Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 17:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/vinst-for-fotgangare-nar-vasterbron-byggs-om/

STHLM

Vinst för fotgängare när Västerbron byggs om

Västerbron ska byggas om, med mer plats för gående och mindre plats för bilar. Det blir bra för alla, enligt Daniel Helldén.
Västerbron ska byggas om, med mer plats för gående och mindre plats för bilar. Det blir bra för alla, enligt Daniel Helldén. Foto: Magnus Hallgren

Gångbanorna blir mer än dubbelt så breda när Västerbron mellan Södermalm och Kungsholmen byggs om. Men det kommer fortfarande att finns plats för fyra körfält.

– Det stora dilemmat vi har på Västerbron är att det blir konflikter mellan gående och cyklister. De gående har så lite utrymme att när en gående möter en annan då kliver man ut i cykelbanan. Det är trafikfarligt, säger trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).

Cykelflödet över Västerbron har ökat stadigt de senaste åren. I den senaste mätningen, genomförd i juni 2020, hade bron knappt 12.500 cykelpassager per dygn. En manuell gångräkning år 2018 visade att knappt 1.800 gående passerade bron under en 10-timmarsperiod.

– Västerbron är ett pendlingsstråk för gående och cyklister, det är också ett rekreationsstråk och under sommarhalvåret – vanliga år – står turister här och tittar. Och då har vi stora problem. Så för att göra det mycket tryggare och säkrare för gående så har vi nu kommit fram till att det går att göra den här breddningen, säger Helldén.

Stockholms stad vill undvika konflikter mellan cyklister och gående genom att ge fotgängarna mycket mer utrymme.
Stockholms stad vill undvika konflikter mellan cyklister och gående genom att ge fotgängarna mycket mer utrymme. Foto: Magnus Hallgren

På båda sidor breddas gångbanan från cirka 1,2 meter till cirka 2,8 meter. De nuvarande, enkelriktade, cykelbanorna breddas från 2,05 meter till 2,25 meter.

Hur blir det för bilisterna?

– Det blir fortfarande två körfält i bägge riktningarna. Vi tar det överbreda utrymmet på körvägen, på båda sidor. Vi drar ihop det men det blir fortfarande så att bussarna som behöver extra mycket utrymme kommer fram. Det blir ingen skillnad i framkomlighet, är de bedömningar man har gjort. Alla vinner på det här, säger Daniel Helldén.

Körbanebredderna minskas med 1,7 meter i respektive körriktning, men stadens riktlinjer för samtliga trafikantslagsbredder uppfylls ändå enligt trafikkontoret.

”För att göra det mycket tryggare och säkrare för gående så har vi nu kommit fram till att det går att göra den här breddningen”, säger Daniel Helldén.
”För att göra det mycket tryggare och säkrare för gående så har vi nu kommit fram till att det går att göra den här breddningen”, säger Daniel Helldén. Foto: Magnus Hallgren

Västerbron trafikeras med busslinjetrafik och är en viktig länk för kollektivtrafiken i Stockholm. Bron trafikeras bland annat av stombusslinje 4 som är Sveriges mest använda busslinje med cirka 60.000 resande per dygn.

Planerad tid för bygget på bron är start som tidigast 2022. Byggtiden beräknas till åtta månader.

Vad händer med trafiken då?

– Då kommer man att stänga av ett körfält på vardera sidan, man tar en sida i taget. Trafiken kommer fortfarande att gå här men det kommer att vara mindre kapacitet. Västerbron är viktig för alla typer av trafikslag och det blir inte någon hel avstängning, säger Daniel Helldén.

Västerbron ska byggas om, med mer plats för gående och mindre plats för bilar. Det blir bra för alla, enligt Daniel Helldén.
Västerbron ska byggas om, med mer plats för gående och mindre plats för bilar. Det blir bra för alla, enligt Daniel Helldén. Foto: Magnus Hallgren

Brons konstruktion medför att den är känslig för fukt- och vatteninträngningar som potentiellt kan ge stora konsekvenser för konstruktionens framtida beständighet. Stockholms stad har nu valt en så kallad semipermanent lösning, med ett utbyte av tätskikten som skyddar underliggande betongkonstruktion.

– Det är ytskikten som ser till att betongkonstruktionen håller, det är så vi har gjort hela cityrenoveringen runt Sergels torg, säger Daniel Helldén.

Västerbron är 86 år. Räcker det att lappa och laga?

– En större renovering av Västerbron kommer troligen att göras efter 2030. konsulterna har sagt till oss att bron är i bättre skick än man trodde från början.

20 000 stockholmare trängdes på sin nya bro när kung Gustav V invigde den i november 1935.
20 000 stockholmare trängdes på sin nya bro när kung Gustav V invigde den i november 1935. Foto: Stockholmstidningen

Bron är blåklassad av Stadsmuseet och har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det har funnits tankar på att bygga en helt ny bro. Hur ser du på det?

– Det kommer inte att hända. Västerbron är ikonisk, den är ett landmärke för Stockholm, den är byggnadsminnesskyddad. Det finns inte på kartan., säger Daniel Helldén.

Läs mer: Flera Stockholmsbroar hotas av rivning

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt