Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-18 01:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/100-dagar-och-15-miljoner-doser-kvar-till-vaccinmalet/

Sverige

100 dagar och 15 miljoner doser kvar till vaccinmålet

För att det svenska vaccineringsmålet ska nås måste 150.000 doser ges per dag – av vaccin som inte finns.
För att det svenska vaccineringsmålet ska nås måste 150.000 doser ges per dag – av vaccin som inte finns. Foto: Magnus Hallgren

Den 22 mars är det exakt hundra dagar kvar tills hela Sveriges vuxna befolkning ska vara vaccinerade mot covid-19. För att målet ska nås måste över 150.000 doser ges per dag.

I dagsläget räcker inte de planerade leveranserna för att vaccinera alla som är kvar, och Astra Zenecas vaccin är fortfarande på paus.

Drygt 380.000 personer är fullvaccinerade i Sverige. Omkring 520.000 har fått en dos och över 7.200.000 är inte vaccinerade alls. Den 22 mars är det 100 dagar kvar till den sista juni, slutdatumet då alla vuxna i Sverige ska ha erbjudits vaccin.

Sverige är drygt 15.000.000 doser från målet och måste alltså genomföra strax över 150.000 doser per dag, i snitt. I regionerna räcker kapaciteten till, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

− Vaccinationen kan ske med minst 1,2 miljoner doser per vecka, enligt beräkningar från februari, sade Marie Morell, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, i ett pressmeddelande i tisdags.

1,2 miljoner doser per vecka innebär drygt 170.000 doser om dagen.

I dagsläget finns dock inga 150.000 doser om dagen för regionerna att vaccinera med. Enligt den nuvarande prognosen får Sverige drygt 11 miljoner doser mellan mars och juni – omkring fyra miljoner för få, förutsatt att alla tackar ja till vaccinet.

I veckan väntas Folkhälsomyndigheten ge besked om hur Sverige ska använda vaccinet från Astra Zeneca. Vaccinet är pausat sedan den 16 mars, på grund av rapporter om en misstänkt ovanlig men allvarlig biverkan som orsakar rubbningar av blodets koagulationssystem. Astra Zeneca står för en knapp en femtedel av alla doser i den nuvarande prognosen.

Socialminister Lena Hallengren (S) har tidigare sagt att vaccinmålet kan behöva flyttas fram.

– Det betyder inte att vi sänker våra ambitioner men vi kan ju inte vaccinera med vaccin som inte finns, sa Hallengren till DN i förra veckan.

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har bedömt att Astra Zenecas vaccin är säkert och att det kan fortsätta användas. Efter utlåtandet har flera medlemsländer återupptagit vaccinering med Astra Zenecas vaccin, men i de nordiska länderna är det ännu på paus.

I Norge säger ordförande för Föreningen för allmänmedicin, Marte Kvittum Tangen, att det kommer blir svårt att använda Astra Zenecas vaccin mer. Enligt rapporter från norska allmänläkare så har vaccinationsviljan blivit betydligt lägre på grund av de senaste händelserna.

– Det rapporteras inte om allmänt vaccinmotstånd, men folk säger tydligt att de inte vill ha Astra Zeneca-vaccinet. Det råder mycket osäkerhet och skepsis, säger Marte Kvittum Tangen till NRK.

– Jag tror att det blir svårt om vi vill ha största möjliga vaccinationstäckning, säger hon vidare.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt