Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Utebliven ursäkt till Macchiarini-visselblåsare skapar debatt

Ursäkt eller ingen ursäkt till visselblåsarna som larmade om Macchiarini-skandalen. 

Det är frågan som lyfts även internationellt – och som nu ska debatteras i landstinget. 

– En eventuell ursäkt måste komma från direkt inblandade, säger landstingsrådet Peter Carpelan (M).

Men Karolinska hävdar fortfarande att visselblåsarna gjort fel.

Fyra år har gått sedan fyra läkare, de så kallade visselblåsarna, slog larm om att allt inte stod rätt till med den världsberömda kirurgen Paolo Macchiarinis implantat av konstgjorda luftstrupar. 

Men trots att patienter avled fortsatte operationerna på Karolinska och visselblåsarna hotades med uppsägning och polisanmälan, och utsattes för mobbning. Än har ingen kompensation utgått till läkarna, som samtidigt prisats för att har larmat om det som utvecklats till en av tidernas största forskningsskandal. 

Paolo Macchiarini. Arkivbild.
Paolo Macchiarini. Arkivbild. Foto: Lina Alriksson

Både DN och Sveriges Radios Kaliber har nyligen berättat om att många anställda på Karolinska vittnar om en rådande tystnadskultur: medarbetare upplever att de blir illa behandlade om de är öppet kritiska.

I en interpellation som ska debatteras i landstingsfullmäktige föreslår nu oppositionslandstingsråd Håkan Jörnehed (V) att Stockholms läns landsting ska ge visselblåsarna en offentlig ursäkt.

– Jag tycker att det är en viktig symbolfråga. Om de här fyra inte får ett erkännande, vem ska då våga anmäla nästa gång? frågar sig Jörnehed som hade hoppats på ett brett stöd i frågan. 

Håkan Jörnehed (V), tycker att visselblåsarna ska få en offentlig ursäkt. Arkivbild.
Håkan Jörnehed (V), tycker att visselblåsarna ska få en offentlig ursäkt. Arkivbild. Foto: Hampus Andersson

Av allt att döma blir det ingen ursäkt. Karolinska har reagerat på interpellationen i ett brev till landstinget. 

"Karolinskas ledning har inte funnit någon anledning att be om ursäkt", heter det i brevet. 

Sjukhusledningen står fast vid sin tidigare ståndpunkt – att läkarna gjort sig skyldiga till lagöverträdelser och brutit mot patientsekretessen när de gick in i patientjournaler för att kunna anmäla Macchiarini. Sjukhuset hade haft för avsikt att utdela skriftlig varning men har enligt brevet haft överseende på grund av de "mycket speciella omständigheter" som redovisats. 

Samtidigt lyfter sjukhusledningen fram att visselblåsarna fått Karolina-priset för sitt agerande, utdelat av  sjukhusdirektör Melvin Samsom. 

Prisets mottagare utses dock av medarbetarna. 

Forsknings- och personallandstingsrådet Peter Carpelan (M), säger att han är glad över det civilkurage som visselblåsarna visat, men att initiativ till en eventuell ursäkt måste komma från de direkt inblandade. 

– Där har Karolinska institutet ett stort ansvar, som är statligt och där regeringen och ansvarig minister är direkt inblandad, säger Carpelan och fortsätter: 

– Sedan har Karolinska universitetssjukhuset givetvis också haft ett ansvar för hanteringen av visselblåsarna och av Macchiarini. 

Landstingsrådet Peter Carpelan (M) säger att en ursäkt till visselblåsarna måste komma från de inblandade i Macchiarini-affären. Arkivbild.
Landstingsrådet Peter Carpelan (M) säger att en ursäkt till visselblåsarna måste komma från de inblandade i Macchiarini-affären. Arkivbild. Foto: Anna Molander

Landstinget har enligt Carpelan vidtagit flera åtgärder för att något liknande inte ska kunna hända igen: krav på utbildning i god klinisk sed och tecknande av ansvarsförbindelser med forskare. En visselblåsarfunktion för medarbetare har också införts. 

Under våren har en artikel i den amerikanska tidskriften New York Review of Books aktualiserat frågan. Artikelförfattaren Carl Elliot, läkare och professor vid centrum för medicinsk etik vid University of Minnesota, är skarpt kritisk mot både Karolinska institutet och sjukhuset.

Elliot har uppmärksammat affären under sin kurs om medicinska forskningsskandaler vid universitetet, och bland annat visat Bosse Lindquists SVT-dokumentär Experimenten. 

– Det som är exceptionellt är hur läkarnas varningar ignorerades trots deras närhet till Macchiarinis patienter. Hur är det möjligt? säger Elliot till DN. 

Men oavsett bör organisationen för att verkligen förändra ta hjälp av visselblåsarna i stället för att straffa dem.

Ingen av utredningarna om affären går till botten med de verkliga orsakerna, anser han. 

– Man måste gå djupare än att konstatera en rådande tystnadskultur för att ta tag i problemen. Vad beror det på att man är rädd för att säga sin mening? Är man rädd för vissa människor, eller är det en väldigt auktoritär miljö? 

Han är tveksam till om sjukhuset kan återupprätta förtroendet med samma ledning. 

– Men oavsett bör organisationen för att verkligen förändra ta hjälp av visselblåsarna i stället för att straffa dem. Det är ju de som pekat på vad som är fel. 

Ledningens förnekelse och bestraffning är inte unikt för Macchiarini-affären, slår han fast. 

– När skandalen briserar och blir offentlig så har missförhållandena ofta pågått ett tag. Det är många som är involverade och mycket står på spel när man ska försöka ställa saker tillrätta. 

Carl Elliot konstaterar att de ansvariga vill lägga skandalen bakom sig, men att mycket återstår: Ingen kompensation har utgått till drabbade eller anhöriga. Nyligen framgick att ingen från sjukhuset kontaktat änkan till en 41-årig man för att redogöra för sjukhusets ansvar - mer än tre år efter hans död. De anställda har lågt förtroende för sjukhusdirektör Melvin Samsom och varken KI eller universitetssjukhuset har gjort något för att försonas med de fyra läkarna. 

Carl Elliot, professor i medicinsk etik vid University of Minnesota är kritisk till Karolinska Institutets och Karolinska universitetssjukhusets hantering av Macchiarini-affären.
Carl Elliot, professor i medicinsk etik vid University of Minnesota är kritisk till Karolinska Institutets och Karolinska universitetssjukhusets hantering av Macchiarini-affären. Foto: Pressbild/University of Minnesota

Elliot lyfter symbolvärdet av en utebliven ursäkt: 

– Det innebär att man inte erkänner några fel. Till de anställda blir budskapet att de riskerar att straffas om de slår larm. Dessutom blir signalen att det är ok att behandla patienter så här. 

Artikeln har väckt reaktioner. I ett svar till tidsskriften invänder KI, genom presschefen, mot bilden av uteblivna åtgärder. Nya rutiner och riktlinjer, pågående utredningar och en ursäkt till visselblåsarna från KI:s vicerektor i en artikel på DN debatt lyfts bland annat.  

De fyra läkarna har inte uppfattat ursäkten från KI och reagerar på de den uteblivna ursäkten från Karolinska universitetssjukhuset - som de inte vill ha. I ett gemensamt uttalande skriver de: 

– Vi har aldrig räknat med en ursäkt från den sjukhusdirektör som varit huvudansvarig för den repressiva tystnadskultur som drabbade oss med full och kompromisslös kraft. Och även om en sådan nu skulle komma skulle vi inte acceptera den, en sådan vore utan all trovärdighet efter allt som hänt. 

För att rentvå sig från sjukhusets anklagelser om att de brutit mot lagen har de fyra läkarna tagit juridisk hjälp. 

Karl-Henrik Grinnemo, visselblåsarnas talesperson: 

– Det finns ingen person som kommer att våga göra en granskning av patienter eftersom sjukhusledningen kommer att fortsätta hävda att man bryter mot patientsekretessen, när det handlar om att man följer patientsäkerhetslagen. Det är väldigt talande för en tystnadskultur. 

Grinnemo säger att han liksom många andra inledningsvis bländades av Paolo Macchiarini, och det hopp han ingav om en ny typ av behandling. Ifrågasättandet började när de försökte hjälpa den tredje patienten, och såg att det kritiska tillståndet inte stämde med data som dokumenterats av Macchiarini, och som visade sig vara manipulerade.

Hur ser du på ert eget ansvar?  

– Jag tycker att vi tagit vårt ansvar. Om alla gjort det och ledningen inte försökt kväva kritiska påpekanden, så skulle inte lika många ha drabbats, säger Karl-Henrik Grinnemo. 

Håkan Jörnehed beklagar att det inte blir någon ursäkt. Han säger att sjukhusledningens reaktion övertygar honom om att Samsom måste kliva åt sidan. 

– Sjukhusdirektören bör avgå. Stockholms läns landsting  bör vara evigt tacksamt för dessa fyra läkares mod och civilkurage. Och sjukhusdirektören borde gå i spetsen för den ursäkten. Ett återkommande agerande från sjukhusledningen och sjukhusdirektören är att man näst intill aldrig står på personalens sida, säger han.

Jag har också läst och hört från visselblåsarna att de upplevt att de blivit illa behandlade och det är beklagligt.

Professor emeritus Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd och utredare av Macchiarini-affären, kände inte till förslaget om att ge visselblåsarna en ursäkt, eller att sjukhusledningen nekat dem det.

– Vi utredde Macchiarini. Visselblåsarna anklagades också för olika saker, men det gick vi aldrig in på. Jag är försiktig med att uttala mig om saker vi inte utredde, särskilt med tanke på att jag ska gå in i Karolinskas styrelse nu.

DN har sökt Melvin Samsom som svarar skriftligt: 

– Jag har också läst och hört från visselblåsarna att de upplevt att de blivit illa behandlade och det är beklagligt. Jag har lyssnat på deras berättelse och med stolthet belönat dem med Karolinapriset för deras civilkurage. För att skapa en öppen och god arbetskultur i enlighet med Karolinskas värderingar ansvar, medmänsklighet och helhetssyn är det viktigt att chefer på alla nivåer tar fullt ansvar för sina beslut och ageranden.

Landstingsrådet Peter Carpelan (M) understryker vikten av ett öppet arbets- och samtalsklimat på alla landstingets sjukhus och verksamheter: 

– Skulle det vara så att det råder någon slags tystnadskultur ser jag väldigt allvarligt på det, men jag vet att man nu arbetar med det väldigt tydligt på Karolinska universitetssjukhuset. 

Läs mer:

Karolinskas sjukhusdirektör tog parti för Macchiarini 

Macchiarini-skandalen

2010 rekryteras berömde kirurgen Paolo Macchiarini som gästprofessor till Karolinska institutet.

Mellan 2011-2013 utför han tre transplantationer med konstgjorda strupar på Karolinska universitetssjukhuset. Ytterligare fem opereras in bland annat i USA och Ryssland.

2013 visar sig sex av åtta patienter ha avlidit. Macchiarini förbjuds att operera.

2014 anmäler fyra läkare vid universitetssjukhuset Macchiarini till Karolinska institutets rektor för forskningsfusk. 

New York Times publicerar flera artiklar om kirurgen. KI inleder utredning.

2015 SVT:s Uppdrag granskning tar upp Macchiarini. Utredningen konstaterar flera fall av oredlighet i kirurgens artiklar men KI:s rektor friar honom från misstankar om forskningsfusk. Forskartjänsten förlängs.

2016 SVT sänder trilogin Experimenten om Macchiarinis operationer. Sjukhuset tillsätter extern granskning ledd av professor Kjell Asplund vid Statens medicinsk-etiska råd. Sekreterare för Nobelförsamlingen och rektorn vid KI avgår och styrelsen sparkas. En brottsutredning inleds om grovt vållande till annans död. Macchiarini sparkas från KI och Centrala etikprövningsnämnden slår fast att han är skyldig till forskningsfusk. 

De fyra visselblåsarna Matthias Corbascio, Thomas Fux, Karl-Henrik Grinnemo och Oscar Simonson belönas med Årets visselpipa av Transparency International.

2017 Förundersökningen läggs ned och han frias från alla misstankar.

2018 Macchiarini anmäls för djurplågeri, efter att ha hållit nio råttor vid liv under orimligt lång tid.

Källor: DN, SVT, SR, TT och Dagens Medicin.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.