Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Svårt att hindra balsamering i Stockholm

Om en person avlider kan det ta sex-sju dagar innan anhöriga kontaktar en begravningsbyrå. Det ger mig två, tre dagar att skapa ett förtroende och att sedan åka till sjukhuset och hämta den avlidna i tid, säger begravningsentrprenören Marcus Ericson.
Om en person avlider kan det ta sex-sju dagar innan anhöriga kontaktar en begravningsbyrå. Det ger mig två, tre dagar att skapa ett förtroende och att sedan åka till sjukhuset och hämta den avlidna i tid, säger begravningsentrprenören Marcus Ericson. Foto: Paul Hansen

Det är näst intill omöjligt att påverka rutinen att balsamera avlidna efter tio dagar – eftersom landstinget inte beviljar undantag. Det säger begravningsentreprenören Marcus Ericson, som länge kämpat mot rutinen.

– Ingenting har förändrats. Det här är inget litet övergrepp som man utsätter den avlidna för, och sedan skickas fakturan till dödsboet. Det som gör mig mest upprörd är att vi talar inför döva öron, säger Marcus Ericson.

Som DN tidigare berättat krävs Stockholms läns landsting på skadestånd av en man vars fru balsamerades 2014 utan att han först tillfrågats eller informerats. Som enda landsting i landet balsameras i Stockholm avlidna på rutin efter tio dagar.

Hanteringen upprörde Barbro Enström och hennes bröder när hennes mamma avled 2014 på ett vårdhem i södra Stockholm. De anhöriga tackade ja till erbjudandet om att mamman skulle göras fin till nästa dags avskedsstund. När de kom tillbaka såg modern ”groteskt botoxad ut”, berättar Barbro Enström.

– Jag undrade varför hon såg konstig och direkt plastad ut. Sedan kom räkningen på balsamering. Jag läste sedan i DN att det var miljöovänligt. Vi skulle inte titta mer på henne, och inte ha begravning med öppen kista. Hade jag fått frågan om balsamering så hade jag sagt nej, absolut, säger Barbro Enström.

Balsameringen sker genom att kroppen töms på blod, och ersätts med formalin.

Som begravningsentreprenör anmälde Marcus Ericson i november 2012 landstingets rutinmässiga balsamering av avlidna till Socialstyrelsen, och senare till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Branschorganisationerna SBF och Fonus gav understöd. Myndigheten gav landstinget stöd för hanteringen av avlidna. Samtidigt underströks vikten av att anhöriga informeras, och att varje avliden bedöms var för sig.

Enligt Marcus Ericson är det mycket svårt att som begravningsentreprenör stoppa en balsamering i tid om den avlidna hamnat på landstingets bårhus.

– Om en person avlider kan det ta sex-sju dagar innan anhöriga kontaktar en begravningsbyrå. Det ger mig två, tre dagar att skapa ett förtroende och att sedan åka till sjukhuset och hämta den avlidna i tid, säger han.

Underlag visar hur han i maj 2014 faxade till ett av landstingets bårhus för att förhindra en balsamering på anhörigas begäran. När de tio dagarna hade gått hade bårhuset stängt för helgen och när den avlidna hämtades på den elfte dagen, en måndag, hade balsameringen skett tidigt på morgonen.

DN har sökt patologer på landstinget, men alla frågor om balsamering besvaras av Gunnel Blomgren, jurist och senior rådgivare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Hon bekräftar att det är svårt för anhöriga att påverka en balsamering.

– Nej det måste jag säga. Vi följer Socialstyrelsens föreskrifter, och om en läkare konstaterar att en sanitär balsamering ska ske, då sker den om man vill eller inte, säger Gunnel Blomgren.

Hon säger också att landstingets medicinska expertis ligger bakom riktmärket om tio dagar som en gräns för att det börjar hända avgörande saker med kroppens förruttnelse.

– Det finns ingen anledning för oss att ifrågasätta det.

Efter att landstinget granskats av IVO tog landstinget fram en folder som ska informera anhöriga om vad som händer med en avliden. Trots att nästan fyra år gått vittnar nu många DN-läsare om att de inte informerats om balsameringen förrän landstinget skickat räkning.

– Jag kan bara instämma i att landstinget måste bli bättre på att informera om de här frågorna. DN:s artikel har aktualiserat det, och alla ansvariga måste gå tillbaka till sina sjukhus, eller vårdinrättningar där man konstaterar dödsfall, och bli bättre på att ge informationen.

Balsamering av avlidna hör till ovanligheten i Sverige, men inte i Stockholm.

Hur kommer det sig att bedömningen av sanitär olägenhet ser så olika ut?

– Var och en har ansvar för sitt landsting. Vi vill inte ha kroppar i förruttnelse. Själva akten ska vara luktfri och fin. På det här sättet tas kropparna om hand på ett pietetsfullt sätt, säger Gunnel Blomgren.

Fakta. Balsamering eller inte?

I Stockholms läns landsting har kroppar balsamerats sedan 1970-talet, eftersom väntan på begravning ibland varit flera månader. Stockholms läns landsting införde 2012 en rutin att balsamera alla avlidna efter 10 dagar på bårhus. Räkningen skickas till dödsboet.

2012 ändrades begravningslagen, och begravning eller kremering måste nu ske inom en månad efter dödsfallet.

Landstinget krävs nu på skadestånd av Alan McCabe, efter att hans fru tvångsbalsamerats.

Mer om balsamering

• Landstinget krävs på skadestånd för tvångsbalsamering
Chocken efter fruns dödsfall hade inte hunnit lägga sig när Alan McCabe fick en räkning från Stockholms läns landsting för balsamering. Nu krävs landstinget på skadestånd för det oönskade ingreppet som utförs på hälften av alla avlidna som hamnar på landstingets bårhus.

• Bårhusen ger olika svar om sina rutiner
Möjligheten att påverka om anhöriga ska balsameras eller inte avgörs av vilket bårhus i Stockholms län den avlidna hamnat på. På S:t Görans sjukhus görs inte balsameringar rutinmässigt efter tio dagar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.