Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 17:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/unga-och-hogutbildade-stockholmare-soker-digital-vard/

STHLM

Unga och högutbildade stockholmare söker digital vård

Forskare vid Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning har studerat användandet av vård.
Forskare vid Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning har studerat användandet av vård. Foto: Jessica Gow/TT

Unga, svenskfödda och högbildade är överrepresenterade bland stockholmare som söker vård digitalt. Äldre, lågutbildade och utrikesfödda är underrepresenterade, visar en ny rapport från Region Stockholm.

– Det finns en risk att vården styrs över till grupper som inte har lika stora vårdbehov, säger Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi vid Karolinska institutet och chef på Centrum för hälsoekonomi.

De digitala vårdbesöken ökar och under de kommande åren fortsätter satsningen på vårdens digitalisering, vilket även märks i budgeten för Region Stockholm.

När forskare från Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning tittat på det digitala användandet är skillnaderna slående mellan användarna av fysisk respektive digital vård.

Forskarna konstaterar att under den undersökta perioden 2016–2018, har de digitala vårdbesöken ökat kraftigt men från en låg nivå. Under 2018 gjordes över 3 miljoner fysiska vårdbesök i regionen, jämfört med drygt 200.000 hos nätläkarna, som bokförs hos regionen som utomlänsbesök. Undersökningen omfattar alla stockholmare som var bosatta i Stockholm under perioden. Deras fysiska och digifysiska besök i primärvården och digitala vårdbesök har samkörts med individdata från Statistiska centralbyrån, SCB, vilket gör att underlaget är heltäckande.

Det är skillnad på de grupper som använder den digitala vården jämfört med den fysiska när det gäller åldersgrupper, utbildning och inkomst.

– Vid de fysiska besöken i primärvården har vi ofta en övervikt av lågutbildade och låginkomsttagare. Här är det tvärtom. Det är högutbildade som utnyttjar digital vård i högre utsträckning. Och framför allt utnyttjar yngre och medelålders den här vårdformen betydligt mer än de äldre. Där är en stor skillnad, säger Clas Rehnberg, en av rapportförfattarna.

– Det är möjligt att skillnaderna kommer att minska, men det finns en risk att vården styrs över till grupper som inte har lika stora vårdbehov som högutbildade och yngre och medelålders.

De yngsta patienterna konsumerar mest digital vård, enligt rapporten. Motsatt är det äldre personer som söker mest fysisk vård. Fyra av fem i åldrarna 75–80 år har gjort ett fysiskt läkarbesök det senaste året. Samtidigt är det en mycket liten andel i åldrarna 65 år och över som gjort ett digitalt läkarbesök hos någon av vårdapparna – mindre än 5 procent.

Den mest typiska patienten är en ettåring, och över 20 procent i åldersgruppen har gjort minst ett digitalt läkarbesök mellan 2016 och 2018. Vid 18 års ålder minskar antalet vårdbesök drastiskt. Vid 18 års ålder går också en gräns för när vården i regionen slutar att vara avgiftsfri.

– Det kan ju vara så att föräldrar ofta söker vård för sina små barn digitalt, och då exempelvis visar upp utslag i mobilen. Men barn är ju även avgiftsbefriade vid fysiska besök. En skillnad är att med ett digitalt besök så slipper du tidsåtgången med att boka tid, och ta dig till vårdcentralen.

Personer födda utomlands, och i synnerhet utanför EU, är klart underrepresenterade bland dem som söker vård digitalt.

Rapporten visar också att typiska diagnoser som patienterna söker för varierar kraftigt mellan vårdformer. De vanligaste diagnoserna för den som sökt vård hos de digitala vårdapparna är akuta infektioner i de övre luftvägarna, som stod för 13 procent av vårdkontakterna 2018. Motsvarande siffra för de fysiska läkarbesöken på vårdcentralen var 6 procent.

– Det är väl så att vissa diagnoser lämpar sig bättre för att söka digitalt. Man kan ju fråga sig om de här läkarbesöken bara är en inkörsport som genererar fler vårdbesök, eller om det verkligen avlastar. Det kommer vi att titta vidare på.

Framför allt, konstaterar forskarna, är det åkommor som inte kräver en fysisk undersökning. Vissa kroniska besvär är samtidigt mer förknippade med att söka vård digitalt som astma/KOL och depression, medan personer med diabetes och hjärtsvikt är mindre benägna att söka digital vård.

Till den digitala vårdens fördelar talar tillgängligheten. När forskarna undersökt vilka tider på dygnet som vården konsumeras visar det sig att de fysiska och de digitala besöken har sina högsta nivåer på förmiddagen, men de fysiska besöken har en kraftig nedgång vid lunchtid och efter kontorstid trappas de ner rejält. De digitala besöken har en jämnare fördelning på eftermiddagen och kvällen.

– Där tror vi att primärvården skulle kunna avlasta akutmottagningarna mer om de var tillgängliga utanför kontorstid, säger Clas Rehnberg.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges på lika villkor och den med störst behov ska får vård först.

Clas Rehnberg säger att tendenserna att den digitala vården inte når vissa grupper är densamma som noterats inom andra områden, som banktjänster och andra samhällstjänster som alltmer kräver tillgång till bankid och datorvana.

– Det är väldigt viktigt för våra beslutsfattare att se hur man kan utveckla den här vården så att den når patientgrupper som äldre och låginkomsttagare.

Kan man utifrån den här rapporten säga att de digitala tjänsterna träffar vårdbehoven i befolkningen?

– Nej, det här indikerar snarare att den digitala vården i större utsträckning än den fysiska är inriktad på grupper med lägre vårdbehov. Sedan finns det naturligtvis en orsak till att man söker vård digitalt. Är man frisk så ringer man väl inte. Men det är möjligt att digitala vården har sänkt den där ribban för när man söker.

Läs mer:

Så vill Stockholms politiker digitalisera vården

Kritik mot Krys nyöppnade vårdcentral

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt