Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Vardagskemikalierna slår mot hav och hälsa

Vad stockholmarna sköljer ner i avloppet har stor påverkan på vattenmiljön. I Henriksdals reningsverk står hushållen för hälften av tungmetallerna. Men stockholmarna är också beredda att dra ner på smink och tvättmedel för miljöns skull.

Stockholmarnas vardagsvanor sätter spår, inte minst i det vatten, cirka 235 liter per person och dygn, som används i snitt och spolas ut i avloppet.

I de stora rensgallrena som fångar upp skräp i reningsverket i Henriksdal i början av reningsprocessen fastnar förutom toapapper bindor, tamponger, kondomer och annat skräp som människor spolat ner i toaletten.

Foto: Roger Turesson– Folk spolar ner allt möjligt, även om det har blivit bättre, säger Ragnar Lagerkvist, miljöingenjör på Stockholm Vatten, under en rundtur i bergrummen i Henriksdal, där avloppsvattnet filtreras i flera steg under 24 timmar innan det släpps ut som rent sjövatten i Saltsjön.

Mycket av det som hamnar i avloppsvattnet är osynligt för blotta ögat.

I en ny rapport från Stockholm Vatten visar en serie mätningar av spillvattnet från hushållen i stadsdelen Skarpnäck hur innehållet i avloppsvattnet har förändrats mellan 1995 och 2013. I takt med att utsläppen från industrin minskat har hushållens miljöpåverkan på avloppsvattnet blivit allt viktigare.

– Hushållen är den allra största belastningen på reningsverken. Därför är det viktigt att veta vad de bidrar med. Vi har sett Skarpnäck som ett referensområde, för att se trender och hur det förändras över tid.

Med hjälp av mätningarna i Skarpnäck drar Stockholm Vatten slutsatser som gäller avloppsvattnet från hela Stockholm.

Foto:

– När det gäller hushållsspillvatten kan man göra det för vi ser ju förändringen i våra reningsverk – de metaller som minskar i våra reningsverk minskar också i Skarpnäck.

Och rapporten visar bland annat att när det gäller tungmetallerna bly, kadmium, koppar och zink, står hushållen för mer än hälften av inflödet till Henriksdal.

– Det är inte så höga halter eller mycket per person, men om vi slår ihop allt så blir det totalt sett ganska mycket av det vi hittar i verken. Källorna beror mycket på vilken metall vi talar om, men det kan komma från mat, dryck, kläder eller när vi tvättar.

Foto: Roger TuressonSärskilt oroväckande är ökningen av vismut i reningsverken, enligt Stockholm Vatten.

– De flesta metaller ligger still eller minskar, men när det gäller vismut såg vi mellan 2005–2008 en väldigt kraftig ökning av vismut i reningsverken.

Från hushållen har vismut börjat mätas 2010, och teorin är att ökningen skulle kunna kopplas till mineralsmink som innehåller vismut och som började säljas i mitten av 2000-talet.

– Annars är kadmium en värsting som vi vill minimera så mycket som möjligt. Det är en mycket giftig metall som kroppen tar upp, och som kan orsaka benskörhet och annat.

Kadmium förbjöds i Sverige 1982 men finns ändå i mat och kommer in i avloppsvattnet via kiss och bajs liksom från tvätt. Och från konstnärsfärg, där kadmium fortfarande är tillåtet. På senare år har halterna av silver i reningsverken, som minskat kraftigt under hela 2000-talet planat ut.

– Silver tillsätts i vissa kläder för att det har antibakteriell verkan, och det vill man absolut inte ha in i våra reningsverk för här är det just bakterier som jobbar för att bryta ner material.

Samtidigt visar mätningarna på positiva miljöeffekter, där fosfor har minskat mer än andra metaller, som kopplas till att fosfat blev förbjudet i tvättmedel 2008.

 

Folk spolar ner allt möjligt, även om det har blivit bättre.

 

När Stockholm Vatten vänt sig direkt till stockholmarna och låtit TNS Sifo fråga 1  000 personer hur de använder kemikalier för att minimera påverkan på vattenmiljön, visar det sig att de flesta vet hur man ska göra.

Tre av fyra, 76 procent av de tillfrågade, uppger att de lämnar in kemikalierester till en miljöstation eller till en återvinningscentral. Ungefär lika stor andel, 72 procent, uppger att de lämnar gamla läkemedel på apoteket.

Undersökningen visar också att det finns stor potential att minska kemikalieanvändningen. Exempelvis har Stockholmsområdet mjukt vatten, och en tredjedel av de tillfrågade, 29 procent, uppger att de skulle kunna dra ner på användandet av tvättmedel. 20 procent kan tänka sig att minska på hårfärgning, smink och stylingprodukter utan att få sämre resultat.

– Det visar att folk är lite medvetna om det här. De kan tänka sig att använda mindre eftersom de vet att produkterna kan ha negativ effekt på vattenmiljön, säger Cajsa Wahlberg, miljökemist vid Stockholm Vatten.

 Foto: Roger TuressonSofia Andersson, utvecklingsingenjör på Stockholm Vatten, säger samtidigt att det avloppsvatten som kommer till Henriksdal är relativt snällt, eftersom Stockholmsområdet har ont om industrier. Men för Himmerfjärdsverket i Södertälje fick ett utsläpp av lim från en industri förra året förödande konsekvenser för slammet i reningsverkets biologiska rening, som är centralt för att bryta ner kväve och organiskt avfall.

– Limmet slog ut hela deras biosteg och det tog flera månader innan det återhämtade sig. Bakterierna växer väldigt långsamt, man var tvungen att hämta aktivt slam på andra reningsverk för att bygga upp en ny kultur, säger Sofia Andersson.

Foto i text: Roger Turesson

Tips. Så blir ditt hem mer miljövänligt

 

  • Badrum: Ställ in en papperskorg i badrummet. Cigaretter, tamponger och bindor ska inte slängas i toaletten. Torka av sminket och släng skräpet i soporna hellre än att skölja ner kemikalierna i avloppet.
  • Tvätt: Stockholm har mjukt vatten. Dosera enligt lägsta rekommendationen på paketet. Använd miljömärkt tvättmedel.
  • Hygien: Välj miljömärkt tvål och schampo om det är möjligt. Undvik deodoranter och tandkräm med triclosan som är mycket skadligt för mikroorganismer.
  • Smink: En del produkter som peelingkrämer, skrubbtvålar och tandkrämer innehåller mikroplaster som reningsverken inte kan ta bort. De finns i stora samlingar i världshaven. Produkter med mikroplaster har ofta ord som ”microspheres”, ”spherules” eller ”polythylene”.
  • Städning: Dammsug innan du våttorkar. Damm suger åt sig miljöfarliga ämnen från textil, elektronik och byggmaterial. Det är bättre att de hamnar i soporna än i avloppet. För rengöring – välj miljömärkt såpa, diskmedel eller rengöringsmedel.
  • Mediciner: Gamla mediciner lämnas till apoteket.
  • Fett: Fett kan orsaka stopp i avloppet om fett hälls ner i avloppet. Torka ur stekpannor med hushållspapper och släng i soporna.
  • Farligt avfall: Kemikalier som aceton, lacknafta, överblivna färgrester, lim, klorin och nagellack ska lämnas till en miljöstation eller återvinningscentral.
  • Målarfärg: Färg innehåller många miljöfarliga ämnen. Lämna resterna på en miljöstation.
  • Måla tavlor: Använd inte konstnärsfärger med kadmium. Använd röda eller gula färger där det står ”hue”, ”sub” eller ”imit” på kulörnamnet, som inte innehåller kadmium.
  • Tvätta bilen: Tvätta inte bilen på tomten utan i en automattvätt eller gör-det-själv-hall som har oljeavskiljare och annan reningsutrustning.

 

Källa: Stockholm Vatten

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.