Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Sunkig attityd gör att folk råkar illa ut”

Foto: Roger Turesson

Som tonåring var hon mest av allt arg. Över de orättvisor hon tyckte sig se. Över de sociala klyftorna. Ur ilskan växte drivkraften att vilja vara med och förändra. Amanda Andersson, 23, har precis representerat Sverige under Youth Summit – en global ­konferens för unga sociala entreprenörer i Oslo.

Hon var som ett yrväder när hon växte upp på Ekerö, Amanda Andersson. Märkligt nog drar det ihop sig till ännu ett när vi ses utanför riksdagen i Stockholm en tidig morgon. Det är stormen ”Sven” som är i vardande, men Amanda står stadigt i den tilltagande vindstyrkan

Sällan har dagens stockholmare haft så många järn i elden som nu, men det gör henne bara ännu mer taggad. Hon sveper sin röda dunjacka tätt omkring sig. Att den luktar av brandrök beror dock inte på hennes egen glöd, utan på att hon tillbringat några timmar intill en eld på Färgfabriken under den gångna helgen.

– Finns inget som inspirerar mig så mycket som kultur i alla dess former, säger hon, men ändrar sig snabbt:

– Förutom kampen för ett jämlikt samhälle då, ler hon.

Hon har precis hållit ett föredrag för riksdagens manliga nätverk när vi ses. Det handlade om hennes arbete som samordnare på Nätvandrarna, som är en av Fryshusets verksamheter.

– Vi ägnar oss åt att ”nätvandra”, är där de unga är på nätet, ger dem socialt stöd, svarar på frågor och är deras möjlighet till vuxenkontakt – om de vill, förklarar hon.

Och de behövs. På många av de forum där majoriteten av besökarna har kul finns det alltid unga som råkar illa ut. De blir kränkta och mobbade, ibland stöter de på saker som väcker frågor som unga personer kan behöva bolla. Att det då finns vuxna i närheten, vuxna som de inte behöver uppge sin identitet för, är ett slags trygghet som behövs, tror Amanda.

– Generellt sett är det alldeles för få vuxna där och generellt sett vet vuxna alldeles för lite om var, vad och hur det går till, konstaterar Amanda.

Hon föddes i Alvik, men växte upp på Ekerö. Hon blev snabbt en udda fågel; hennes föräldrar ville att hon skulle gå i en waldorfskola i Bromma, vilket gjorde att hon inte hade några naturliga kontakter på hemmaplan. I fotbollslaget sågs hon lite som en outsider, men även på skolan i Bromma var hon på sätt och vis utanför.

– Jag bar med mig en medvetenhet och ett socialt patos som jag tror skrämde lite. Med två väldigt samhällsengagerade föräldrar och två storasystrar blir det lätt så, noterar hon.

Och waldorfskolan var inte så annorlunda socialt sett. Klimatet var tufft:

– Tjejer kallades ”hora” och ”planka” och killarna satte öppet poäng på våra stjärtar. När jag sa att jag var feminist fick jag höra att jag var en ”sån där feministfitta”. Så här i efterhand förstår jag hur skrämmande tidigt den typen av attityd sprids bland killar.

Det där gjorde Amanda arg. Det hände att hon skrek högt och kastade saker omkring sig. Samtidigt spelade hon bas i punkbandet "Censur" och började lyssna på ”A tribe called quest” – en hiphopgrupp med en politiskt medveten hållning.

– Små småningom förstod jag att det inte var någon mening med att vara arg. Att förändra är att agera, inte att vråla.

Efter gymnasiet läste Amanda idéhistoria och statsvetenskap. När hennes storasyster Johanna tyckte att hon skulle läsa till socionom så gjorde hon det, först lite motvilligt, sedan allt mer intresserat. Efter volontärarbete som läxhjälpare och som nätvandrare, en sommar som ekonomisk biståndshandläggare i Skärholmen kände hon at hon hamnat rätt. När hon sedan fick jobbet som samordnare för Nätvandrarna var det nästan som en dröm som gick i uppfyllelse.

– Min vision är inte att ”hjälpa” folk, den är att stärka människor så att de hittar sina egna vägar, sina egna lösningar. All förändring börjar i egenmakt. I min nuvarande roll är det precis det jag får göra.

– Jag har haft tur som haft föräldrar som stöttat och inspirerat mig, det har gett mig förutsättningar som många andra saknar. Det är det jag försöker dela med mig av nu.

I våras tog Amanda initiativ till ”Vägra vara rädd”, något som också det ska bli ett slags rörelse under Fryhusets tak. Det var bland annat det som ledde till att hon just i dag är hemkommen från Oslo där hon föreläst för unga människor från hela världen under "Tele2 Youth summit”, en global konferens för unga, sociala entreprenörer.

Vad hade du fokus på i Oslo?
– På de normer och värderingar som styr bilden av den kvinnliga sexualiteten bland unga och även vuxna. Det florerar väldigt sunkiga attityder som leder till att många mår dåligt och råkar illa ut. Det behövs mycket kunskap och inte minst: en mycket större medvetenhet bland killar om vad som är okej och inte okej.

– I dag läggs det så mycket skuld på den som blir utsatt, vilket också gör det svårt att prata om. Det, om något, vill jag verkligen förändra.

Fakta. Amanda Andersson

Ålder: 23
Bor: Tillsammans med sin storasyster Linnea och katten Palte i en liten lägenhet i centrala Stockholm
Gör: Läser sista året på socionomprogrammet, skriver på sin C-uppsats och arbetar som samordnare på Fryshustes Nätvandrare. Är också initiativtagare till "Vägra vara rädd", också det ett projekt inom ramen för Fryshuset, syftet är att förändra attityder när det kommer till sexuella övergrepp bland unga.
Aktuell som: Representerar Sverige i ett så kallat Youth Summit arrangerat i Oslo av ett telekomföretag i samband med utdelningen av Nobels fredspris. På plats är socialt engagerade entreprenörer från många länder i världen, gemensamt har de att de är väldigt aktiva på internet.

Amandas nätsurfingtips
1. Tänk alltid efter före – hur kan ditt beteende på nätet påverka andra.
2. Döm inte andra.
3. Se nätets enorma potential när det gäller att skapa möten med andra människor, hitta kunskap och erfarenheter, möjligheter att diskutera.

Favorithak i Stockholm: 
Fryshuset, förstås! 
Moderna museet, för att jag älskar konst 
Alla platser där det finns gratis kont och kultur. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.