Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 08:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/vanligaste-bortforklaringarna-till-att-folk-skrapar-ner/

STHLM

Vanligaste bortförklaringarna till att folk skräpar ner

Nedskräpning vid populära badet Blå lagunen på Munsö i Ekerö kommun. Foto: Paul Hansen

Blå lagunen i Ekerö – ett av Stockholms mest populära bad – har stängt efter omfattande nedskräpning. 

Nedskräpningen väcker starka känslor.

– Folk vet att man inte ska skräpa ner men gör det ändå, säger Åsa Soutukorva Swanberg, medförfattare till Naturvårdsverkets rapport ”Beteenden bakom nedskräpning”.

Blå lagunen på Munsö i Ekerö kommun har varit en av Stockholms mest populära badplatser.

Men omfattande nedskräpning och mycket biltrafik har nu gjort att den privata markägaren stängt badplatsen. Boende i området och den tidigare markarrendatorn har även fått ta emot hot.

– Det har bland annat kommit stora gäng från Västerort och ställt till det, säger en person som vill vara anonym och får medhåll av andra boende i området.

Tre av fyra svenskar tycker att nedskräpning är ett problem och nio av tio tycker att det är viktigt att minska nedskräpningen. Det visar en opinionsundersökning från organisationen Håll Sverige Rent och Novus i fjol. 

– Trots det finns det ett gap mellan vad människor säger och vad de faktiskt gör. Det är det som är grundproblemet. Folk vet att man inte ska skräpa ner men gör det ändå, säger miljöekonomen Åsa Soutukorva Swanberg, som var med och skrev rapporten ”Beteenden bakom nedskräpning” för Naturvårdsverket i fjol.

Rapporten, som bygger på en enkät med drygt 1.000 personer i olika åldrar, visar att ungdomar skräpar ner mer än äldre och att det är vanligare bland män än kvinnor.

Miljöekonomen Åsa Soutukorva Swanberg, som var med och skrev rapporten ”Beteenden bakom nedskräpning” för Naturvårdsverket i fjol. Foto: Ramboll

Vanliga bortförklaringar är att det saknas eller är långt till soptunnor och papperskorgar eller att soptunnor är överfulla. Risken för nedskräpning ökar också vid alkoholkonsumtion.

– Vissa tycker sig nästan ha ”en rätt” att skräpa ner. Det låter lite provocerande men vissa menar att någon annan ska städa upp efteråt eftersom man betalat för ett evenemang. Man hävdar att skräpet blåste i väg, att man tappat det och hittar andra olika förklaringar som att ”alla andra skräpar ner”, säger Åsa Soutukorva Swanberg.

– Vi vet också att skräp föder skräp. Om det redan är skräpigt på en plats är risken större att andra skräpar ner. 

För att minska nedskräpningen säger de intervjuade i rapporten att det behövs mer information i skolan om hur djur och natur påverkas. Andra vill se fler och mer synliga soptunnor, bättre design på soptunnor, skyltar som informerar om var soptunnor finns, bättre pantsystem och möjlighet att sopsortera på offentliga platser. 

– Man tycker att skolan pratar mer om de stora miljöfrågorna som klimatet än frågor som nedskräpning, säger Åsa Soutukorva Swanberg.

Bristande föräldraansvar lyfts också fram i rapporten som en möjlig förklaring.

– Om föräldrar inte plockar upp skräp så kommer inte barnen heller att göra det. Ungdomar säger i rapporten att det är viktigt att säga till om man ser någon annan skräpa ner och även att plocka upp efter andra ibland. När fler tar upp skräp efter sig kommer andra ta efter. En del ungdomar tycker att youtubers, influensers och andra som unga ser upp till skulle kunna engagera sig i nedskräpningsfrågan, säger Åsa Soutukorva Swanberg.

– Många i rapporten tycker också att det borde bli fler kontroller och vara lättare att fälla folk för nedskräpning och högre böter så att det blir mer kännbart. 

Johanna Ragnartz, vd för organisationen Håll Sverige Rent. Foto: Tomas Ohlsson

All nedskräpning är förbjuden enligt miljöbalken. Med skräp menas både mindre föremål som glas, papper, engångsgrillar och fimpar som större föremål som exempelvis byggavfall, möbler, bilar och hemelektronik.

Om det sker i stor omfattning eller med större föremål kan straffet bli böter eller fängelse i upp till ett år för den som döms. Vid mindre allvarlig nedskräpning kan polisen bötfälla på plats, en så kallad nedskräpningsförseelse på 800 kronor. Fimpar är i dag undantagna från lagen, något som organisationen Håll Sverige Rent vill ändra på. 

Lagen används dock sällan. I dag är det bara polisen som kan ge böter till folk som skräpar ner. För att avlasta polisen har politiker i Malmö stad bett regeringen om en lagändring så att även kommunanställda som parkeringsvakter kan bötfälla nedskräpare.

Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent, tycker att det är en bra idé.

– Om man nu har en lag där man inte har resurser att agera, så är det rimligt att någon annan gör det. Kommunerna är de som får ta kostnaden för nedskräpningen så de borde få incitament att kunna bötfälla så att det minskar.