Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-15 01:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/1600-talsbiskop-begravdes-med-sitt-barnbarn/

Sverige

1600-talsbiskop begravdes med sitt barnbarn

2015 visades mumien av biskop Peder Winstrup upp för medier i Lund.
2015 visades mumien av biskop Peder Winstrup upp för medier i Lund. Foto: Ola Torkelsson/TT

Frågan om vem som delat sin kista med en mumifierad biskop i Lunds domkyrka har gäckat forskarna.

Nu verkar gåtan vara löst.

TT Text

Dna från biskop Peder Winstrup och ett foster som hittats i graven visar att det troligtvis handlar om kyrkomannens ofödda lilla barnbarn.

Som en tidskapsel från 1600-talets Lund. Så har den naturligt mumifierade biskopen som 2014 togs upp ur graven beskrivits. Kvarlevorna av mannen, som först var dansk och sedan svensk, har fått stor uppmärksamhet.

Biskopen blev 74 år och begravdes klädd i svart sammet, vilande på malörtskvistar och humle i en kista i Lunds domkyrka. Men han var inte ensam där. Ett litet foster i femte eller sjätte månaden visade sig ligga väl undangömd under biskopens fötter. Vem fostret egentligen var tror forskare nu att man kommit fram till, skriver Lunds universitet i ett pressutskick.

Troligtvis handlar det om biskopens sonson, eftersom analysresultaten visar att fostret var en pojke och att de var släkt. Släktskapet var av ”andra graden”, det vill säga 25 procent deras gener var i medeltal gemensamma.

”Att placera en kista i ett kor är en sak, men att placera fostret i biskopens kista en helt annan. Det fick oss att undra om det fanns något släktskap mellan fostret och biskopen”, säger Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi vid Lunds universitet, en av forskarna bakom studien, i pressmeddelandet.

Peder Winstrup var biskop i Lund 1638–1679 och balanserade skickligt på båda sidor i den dansk-svenska konflikten. Han tog också initiativ till att grunda Lunds universitet.

Ämnen i artikeln

Lund
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt