringar som Folkhälsomyndigheten har gjort. Enligt deras tidigare beräkningar hade en fjärdedel av Stockholms läns invånare burit på viruset den 1 maj.

– Mellan tummen och pekfingret tycker jag det verkar ligga ganska mitt i, eftersom det finns en förskjutning tidsmässigt på omkring tre veckor när man studerar antikroppar, sade Anders Tegnell på presskonferensen.

Joakim Dillner säger att det stämmer att antikroppssvaret tar tid, eftersom man oftast inte börjar få antikroppar innan man börjar tillfriskna, och att antikropparna därefter stiger under några veckor.

– Men jag kan inte riktigt se på vilket sätt denna tre veckors försening skulle kunna ge en ökning av totalsiffran. Vi har ju testat för både pågående infektion och antikroppar. Därför är det inte riktigt relevant, vilket det hade varit om vi testade bara för antikroppar, säger han.

Ämnen i artikeln

Karolinska
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt