Tunnelbanestationen avslöjar din hälsa

– Trenden är tydlig – klyftorna ökar, säger Bo Burström, enhetschef på landstingets Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

På centrumets webbsida Folkhälsa på karta finns uppgifter om – bland mycket annat – utbildning, inkomst, socialbidrag, arbetslöshet, sjukdomar, dödsorsaker, alkoholkonsumtion, rökning, fetma och hur många som har avstått från att gå till tandläkaren av ekonomiska skäl. Det mesta är hämtat från offentliga datakällor och från landstingets hälso- och sjukvårdsregister.

– Folkhälsa på kartan ger en möjlighet att se mönster som vi inte skulle upptäcka annars, säger Nils Larsson, som har konstruerat webbsidan.

Han har bland annat lagt in uppgifter om invånarnas utbildningsnivå och antalet ohälsodagar efter spårtrafikens linjer. Statistiken finns ända ner på basområdesnivå, Stockholms län har 1 364 basområden.

– Gröna linjen är tydligast, utbildningsnivån stiger och antalet ohälsodagar sjunker när man åker från Hässelby in mot stan, och tvärtom på väg ut mot Farsta, säger Nils Larsson.

Sara Fritzell, Nils Larsson och Bo Burström. Foto: Privat

Skillnaden i förväntad livslängd mellan utsatta förorter – forskarna har tittat på de områden som var med i regeringens storstadssatsning – och övriga delar av länet är lika stor som skillnaden mellan väst och öst när Tyskland återförenades 1990, enligt Bo Burström.

– Det som händer i Stockholms län är att hälsan förbättras för de allra flesta, men inte för dem som bor i de områdena. Där står det still och därmed ökar gapet, säger han.

Medellivslängden ökar för alla grupper i länet utom för lågutbildade kvinnor. Men det är större skillnader i förväntad livslängd i Stockholms län än i riket i övrigt.

Invånarna i utsatta områden har kortare livslängd och sämre självskattad hälsa än stockholmare i andra områden. Enligt en ännu opublicerad studie från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin drabbas de också i större utsträckning och tidigare i livet av diabetes, kol, hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Grafik i stort format. Så ser hälsoskillanden ut längst tunnelbanan i Stockholm. Till grafiken

Grafik i stort format. Här ser du andelen personer med diabetes, stadsdel för stadel. Till grafiken 

Sex procent av kvinnorna i storstadssatsningens områden får diabetes redan i 50-årsåldern, i övriga länet är det två procent. 

– Vi har ett tidigare insjuknande i de stora folksjukdomarna där. Det är väldigt tydligt när de gäller diabetes. Förekomsten av depression och psykos är också högre. När det gäller psykos är det vanligare att utsatta grupper som drabbas av en psykos tappar jobb och socialt nätverk och driver nedåt på den sociala skalan. De blir hänvisade till att bo i de här områdena, säger Bo Burström.

Befolkningen i storstadssatsningens områden har ett större behov av vård, menar han.

– Det är inte så att de klagar mer, det är hårda siffror och det är skrämmande när man ser allt uppradat, säger Bo Burström.

– Jag tror inte att stockholmarna vet hur stora skillnader det är, säger Sara Fritzell, folkhälsoforskare på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

Syftet med den forskning centrumet bedriver är ytterst, påpekar Bo Burström, att kunna visa politikerna ett underlag så att de har fakta i målet innan de fattar beslut.

– Vi argumenterar för mer pengar till primärvården i de här områdena och för mer förebyggande insatser. I dag får alla vårdgivare samma ersättning, säger han.

Får ni något gehör för det hos politikerna?

– Inte så mycket som vi skulle önska, vi skulle vilja ha ett fördjupat samarbete med politikerna. Stockholms stad har på gång en kommission som ska syssla med ojämlikhet i hälsa, landstinget har hittills inte varit intresserat av en kommission, säger Bo Burström.

Stockholms läns landsting har just börjat arbeta med en ny regional utvecklingsplan, Rufs.

– Sociala konsekvensanalyser bör vara en viktig del i nya Rufsen, och efter vad jag förstått kommer de att bli det, säger Nils Larsson.