Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-02 12:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/tekniker-fran-tyskland-flogs-in-for-att-losa-problemen-med-grona-linjen/

STHLM

Efter röran på gröna linjen: ”Saknas helhetsöversikt”

”När tunnelbanan får problem är det bättre att det är 22 grader i juni”, säger Anders Lindahl på KTH.
”När tunnelbanan får problem är det bättre att det är 22 grader i juni”, säger Anders Lindahl på KTH. Foto: Magnus Hallgren

Efter fredagens och lördagens avbrott på gröna linjen fick SL ta hjälp av tekniker från Tyskland för att lösa problemet.

Enligt Anders Lindahl, forskningsingenjör på KTH, är Stockholms tunnelbana sårbar, samtidigt som säkerhetsstandarden är hög.

– Man gör bara den del man får betalt för, och inte det som är bäst för systemet i sin helhet, säger han.

Uppdatering 211126 kl 11.41: Texten har tillfogats en rättelse

Mellan klockan 14.44 på fredagseftermiddagen och 19.37 på lördagskvällen var det stopp på gröna linjen mellan Gullmarsplan och T-Centralen i Stockholm. Det tog alltså mer än ett dygn innan trafiken var tillbaka med full kapacitet.

– Det var ett signalställverk som krånglade. De styr signalerna som ger information till trafikledningen om var tågen är någonstans och hur växlar ligger. När det pågick hade de ingen aning om var tågen befann sig – då kan man inte köra av säkerhetsskäl, säger Claes Keisu på SL.

– Exakt vad felet var och vad som gjorde att det tog så lång tid kan jag inte svara på, men man fick hålla på länge. I det här fallet hade man signaltekniker från Siemens, som är leverantören av det här signalsystemet, på plats. Vi fick även hjälp via videosamtal från tyska tekniker.

Huruvida problemet på gröna linjen var kopplade till de strömavbrott som drabbade Stockholm under torsdagen och fredagen kan Claes Keisu inte utesluta. Men det är inte mycket som talar för det – problemen med tunnelbanan uppstod varken vid Liljeholmen/Högalid eller i Bromma, de områden som drabbades av avbrotten.

Trots att de som betalar för sina åkkort inte kunde åka hem som vanligt får de ingen ekonomisk kompensation, förklarar Keisu.

– Nej, sådant gör vi inte. Om du köper en SL-biljett gäller den i hela SL-systemet över hela länet. På lokalbanorna, på bussarna, i tunnelbanan. Den gäller på alla linjer i hela systemet. Vi kan inte införa ett speciellt system med en ny taxa för vissa resenärer som bara åker mellan, säg, Slussen och Skärmarbrink.

Men om man ska från just Slussen till Skärmarbrink hjälper det väl inte så mycket att åka mellan andra platser?

– Nej, men det finns ju andra vägar mellan olika punkter där man kan man åka med SL. Vi hade dessutom ersättningsbussar. Blev man mer än 20 minuter sen finns också en förseningsersättning man kan ansöka om hos SL.

Anders Lindahl är forskningsingenjör som arbetar med transportplanering på Kungliga Tekniska Högskolan. Han menar att Stockholms tunnelbana internationellt sett är säker vad gäller dödsfall och skador, men att det finns ett generellt problem med sårbarhet.

I lördags var det stopp för resenärer som ville åka norrut från Gullmarsplan.
I lördags var det stopp för resenärer som ville åka norrut från Gullmarsplan. Foto: Nicklas Thegerström

Lindahl förklarar att det finns tre delar som måste balanseras när det kommer till kollektivtrafiken.

– Den första, och viktigaste, är säkerheten – att ingen skadas eller avlider. Den andra delen är kapacitet. Man försöker transportera människor så effektivt, bekvämt och snabbt som möjligt utan trängsel. Den tredje delen är tillförlitlighet – vad händer när det strular?

Han säger att SL på tre decennier kraftigt har minskat sin personalstyrka. Tidigare var det tusentals. Idag jobbar ungefär 800 personer på Trafikförvaltningen. Närmare 6 000 jobbar på MTR, som har ansvar för att köra tunnelbanan.

– Vi har haft process av avreglering, new public management. Man använder konkurrerande företag för den bästa lösningen till det billigaste priset. Det är det som gör att MTR hanterar tunnelbanan nu, till exempel. Samtidigt, på den gamla ”statliga” tiden hade man kanske inte drivkraften att utveckla systemet i samma grad som nu. Det kanske blev för administrativt, byråkratiskt och dyrt.

Anders Lindahl säger att han och kollegorna inom både den akademiska världen och transportbranschen återkommer till ett problem: det finns för lite personal med helhetsöversikt.

– Vi saknar de som förstår att om man gör någonting i ena änden, kommer det att påverka något helt annat. Nu har alla sitt eget fokus och det kan ge problem med att få ett komplext system att hålla ihop. Man gör bara den del man får betalt för, och inte det som är bäst för systemet i sin helhet.

Kan man beskriva Stockholms tunnelbana som sårbar?

– Ja, den är sårbar. Om jag höftar uppstår ett stort problem ungefär en gång per år. Men ju tillförlitligare system man ska ha, desto dyrare blir det, säger forskningsingenjören och ställer en retorisk fråga:

– Om vi har ett ”nästan bra” system, är det då värt att få det lite, lite bättre, men för dubbla pengar? Och borde inte de pengarna gå till bilvägarna, där säkerheten är sämre?

Läs mer: Strömavbrott i Stockholm – kollektivtrafiken drabbad

Rättelse: I en tidigare version av artikeln uppgavs att de tyska teknikerna flögs till Sverige. Det var fel – teknikerna hjälpte till digitalt via videosamtal. Det förekom även en felaktig uppgift om hur många som tidigare var anställda på SL. I dag har trafikförvaltningen 800 anställda.

Ämnen i artikeln

SL
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt