Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

”Vårdmodell på Karolinska gynnar friskare patienter”

Nya Karolinska Sjukhuset i Solna.
Nya Karolinska Sjukhuset i Solna. Foto: Alexander Mahmoud

Mindre pengar till vård för fattiga och sjuka – mer till rika och friskare patienter. Det är konsekvensen av en ekonomisk styrmodell baserad på ”värde­baserad vård”, enligt en ny studie.

Konceptet har införts i svensk vård.

– Det ger en omvänd Robin Hood-effekt, säger Eric T Roberts, en av forskarna, till DN.

DN har i en rad artiklar berättat om konsultbolaget Boston Consulting Group som marknadsför styrmodellen värdebaserad vård, VBV, i Sverige.

VBV utlovar mer effektiv vård till lägre pris, genom att låta vårdgivare konkurrera med ”värdet för patienten”. Den ges av en omstridd ekvation.

Modellen har delvis införts på universitetssjukhusen Sahlgrenska i Göteborg och Akademiska i Uppsala. Mest genomgripande har den införts på Karolinska i Solna och Huddinge.

DN har sedan en dryg månad sökt BCG:s Nordenchef Stefan Larsson för en intervju om konceptet som Karolinska universitetssjukhuset köpt in, och fakturorna på en kvarts miljard kronor som BCG skickat till Karolinska. I stället har han tillsammans med konsultbolagets Sverigechef skrivit en debattartikel som publicerades i DN i söndags: ”Nya Karolinskas arbetssätt stöds av vetenskaplig evidens”.

Enligt en ny rapport beställd av Sahlgrenska universitetssjukhuset saknas dock vetenskapligt stöd för VBV, som DN tidigare skrivit om. 

DN kan nu berätta om en ny stor amerikansk studie från universiteten Harvard och Pittsburgh.

Forskare har mellan åren 2013-2016 analyserat vården av tre miljoner patienter i USA i offentligt finansierade vårdprogram för människor över 65, och för vissa låginkomsttagare och handikappade. Ersättningarna till vårdgivarna baserades på VBV.

Studien publicerades i tidskriften Annals of internal medicine den 28 november. 

Forskarna kom fram till att modellen endast fått en tydlig konsekvens: vårdgivare som vårdar relativt rika och friska patienter fick mer pengar, medan vårdinrättningar som vårdade fattigare och sjukare patienter fick mindre pengar.

Eric T Roberts är assisterande professor vid avdelningen hälsopolicy och styrning vid universitetet i Pittsburgh: 

– Det vi kunnat konstatera är att modellen inte fungerat. Den har varken åstadkommit högre kvalitet eller lägre kostnader. Men det värsta är den icke-önskvärda sidoeffekten den gav upphov till: Att vården blev mindre jämlik, säger Eric T Roberts.

Han känner till det svenska systemet. Trots att det skiljer sig stort från det amerikanska, där stora delar finansieras av privata sjukvårdsförsäkringar, ser han samma risker med ökad ojämlik vård även i Sverige.

– Det här systemet straffar alltid dem som vårdar socioekonomiskt utsatta, vilket gör att vårdgivare riskerar välja ut patienter selektivt.

Eric T Roberts.
Eric T Roberts. Foto: University of Pittsburgh

I den amerikanska studien analyserades patienternas socio­ekonomiska bakgrund, etnicitet och olika typer av diagnoser, i relation till sjukhusinläggningar, dödlighet och vårdkostnad.

Skillnaderna i resultat mellan vårdgivarna visade sig då i själva verket bero på patienternas olika förutsättningar.

– Det ger en omvänd Robin Hood-effekt. Modellen tog pengar från vårdgivare som vårdade fattiga patienter och gav pengar till vårdgivare som vårdade rikare.

Forskargruppen bedömer att även om man försöker justera för alla faktorer som påverkar hälsan hos patienten, är det omöjligt att utforma en mall som är heltäckande.

– Det här är något som bör väcka skepsis mot ersättning byggd på värdebaserad vård. Riskfaktorerna bland patienter är oerhört komplexa och svårbedömda, och i praktiken omöjliga att lägga in och vikta för i databaser som ska räkna fram värdet av vården. 

Ordförande för läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset Yvonne Dellmark, är inte förvånad över studiens resultat:

– Om man bara mäter värdet för patienten, så vill du ha patienter som säger att de mår jättebra ­efteråt.

Enligt flera källor till DN har konsekvensanalyser efterfrågats men aldrig presenterats innan arbetet med den nya verksamhetsmodellen som designats för att passa styrmodellen värdebaserad vård sattes igång. 

Regeringen har tillsatt en utredning för att se om värdebaserad vård är i linje med hälso- och sjukvårdslagen, för att försäkra att den med störst behov får vård först.  

DN har sökt representanter på Karolinska men fått beskedet att ingen hunnit sätta sig in i rapporten. Presschefen Kim Sjölund pekar även på att studien är amerikansk, att Sverige och USA har två helt olika sjukvårdssystem och att den ekonomiska ersättningen inte diskuterats på Karolinska, då den är en landstingsfråga.

Enligt Anna Göjeryd Ulander, sektionschef för strategisk styrning och stöd på Karolinska, gjordes konsekvensanalyser löpande när verksamhetsmodellen på sjukhuset utvecklades. Det gjorde att ytterligare ett tema skapades för att bättre omhänderta multisjuka åldrande patienter, skriver hon i en kommentar.

— Ett missförstånd i debatten är att man i den nya verksamhetsmodellen skulle välja ut patienter för att förbättra sina nyckeltal och påverka resursfördelningen. Så är inte fallet, modellen syftar till att förbättra vården för patientgrupperna och det är alltid medicinskt grundade prioriteringar som gäller, skriver Anna Göjeryd Ulander.

Läs mer: Nya Karolinskas rekorddyra modell saknar evidens enligt ny rapport 

Fakta.Värdebaserad vård

Värdebaserad vård är en styr­modell som används för att mäta och jämföra vårdresultat, med målet att förbättra vården för patienter och samtidigt sänka kostnaderna för vården. I modellen definieras värdet för patienten som kvoten mellan vårdresultatet – utfallet – och kostnaden för vården. Modellen har kritiserats för att värdet för patienten ökar om kostnaden minskar.

Modellen lanserades 2006 av professorerna Michael Porter från Harvard Business School och ­Elizabeth Teisberg från Dell Medical School.

Värdebaserad vård marknadsförs av det amerikanska konsultbolaget Boston Consulting Group, BCG. I en programskrift från 2009 pekade BCG ut att Sverige kunde bli världsledande på värdebaserad vård inom tio år. Grunden finns, enligt BCG, i de svenska kvalitetsregistren som sedan decennier mätt resultat i svensk sjukvård.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.