Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Varannan lastbil kör utan last

Foto: Lasse Swärd

Nästan varannan lastbil som kör i Stockholm kör utan last. Landstinget ska arbeta fram en godsstrategi för att minska den tunga trafik som inte har någon last.

Trafiken med tunga fordon ökar påtagligt när konjunkturen är hygglig, Stockholm växer och det byggs som aldrig förr. Nyttotransporterna är lite av stadens blodomlopp, men de medför bekymmer i form av avgaser, buller, trängsel och otrygghet för andra trafikanter.

Enligt statistik från Trafikanalys går 25 procent av lastbilstransporterna utan last och varannan returtransport är tom. Vid transporter till byggen är tomma lastbilar ännu vanligare.

Landstinget ska under 2017 arbeta fram en regional godsstrategi med det uttalade syftet att minska den tunga lastbilstrafiken.

– Sanningen är att många är livrädda för lastbilar, föräldrar vågar inte låta barn cykla av rädsla för lastbilar och omkring 100 människor om året dör i Sverige i olyckor med tunga fordon, säger miljö- och regionplaneringslandstingsrådet Gustav Hemming (C).

Han betonar att det inte handlar om att bortse från att Stockholm behöver stora mängder godstransporter och att de flesta varken kan köras med cykel eller med tåg.

– Men det måste gå att minska antalet transporter rejält om man samordnar det så långt som möjligt, säger Gustav Hemming.

Han tror inte att till exempel lastbilar som kör sprängsten från ett bygge till en stenkross i framtiden alltid kommer att köra något tillbaka från stenkrossen till bygget. Men han är övertygad om att det för de flesta typer av transporter går att hitta samarbeten som gör att bilarna inte lika ofta som nu körs utan last.

– Även om vi bara skulle lyckas minska lastbilsrörelserna med några procent så är det positivt för miljön och trängseln, påpekar Gustav Hemming.

En annan aspekt på den tunga trafiken är att det finns ett ansenligt antal transportleder för farligt gods i länet. I arbetet med den regionala godsstrategin ingår också att undersöka om det behövs så många leder för farligt gods som det finns i dag och om regelverket kan moderniseras.

– Det finns uppskattningar som säger att 10.000–15.000 bostäder i Stockholms stad inte går att bygga på grund av regelverk för farligt gods. Vi ska ha regler men det kan vara så att de i vissa delar inte är utformade för en storstad, säger Gustav Hemming.

Förslaget till regional godsstrategi ska vara klart under 2017.

Fakta. Samkörning och nattleveranser

Kommunerna på Södertörn har kommit längst när det gäller att samordna transporter. Det mesta som kommunerna förbrukar på kontor, i skolor, förskolor och äldreboenden levereras till en central i Västberga. Därifrån samordnas leveranserna med målet att minska antalet transporter så långt som möjligt. Samordningen minskar energiförbrukningen och när det hela är i gång för fullt räknar kommunerna med att även spara pengar.

I Stockholm pågår försök med nattliga leveranser av varor för att minska trängseln på morgnar och förmiddagar. Transporter till Gamla stan samlastas i hög utsträckning sedan åtskilliga år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.