Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-20 07:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/unga-driver-utvecklingen-i-attraktivt-stockholm/

STHLM

”Unga driver utvecklingen i attraktivt Stockholm”

Bild 1 av 3 Stockholm är i full utveckling då det växer och knakar på flera håll i staden.
Foto: Thomas Karlsson
Bild 2 av 3 Carl Strufve.
Foto: Grosvenor Europe
Bild 3 av 3 Jarek Morawski
Foto: Grosvenor Europe

Stockholm är en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa – och med en av de yngsta befolkningarna. Det visar en analys från det internationella fastighetsbolaget Grosvenor. 

– Stockholm är unikt, de senaste 10–15 åren har den varit en av de städer i Europa som har haft den starkaste tillväxten. Ännu viktigare är att det är unga människor som står för tillväxten – staden blir hela tiden yngre, till skillnad från många andra europeiska städer, säger Grosvenor Europes globala analyschef Jarek Morawski. 

Grosvenor, som har verksamhet i 60 städer världen över, har analyserat Stockholmsregionens framtida utvecklingspotential utifrån vissa parametrar och utveckling i andra storstadsområden. Företagets citystrategi går ut på att samla så mycket kunskap som möjligt om de städer de är aktiva i.

Staden blir hela tiden yngre till skillnad från andra europeiska städer

– Vi behöver förstå en stads dynamik, så vi undersöker löpande de städer vi är engagerade i. Vår filosofi handlar om levande städer, hur kvaliteten kan förbättras så städerna blir goda att leva i. Vi arbetar för urban utveckling över hela världen, säger Jarek Morawski.

De unga driver utvecklingen i en stad som verkligen har livskvalitet, menar han, Stockholm har pekats ut i flera undersökningar som platsen med bäst livskvalitet och bäst balans mellan arbete och fritid.

Stadens utmaningar beror, enligt analysen, på en ökande urban täthet, Stockholm växer i högre utsträckning genom att bli tätare – inte genom att öka arealen.

– Bostads- och kontorsbrist har under lång tid hållit tillbaka näringslivet, Stockholm kan inte växa så mycket som staden skulle kunna göra. Vissa områden möter alla tänkbara önskemål, men utvecklingen där har inte kickat igång än, säger Grosvenors Nordenchef Carl Strufve.

Carl Strufve (till vänster) och Jarek Morawski. Foto: Grosvenor Europe.

Grosvenor har investerat i Sverige sedan 2012, de äger fastigheter i sex områden varav fem runt Stockholm; Haninge, Bålsta, Väsby, Lidingö och Skärholmen.

Skärholmen har stor potential, enligt analysen.

När dåvarande landstinget 2015 gjorde en social konsekvensbeskrivning inför ett beslut om att bygga Spårväg syd talade de med fastighetsägare som sa att de inte vågade satsa söder om Telefonplan, men att läget skulle bli annorlunda med Spårväg syd.

Stockholm kan inte växa så mycket som staden skulle kunna göra.

Anledningen var att de ansåg att Spårvägen skulle binda ihop miljonprograms- och villaområden, överbrygga både mentala och fysiska barriärer och ge möjlighet till exploatering på platser där man tidigare inte kunnat exploatera.

Carl Strufve håller med om att Skärholmen har dåliga förbindelser med Arlanda men anser att kommunikationerna för övrigt är bra, med bussar och en t-banestation där 12.000 personer går på och av varje dag.

– Vi har sett väldigt länge att den norra sidan av Stockholmsregionen är mer framfångsrik och mer välbärgad. Men om man undantar Danderyd och Djursholm är köpkraften ungefär lika stor norr och söder om centrum, så var det inte för tio år sedan, säger Carl Strufve.

Hittills har fokus varit på de norra delarna, menar han.

– Men om vi ser framåt så ser det annorlunda ut – det finns en mycket större potential söder om centrala Stockholm.

Stockholms stads trygghetsanalys visar att invånarna i Vårberg och Skärholmen känner sig mer otrygga än genomsnittet men kriminaliteten är inte högre, enligt Carl Strufve, det inträffar färre incidenter i Skärholmens centrum än i jämförbara områden.

Bostäderna i södra Stockholm är mer överkomliga för unga – en del av områdets attraktivitet.

Skärholmens centrum invigdes 1968. De vita höghusen ovanför torget fick tidigt klä skott för miljonprogrammens avigsidor. ”Riv det”, stod det på DN:s kultursidor efter invigningen.

Strufve och Morawski håller inte med om det.

– Bostäderna i södra Stockholm är mer överkomliga för unga, det är en del av områdets attraktivitet. Det finns shoppingmöjligheter, goda kommunikationer och tillgänglig mark. Vi har arbetat med många liknande områden runt om i världen som kan erbjuda rätt täthet och en mix av bostäder och i viss utsträckning arbetstillfällen, säger Jarek Morawski. 

Dessutom, menar de, är det så att i stort sett alla parametrar för att regionens tyngdpunkt förskjuts söderut i Stockholm är uppfyllda – utom tillräckligt många arbetstillfällen.

– Vi vill bygga upp den gamla ABC-staden, i en uppdaterad version, säger Carl Strufve.

ABC-staden uttyds arbetsplatser, bostäder och centrum i samma område. Som Sveriges första ABC-stad fick Vällingby vid invigningen hösten 1954 stor uppmärksamhet, även internationellt.

Även Stockholms stad har ögonen på stadsdelen. Fokus Skärholmen är en satsning för att få i gång bostadsbyggande och stadsutveckling i Vårberg, Skärholmen, Bredäng och Sätra. Fokus Skärholmen ska vara ett profilprojekt för socialt hållbar stadsutveckling. 

– Vi behöver erbjuda rätt mix av liv, arbete och nöjen. Den urbana trenden, generellt, är att leva ett globalt liv i en tät, promenadvänlig stad med upplevelser, shopping, arbetstillfällen – och rimligt överkomliga bostäder, säger Jarek Morawski.

Livfullhet och vitalitet är mycket attraktivt för unga människor, menar han, att ljusen inte släcks på kvällarna.

– Skärholmen kan möta allt det vi ser i många framgångsrika städer världen över. Men vi måste ändra områdets image. När Skärholmen byggdes var det väldigt genomtänkt, men det har inte tillkommit så mycket de senaste 50 åren, säger Carl Strufve.

Läs mer: Skärholmsborna: ”Aldrig ensam här”

Läs mer: ”Bostadsmarknaden klarar inte av att möta det behov som finns” 

Läs mer: Fler hyresrätter och färre foodies – så blir stockholmarnas 2019