Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-25 21:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/trangboddheten-i-stockholm-tar-pa-de-drabbade/

STHLM

Trångboddheten i Stockholm tär på de drabbade

Bostadsminister Per Bolund pratar med Skärholmens ungdomsråd om trångboddhet. Från vänster: Per Bolund, Yasser Alaridi, Walid Khodr och projektledaren för rådet Hani Parsi.
Bostadsminister Per Bolund pratar med Skärholmens ungdomsråd om trångboddhet. Från vänster: Per Bolund, Yasser Alaridi, Walid Khodr och projektledaren för rådet Hani Parsi. Foto: Roger Turesson

Enligt Boverket ökar trångboddheten i flerbostadshus i storstäder. Värst är läget i Botkyrka kommun i Stockholms län. Tove Samzelius, doktorand i samhällsvetenskap på Malmö universitet och tematisk rådgivare hos Rädda Barnen, säger att de som bor trångt drabbas både fysiskt och psykiskt.

– En viktig aspekt är att det är påfrestande att bo trångt, säger hon.

Boverkets senaste prognos visar att byggtakten för nya bostäder bromsar in i coronapandemins fotspår, detta samtidigt som 462.000 hushåll i landet är trångbodda. Enligt Boverket bor 90 procent av Sveriges befolkning i kommuner med bostadsbrist.

Mellan åren 2015 och 2019 var hälften av de bostäder som färdigställdes i Stockholms län ettor eller tvåor. Totalt byggdes ungefär 83.000 bostäder klart – av dessa var 70 procent bostadsrätter, resten var hyresrätter.

Problemet är att det inte byggs större lägenheter som det finns ett behov av. En av anledningarna är att det blivit för dyrt att bygga. Klyftan mellan stockholmarnas faktiska bostadsbehov och de bostäder som byggs växer.

När det byggs större lägenheter, femmor och sexor, så brukar hyran landa på runt 20.000 kronor i månaden. Det berättar Henrik Weston, utvecklingsledare på Länsstyrelsen.

– Det är inget alternativ för många trångbodda familjer eftersom de är oftast långinkomsttagare, säger han.

– Bostadspolitiken som man hittills har fört håller inte i en tillväxtregion som Stockholm. En region kan inte enbart bygga bostäder till höginkomsttagare, fortsätter Henrik Weston.

Tove Samzelius, doktorand i samhällsvetenskap på Malmö universitet och tematisk rådgivare hos Rädda Barnen, framhåller att nyproduktion inte kan ersätta billigare lägenheter.

– De som är lågavlönade och ensamstående är inte godkända för de nybyggda lägenheterna därför att många hyresvärdar har höga inkomstkrav, säger hon.

Enligt Tove Samzelius har problemen med trångboddhet uppstått ur en kombination av förändringar inom bostadspolitik, socialförsäkringar och arbetsmarknad.

– En stor del av dem som drabbats hårdast har utländsk bakgrund. Grunden till de här problemen har lagts de senaste 30 åren, säger hon.

Bostadsminister Per Bolund möter Skärholmens ungdomsråd. Från vänster: Solomon Råden, Malak Hassen, Esra Al Zubiedy, Cattis Carlén Politiskt sakkunnig, Per Bolund, Yasser Alaridi och Walid Khodr.
Bostadsminister Per Bolund möter Skärholmens ungdomsråd. Från vänster: Solomon Råden, Malak Hassen, Esra Al Zubiedy, Cattis Carlén Politiskt sakkunnig, Per Bolund, Yasser Alaridi och Walid Khodr. Foto: Roger Turesson

Barn som bor trångt påverkas negativt. Både deras hälsa och skolgång kan bli lidande, enligt en studie från Centrum för arbets- och miljömedicin. Studien visar även att många barn upplever en skam över sin boendesituation.

De skamkänslor som trångboddhet skapar är något som även Tove Samzelius vill lyfta fram.

– Det där är en viktig aspekt. Man kanske inte tar hem kompisar och man har ingen plats hemma. Var kan de unga människor som lever i de mest trångbodda områdena ta vägen? Var finns det trygga inomhus- och utomhusmiljöer?

Det finns två typer av trångboddhet – frivillig och ofrivillig. Vissa människor väljer att bo i mer attraktiva områden och finner sig då i att bo trångt. Men för den som är ofrivilligt trångbodd kan de mänskliga konsekvenserna bli många.

– Det påverkar både det fysiska och psykiska välmåendet, relationer, vardag och det praktiska. När ens föräldrar inte mår bra och inte har riktig kontroll över sin tillvaro så påverkar det så klart också barnen, säger Tove Samzelius.

För att hantera trångboddheten måste utgångspunkten vara att erkänna att det är ett problem, konstaterar Tove Samzelius.

– Det här är en fråga om vilket samhälle man verkligen vill leva i, säger hon.

Finansmarknadsminister och bostadsminister Per Bolund (MP) tycker att fokus ska ligga på att bygga bostäder som människor har råd att bo i och som är byggda efter invånarnas behov.

– På nationell nivå behövs mer kunskap och information om hur bostadsbristen ser ut, säger han.

Per Bolund påpekar att det är kommunerna som har huvudansvaret för att se till att bostadsförsörjningen fungerar.

– Det vi gör just nu är att titta på hur vi kan ge bättre stöd till kommuner men också till de boende, genom bostadsbidrag som gör att man faktiskt kan ha råd att betala hyran för en lite större lägenhet, säger Per Bolund och fortsätter:

– Vi har nu lyckats komma överens med Liberalerna och Centern om att ha investeringsstöd som gör att vi kan bygga lägenheter med lägre hyror. Det handlar om att lägga pengar på mer långsiktiga satsningar.

Enligt Tove Samzelius är den vanligaste storleken på en lägenhet i Stockholms miljonprogramsområden en trea. I Skärholmen, en av flera stockholmsförorter som omfattades av det jättelika reformprogrammet på 60-talet, är trångboddhet ett välbekant fenomen. Det är här DN träffar Per Bolund när han i stadsdelsförvaltningens lokaler deltar i det lokala ungdomsrådets möte.

Prins Bertil inviger Skärholmens centrum i september 1968. Det är då Stockholms största förortscentrum.
Prins Bertil inviger Skärholmens centrum i september 1968. Det är då Stockholms största förortscentrum. Foto: U Simonsson/Stockholms stadsmuseum

Trångboddhet och bostadsbrist är några av de ämnen som diskuteras. Bostadsministern frågar ungdomarna vad de tycker om de bostäder som byggs i dag.

– De flesta uppskattar när det byggs mer, men de är oroliga och tänker ”Kommer jag att ha råd att bo, hur hög är hyran?”. Många unga flyttar hemifrån senare och senare för att priserna bara höjs, säger Solomon Råden.

Trots att ungdomarna i rådet ser positivt på bostadsbyggandet ställer de sig frågande till om de nybyggda bostäderna faktiskt byggs för dem.

– När det har byggts hus så har det varit bostadsrätter och inte hyresrätter, de flesta har inte råd att köpa en lägenhet, säger Malak Hassen.

Esra Al Zubiedy tror att pandemin har drabbat personer som bor trångt mer.

– Man kanske inte har den bästa relationen till sina föräldrar eller så. Då låser man in sig i sitt rum och psyket mår inte bra av det, säger hon.

.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt