Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-08 04:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/svenskar-berattar-om-tiden-med-corona-jobbigt-att-inte-veta-om-man-ar-smittfri/

STHLM

Svenskar berättar om tiden med corona: ”Jobbigt att inte veta om man är smittfri”

”Det var som en träningsvärk som satt på helt fel ställe”, säger Henrik Tidefjärd, 44, som smittats av coronaviruset. Camilla Ulltin, 54, beskriver smittan som en betydligt mer segdragen variant av influensa.
”Det var som en träningsvärk som satt på helt fel ställe”, säger Henrik Tidefjärd, 44, som smittats av coronaviruset. Camilla Ulltin, 54, beskriver smittan som en betydligt mer segdragen variant av influensa. Foto: Privat

Lätt feber, hög feber, hosta, ingen hosta, huvudvärk eller muskelvärk. Symtomen för det nya coronaviruset skiljer sig betydligt. DN har pratat med några av de svenskar som tidigt bekräftades smittade.

– Det känns jobbigt att inte veta om man är helt smittfri, säger Camilla Ulltin, 54.

För en grupp svenskar inleddes mars med en efterlängtad skidresa till Alperna – för att sedan övergå i en lång tid i karantän.

Helena, 47, från Stockholm är en av dem. Hon och familjen var på skidsemester i italienska Cervinia under tiden som landet registrerade sitt första dödsfall till följd av coronaviruset. Resan kunde genomföras, men väl hemma fick hon höra att en svensk som besökt samma ort testats positivt. Så hon tog tempen och kunde konstatera att hon hade feber.

– Jag tänkte what? 38 grader! Jag hade aldrig tagit tempen annars, för jag kände inte att jag mådde dåligt, säger Helena, som inte vill ställa upp på bild.

Efter kontakt med 1177 blev Helena inringd till Danderyds sjukhus för provtagning. Två dagar senare bekräftade en infektionsläkare att hon hade fått covid-19. Symtomen var så milda att hon – i ett annat läge – skulle ha jobbat som vanligt, förklarar hon.

– Jag hade en tyngd över bröstet, vid solarplexus, men ingen hög feber, strax över 37 grader. Jag hade heller ingen hosta. Så jag kunde gå promenader, men hade kanske inte gått ut och sprungit, säger Helena.

Några dagar senare la sig febern, för ett en vecka senare komma tillbaka. Däremellan hade Helena, efter flera symtomfira dagar, varit ute och handlat.

– Då har man ju ångest om man råkat träffa någon på vägen. Och så tänkte jag, men va fasiken, är det fler som har den här kronologiska linjen av symtom?

Camilla Ulltin, 54, känner fortfarande av en trötthet av coronaviruset efter mer än fyra veckor.
Camilla Ulltin, 54, känner fortfarande av en trötthet av coronaviruset efter mer än fyra veckor. Foto: Privat

54-åriga Camilla Ulltin besökte samma italienska skidort, men drabbades av betydligt kraftigare symtom. Norra Italien hade ännu inte börjat räknas som ett riskområde, men jobbet uppmanade henne ändå att stanna hemma efter resan.

– Det var jättetur, för samma dag fick jag fick hög feber. Annars hade jag kanske hunnit smitta ner folk. Jag hade ont i huvudet och ont i kroppen, och mådde faktiskt lite illa också under en tid, säger Camilla Ulltin.

När coronaviruset upptäcktes hos allt fler Italienresenärer kallades hon och maken Magnus, 51, in till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Den 7 mars fick båda svaret att de blivit smittade.

Magnus beskriver sina symtom som ”lightvarianten”, lättare hosta med lite värk i huvudet och kroppen. Knappt två veckor senare var han tillbaka på jobbet, samtidigt hade Camilla fortfarande inte blivit av med sin feber. Hon berättar att hon tar mediciner mot högt blodtryck och hjärtflimmer, men om hennes symtom är en följd av det har hon inte fått svar på.

– Jag har haft vanlig influensa och det brukar släppa efter tag, men det här var mycket segare. Nu är jag är frisk, men känner mig fortfarande trött. Jag känner mig symtomfri, men det känns jobbigt att inte veta om man är helt smittfri och om man är immun, säger Camilla Ulltin.

I över fyra veckor höll hon sig undan från att träffa folk, fram till i söndags.

– Då träffade vi våra barn för första gången. Vi gjorde det utomhus för att vara säkra. Det var jättetrevligt, men man vågar ju inte krama dem. Min sons flickvän är gravid så henne vill man ju inte smitta, inte heller barnbarnen.

En som fortfarande inte lämnat hemmet efter fyra veckor, trots lindriga symtom, är Henrik Tidefjärd, 44. Den 11 mars visade provsvar att han smittats av coronaviruset efter skidresan i österrikiska Tyrolen.

– Jag hade en konstig mix av symtom. Inte så hög feber, max 38 grader, men kände mig trött och slapp och hade ont i musklerna. Det var som en träningsvärk som satt på helt fel ställe, i nacken och ryggen, säger Henrik Tidefjärd.

Henrik Tidefjärd testades positivt för covid-19 trots 12 symtomfria dagar.
Henrik Tidefjärd testades positivt för covid-19 trots 12 symtomfria dagar. Foto: Privat

Bara två dagar senare mådde han bättre. Men som bosatt i Berlin har det positiva testet inneburit tyska restriktioner baserat på WHO:s rekommendationer: två veckors symtomfrihet innan friskförklaring, till skillnad från Folkhälsomyndighetens två dygn.

– Efter två veckor beslutade jag mig för att ta ett nytt test. Jag ville ta mitt ansvar om jag ska träffa en massa folk och var lite skeptisk i och med att informationen kändes så osäker, säger Henrik Tidefjärd.

Testet visade sig – trots 12 symtomfria dagar – vara positivt. Henrik Tidefjärd kategoriserades återigen som smittobärare och två nya veckor i karantän väntade.

– De flesta andra tar inget ytterligare test, men jag gjorde det, och då kom det här fram. Om det är så att jag är en smittobärare, vad händer då med alla andra som inte tar ett test? Räcker inte två veckor?

Budskapet från Folkhälsomyndigheten har ända sedan det nya coronaviruset började spridas i Sverige varit tydligt: stanna hemma om du är sjuk, och för säkerhets skull två dygn efter det att du blivit frisk och fri från symtom.

Men enligt Jan Smedjegård, smittskyddsläkare i Region Västmanland, är fall som Henrik Tidefjärds inte helt ovanliga.

– Tar man ett prov kan det vara positivt under betydligt längre tid än de här två symtomfria dagarna. Men det svåra är att värdera smittsamheten, för virusmängden brukar sjunka över tid. Utan uppenbara symtom är man helt klart mindre smittförande än om man har symtom, säger Jan Smedjegård.

Jan Smedjegård, smittskyddsläkare i Region Västmanland, säger att det är svårt att värdera personers smittsamhet eftersom virusmängden brukar sjunka över tid.
Jan Smedjegård, smittskyddsläkare i Region Västmanland, säger att det är svårt att värdera personers smittsamhet eftersom virusmängden brukar sjunka över tid. Foto: Christine Olsson/TT

Kan man vara säker på att man inte är smittsam efter två symtomfria dagar?

– Det finns knappast några entydiga data som styrker det. Skulle det vara ett enstaka sjukdomsfall i landet skulle det vara möjligt att säga: okej kör karantän i 14 dagar efter symtomfrihet. Men i och med att sjukdomsfallen blir så många skulle allt stanna upp.

Så man räknar med att några fortfarande kan smitta?

– Lite krasst att behöva säga så, men de som avviker från normen får man leva med. Det går inte att dra absoluta säkerhetslinjer som ska gälla alla, för då leder det till orimliga konsekvenser för samhället i övrigt, säger Jan Smedjegård och tillägger:

– Men även vi som anser oss friska, ska inte i onödan träffa folk, och vi bör ha en tvåmeterslucka till vår omgivning. Då smittar vi inte.

Läs mer: Antalet tester utvidgas – fler grupper ska omfattas

Läs mer: Kan man bli immun mot nya coronaviruset? Det här vet vi

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt