Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Vårdpersonal arbetar vidare efter pensionen

Allt fler pensionärer jobbar kvar i vården. På Karolinska universitetssjukhuset har 65-­plussarna fördubblats på bara fem år.

– Många kliniker anstränger sig för att få sjuksköterskor att stanna kvar eller komma tillbaka, säger Klas Östman, presschef.

DN:s kartläggning visar att allt fler vårdpersonal fortsätter att arbeta efter pensionen. Just nu finns 60 sjuksköterskor och 79 läkare på Karolinska som valt att jobba kvar. Totalt arbetar 216 personer över 65 år på Karolinska i dag, för fem år sedan var de färre än hälften så många, bara 93 personer.

– Det är bra att vi får ha kvar medarbetare som fortfarande är pigga och har mycket kvar att ge - med en erfarenhet som vi kan dra nytta av. Vi har bland annat två gamla chefläkare som nu jobbar med att planera det nya sjukhuset, säger Klas Östman, presschef på Karolinska.

Karolinska har inga särskilt förmånliga erbjudanden riktade till personal som vill jobba efter pensioneringen. Däremot har sjukhuset en stor och generell brist på sjuksköterskor och uppmuntrar fler att stanna kvar.

– Vissa kliniker anstränger sig för att få sjuksköterskor att både stanna kvar eller komma tillbaka. Vi har även stor brist på vissa läkarkategorier, till exempel patologer och barnneurologer. De är så få att det gör stor skillnad om en eller två läkare går i pension eller inte, säger Klas Östman.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro ser både fördelar och risker med den växande andelen äldre. Långt ifrån alla jobbar kvar i vården bara för att de vill och tycker att det är roligt.

– Vi har 70-åriga medlemmar som tvingas jobba kvar för att de inte har råd att sluta. Många hamnar under fattigdomsgränsen eftersom de får så dålig pension för att de varit hemma med barn och jobbat deltid under flera år, säger Sineva Ribeiro.

För arbetsgivaren är de äldre med stor kompetens och erfarenhet en tillgång. Vårdförbundet ifrågasätter dock hur länge personalen orkar jobba kvar i dagens tuffa sjukvårdstempo.

– Det är bra att vi har kompetent personal, men hur länge orkar man? Ska man jobba efter 70? Vi vet att man inte orkar jobba lika snabbt, både kropp och minne säger ifrån. Det är svårt att säga var gränsen går, det är så individuellt, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet anser att arbetsgivaren måste se längre till än att kortsiktigt fylla luckor i schemat.

– Jag var med om en kirurg som gick över gränsen och det blev jättefel under en operation, där han blev anmäld. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att säga ifrån: ”Nu kan du inte jobba längre”.

Karolinska saknar en generell åldersgräns för arbetande pensionärer.

– Det finns ingen centralt satt övre åldersgräns utan det är upp till varje verksamhet att bedöma. Det finns ju ingen anledning att tvinga bort folk som fortfarande är duktiga och en stor tillgång, säger Klas Östman.

Att fler äldre jobbar kvar löser arbetskraftsbristen tillfälligt men är inte framtidens lösning enligt facket.

– De äldre över 65 år löser inte framtidens kompetensförsörjning. Vi måste jobba mer för att få in de yngre i vården, de utbildade som i dag väljer att jobba i Norge, säger Sineva Ribeiro.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.