Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

"Vi spräckte Dennispaketet"

- Jag förespråkade direkta aktioner och civil olydnad var vårt vapen, säger Mathias Wåg, ledande aktivist i de uppmärksammade protesterna mot 90-talets stora trafikprojekt i Stockholm.

Han började sin miljöbana som tioåring i Fältbiologerna i Vällingby. Under 90-talet var han en av frontfigurerna i Socialekologisk Aktion, SEA, som med spektakulära metoder, bland annat sabotage, försökte stoppa flera stora vägprojekt i Stockholm.

I dag kan Mathias Wåg med facit i hand konstatera att Södra länken, som utsattes för stor och dyrbar skadegörelse, snart ska invigas.

- Vi spräckte faktiskt Dennispaketet, konstaterar han.

Mathias Wåg var med om det mesta i protestvågen mot nya trafikleder i Stockholm i slutet av förra seklet. Hans första engagemang ägde rum i Hansta-skogen 1987 tillsammans med Naturskyddsföreningen.

Han deltog i så kallade kulturkrockar 1991 då ungdomar en gång i månaden blockerade korsningen Kungsgatan/Sveavägen i protest mot den ökande bilismen. Han åkte fast och dömdes till 30 dagsböter, men en bötesfond befriade honom från den utgiften.

Dennispaketet gynnade uppkomsten av proteströrelser och aktionsgrupper med mer eller mindre fyndiga namn, som Kokosbollarna - döpt efter en kokosbollsfabrik som revs för att ge plats för en trafikled - och Monkeywrench. Den ena förespråkade fredliga protester, den andra rent sabotage.

En sex veckor lång ockupation av ett rivningshotat hus i Häggvik i Sollentuna 1994 blev en plantskola som svetsade samman motståndarna mot Dennispaketets stora och små vägprojekt.

Nyhets- och informationsbladet Ekologisten betydde mycket för spridningen av aktionsgruppernas information och propaganda. Samtidigt organiserades flera grupper i SEA, Socialekologisk aktion, som blev plattform för ungdomar i stadsmiljörörelsens anarkistiskt vänsterradikala flygel.

Under 1996 ägde flera spektakulära aktioner rum som fick stort utrymme i massmedierna. Blockaderna mot till exempel Häggviksleden resulterade i polisingripanden och rejäla bötesbelopp, och därmed stor publicitet.

- Beslutet om Dennispaketet var odemokratiskt eftersom alla partier inte fick vara med. Dessutom var allmänheten, både enskilda personer och intresseorganisationer, utestängda från beslutsprocessen. Våra aktioner var inte våldsamma och skadegörelse är inte våld, hävdar Mathias Wåg.

Men vägbyggena fortsatte och aktionerna blev allt våldsammare. I början av 1997 riktades välplanerade aktioner både mot Norra och Södra länken. Varje aktion följdes av utförliga pressmeddelanden. SEA fick en sabotagestämpel vilket stötte bort en del aktivister och grupper.

I februari 1997 meddelade regeringen att Dennispaketet havererat. Flera stora vägprojekt sköts på framtiden. Men protestaktionerna fortsatte och riktades nu mot mindre kända vägprojekt främst i södra förorterna.

I januari 1998 slog SEA till ordentligt mot Södra länken. Åtta sabotageaktioner genomfördes under drygt en månads tid. Aktionerna riktades mot arbetsfordon som utsattes för omfattande och dyrbar skadegörelse. Men samtidigt slog polisen till mot aktivisternas bostäder och beslagtog datorer, böcker, hela upplagor av Ekologisten och medlemsregister.

Flera SEA-medlemmar greps, däribland Linus Brohult som länge framstått som SEA:s förgrundsgestalt. Gripandet av och rättegången mot Brohult markerade slutet på SEA:s sabotageaktioner.

Många aktivister gick vidare till andra organisationer som Reclaim the streets och olika djurrättsgrupperingar.

Samtidigt fortsatte byggandet av Södra länken, som invigs nu till hösten. Mathias Wåg ser det inte som ett nederlag.

- Vi stoppade flera stora projekt som Öster- och Västerlederna. Dennispaketet sprack och miljöfrågorna stod en tid högt på dagordningen. Vi lärde oss samtidigt en hel del. Vi skulle ha varit snabbare att inse de sociala sambanden. Allt handlade inte om trafik, säger han.

Mathias Wåg arbetar i dag med internationella proteströrelser och har lämnat trafiklederna bakom sig.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.