– Förlänger vi utbildningen blir den för dyr, färre kommer att söka och vårt rekryteringsunderlag blir för alldeles för litet, säger Lars Tonneman, chef för förvaltningsrättsenheten vid polisen.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Händelsen med de våldsamma vakterna på Trädgården har blåst nytt liv i diskussionen om maktmissbruk på krogen. Kända och okända gäster har vittnat i sociala medier om hur de utsatts för övergrepp av vakter. Ordningsvakten William ser en negativ utveckling inom kåren.
– Jag står inte för det här, jag kan inte gå till jobbet med stolthet, säger han.
Nedskärningar och slarviga utbildningar har lett till att allt fler olämpliga personer blir ordningsvakter. Det anser William, som själv är en del av kåren och vill vara anonym. Han har tidigare uttalat sig i DN om utvecklingen i branschen. Då arbetade han uniformerat som ordningsvakt, men nu har han valt att byta ut arbetet på fältet mot kontorsjobb på ett vaktbolag.
– Jag står inte för det här, jag kan inte gå till jobbet med stolthet, säger han.
Berättelserna om ordningsvakter som missbrukar sin makt förvånar inte William. Han säger att kompetensen gradvis sjunkit under hans tid inom yrket. Att lämplighetskontrollen grundas på brottsregistret är han också kritisk mot.
– Bara för att man inte är dömd så betyder det inte att man är lämplig. Man är i en maktposition som ordningsvakt. Det är ett jättebra yrke. Men tyvärr är det många som söker sig till arbetet av helt fel anledningar.
William skyller den negativa utvecklingen på bristfälliga utbildningar, som under förra året tilläts utföras av privata aktörer. Han menar att det, på de privata utbildningarna, är vanligt att personer examineras av ekonomiska skäl –trots att de visat tecken på att inte passar i yrket.
– De får betalt för personerna de utbildar. Då vill man inte stänga av dem. Det är ett allvarligt problem, vi är myndighetspersoner och bör kontrolleras mycket hårdare, säger William.
Lars Tonneman, chef för förvaltningsrättsenheten vid polisen, ser inga tecken på att ordningsvakterna har blivit sämre de senaste åren. Men precis som William önskar han att utbildningen var längre, eftersom det exempelvis kunde möjliggöra en grundligare lämplighetskontroll av eleverna. Men enligt Lars Tonneman är det inte möjligt. Problemet ligger i utbildningens kostnad, som eleverna delvis finansierar själva.
Förlänger vi utbildningen blir den för dyr, färre kommer att söka och vårt rekryteringsunderlag blir för alldeles för litet.
Lars Tonneman, förvaltningsrättsenheten vid polisen
– Vi har helt enkelt inget val. Förlänger vi utbildningen blir den för dyr, färre kommer att söka och vårt rekryteringsunderlag blir för alldeles för litet.
När en ordningsvakt gör ett ingripande är de skyldiga att tillkalla polis. Det är sedan polisernas ansvar att kontrollera så att ingripandet har skett korrekt. Felaktigt beteende ska anmälas.
Men i krogmiljö, med hög ljudvolym och berusade personer, blir det lätt rörigt och det kan vara svårt att veta vad som skett i efterhand. William menar att det är just i den miljön som många olämpliga ordningsvakter hamnar.
– Kring krogar och klubbar är det jätteviktigt att man är kompetent. Jag är inte förvånad över att saker händer i de här sammanhangen och tyvärr ser jag inte att det vänder.
Trots Williams oro för utvecklingen i branschen vill han understryka att det finns många kompetenta vakter. Han vill inte heller att frågan ska komma att handla om enskilda personers agerande.
– Det här är ett systemfel. Många av oss är jätteduktiga på sitt jobb och det är synd att vårt yrke inte tas mer på allvar.
Fotnot: William heter egentligen någonting annat.
Logga in på Dagens Nyheter
För att använda den här funktionen behöver du vara inloggad.