Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Tusen familjer vill bli jourhem

Omkring 1.000 stockholmsfamiljer vill bli jourhem, mångdubbelt fler är vanligt.

– Det är otroligt roligt med det stora engagemanget, vartenda ett av de ensamkommande flyktingbarnen behöver ett hem, säger socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP).

Det kommer närmare 100 ensamma flyktingbarn till Stockholm varje vecka. Det stora antalet har satt stadens resurser för mottagande på stora prov. Stadens boenden och jourhemsverksamheter kan inte tillgodose behovet.

Tidigare har socialförvaltningen haft informationsmöten om jourhem med femtio familjer varannan månad. Nu har cirka 1 000 familjer bjudits in till ett dussin möten på tre månader.

Stadens politiker har nu bestämt att korta processen för att godkännas som jourhem, från 21 till 15–16 veckor. Familjer och enskilda som vill ta emot ett eller flera ensamkommande flyktingbarn för en kortare tid får ett tillfälligt godkännande som gäller maximalt tio månader. Det motsvarar den tid asylprocessen och sökande efter permanent boende beräknas ta.

Andréa Ström (M), vice ordförande i socialnämnden, är oroad.

– Jag förstår att socialtjänsten är väldigt pressad, men det är fel väg att gå att sänka kraven på vem som ska bli jourhem. Jag saknar barnperspektivet, det står ingenting i ärendet om konsekvenserna för de här extremt utsatta barnen om man sänker kraven.

Den förkortade processen innebär färre och kortare intervjuer, att familjemedlemmar inte intervjuas var för sig, att svaren inte gås igenom av någon med psykologkompetens och att utbildningstillfällena minskar från fem till ett.

– Det finns en risk att staden godkänner familjer som inte passar som jourhem. Vem tar ansvaret för det? säger Andréa Ström.

Den risken finns alltid, menar Åsa Lindhagen.

– Men det här är den väg vi måste ta just nu. Vi måste få fram fler jourhem snabbt och vi vill möta det stora engagemanget. Kontakten med socialtjänsten upphör inte när en familj har godkänts som jourhem.

Den förkortade processen är rättssäker och följer lagstiftningen, påpekar hon, och utbildningen är anpassad till ensamkommande flyktingbarn.

Andréa Ström tycker också att det är oroväckande att de interimistiska besluten bara ska gälla under tio månader.

– Det är inte realistiskt att asylprocessen och att hitta ett permanent boende tar tio månader när situationen är så pressad, säger hon.

Åsa Lindhagen menar att Stockholms politiker måste vara öppna för att ompröva beslut.

– Vi vet inte exakt hur utvecklingen ser ut framåt. Vi får vara flexibla, om asylprocessen tar elva månader ska vi ju inte flytta runt ett barn efter tio månader, säger hon.

Jourhem. Lägsta ersättning

kronor/månad

1 plats 13.559

2 platser 19.160

3–4 platser 27.103

Källa: Stockholms stad

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.