Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-20 23:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/37-aring-atalad-for-dubbelmordet-i-linkoping/

Sverige

37-åring åtalad för dubbelmordet i Linköping

02:39. Under onsdagen väcktes åtal mot 37-åringen av åklagaren Britt-Louise Viklund, som har lett förundersökningen.

Daniel Nyqvist, 37, som misstänks för dubbelmordet i Linköping 2004 åtalades på tisdagen. Sveriges största brottsutredning efter Palmemordet beräknas ta tre dagar att avhandla i tingsrätten.

Han har erkänt gärningarna och i förhör sagt att han gjorde det för att han kände sig tvungen att döda och att hans ångest lättades av det.

Runt 25 journalister hade samlats i polishuset i Linköping under onsdagen när åtalet presenterades.

– Äntligen, äntligen, äntligen, sa Jan Staaf, utredningschef vid polisen i Östergötland under pressträffen.

Daniel Nyvist ska ha dödat 8-åriga Mohammad Ammouri ”genom att bakifrån angripa honom med kniv och tilldela honom ett flertal knivhugg mot huvudet, halsen, kroppen och högra armen”, enligt stämningsansökan. Snarlikt beskrivs mordet på Anna-Lena Svenson.

Den misstänkte ska ha hörts vid fyra tillfällen. Det berättade kammaråklagare Britt-Louise Viklund under pressträffen.

– Han har hela tiden erkänt brott.

Daniel Nyqvist kopplades till morden med hjälp av dna-släktforskning.
Daniel Nyqvist kopplades till morden med hjälp av dna-släktforskning. Foto: Polisen

Britt-Louise Viklund berättade att Daniel Nyqvist lämnat vad hon kallade en ”förklaring” till sina handlingar, men hon vill inte kalla det motiv. Han ska ha uppgett att han mått dåligt under en period och känt ett tvång att döda.

– Han fick en bild i sitt inre om att han var tvungen att mörda två personer, säger Britt-Louise Viklund.

Bild 1 av 2 Britt-Louise Viklund, kammaråklagare och förundersökningsledare Åklagarkammaren i Linköping under onsdagens pressträff.
Foto: Daniel Costantini
Bild 2 av 2 Henry Jansén, inspektör och utredare vid grova brottsgruppen i polisområde Östergötland, Britt-Louise Viklund, kammaråklagare och förundersökningsledare Åklagarkammaren i Linköping, Jan Staaf, kommissarie och chef för utredningssektionen i polisområde Östergötland.
Foto: Daniel Costantini

Vad bestod den här inre bilden av?

– Den här inre bilden han hade var två prickar och ett streck. Där prickarna var de som han skulle döda och strecket var han själv.

DN Story: Så löste de mordgåtan – följ hela jakten inifrån

Bild från förundersökningen. Kniven hittades i anslutning till platsen där den 56-åriga kvinnan mördades.
Bild från förundersökningen. Kniven hittades i anslutning till platsen där den 56-åriga kvinnan mördades. Foto: Polisen

Britt-Louise Viklund uppger att man inte har hittat några rasistiska motiv bakom morden och brottsoffren ska ha valts ut slumpmässigt. Efter knivdådet slängde Daniel Nyqvist ifrån sig kniven. Hans mössa hittades sedan i ett tidningsställ i närheten.

Daniel Nyqvists livsstil under åren som följde, där han i princip saknade sociala kontakter och spenderade i princip all tid i sin lägenhet, ska enligt Britt-Louise Viklund inte ha att göra med att han ville undvika att bli avslöjad och man har heller inte hittat några tecken på att han ska ha gjort något annat av brottslig karaktär.

Han har uppgett i förhör att han inte berättade för någon om gärningarna.

– Efteråt kände han sig bättre, efter att han utfört de här gärningarna, säger Britt-Louise Viklund.

Platsen där en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna mördades 2004.
Platsen där en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna mördades 2004. Foto: Lasse Hejdenberg/TT

Efter mordet lyckades polisen säkra dna och hårfynd som matchar med varandra. Tusentals polisförhör genomfördes och polisen mass-topsade 6.500 frivilliga personer för att kunna avföra dem från utredningen.

Men gärningsmannen hittas inte.

Det var först förra året fick svensk polis tillstånd att använda släktforskarnas dna-databaser för att hitta förövaren och metoden ledde till ett genombrott för mordfallet i Linköping.

Den 9 juni i år greps en 37-årig man i sin lägenhet i centrala Linköping. Hans dna matchade med polisens dna-fynd. Mannen erkände redan vid det första förhöret att han har tagit livet av Mohammad Ammouri och Anna-Lena Svenson.

Daniel Nyqvist har under häktestiden genomgått en stor rättspsykiatrisk undersökning som visar att han led av en allvarlig psykisk störning vid tiden för morden för 16 år sedan – och även vid undersökningstillfället. Om han döms för morden innebär det att påföljden med största sannolikhet inte blir fängelse, utan rättpsykiatrisk vård.

Just rättspsykiatrisk vård är målet för försvarssidan vid en fällande dom. Det säger Johan Ritzer, Daniel Nyqvists försvarare, till DN.

– Han vill i det här fallet få hjälp, om han döms till ansvar för mord, så är målet att han ska få rättspsykiatrisk hjälp.

Hur länge har han haft den här ångesten som han berättat för polisen?

– Han har varit rätt kortfattad, han hade känslor av ångest och tvångsmässiga inslag i minst ett par månader och ett år innan det hände.

Målsägandebiträdet Elisabeth Massi Fritz, som företräder Mohamad Ammouris anhöriga, skriver i ett sms till DN att fallet inneburit en lång väntan, med 16 år av dagligt lidande, för familjen.

”Det finns många frågor från familjens som de hoppas få svar på under rättegången. Förhören under förundersökningen med tilltalad är fåordiga. Den viktigaste frågan är 'varför?'. Hur kunde den tilltalade hålla sig undan i nästan 16 år? Var fanns tanken på de anhöriga och deras lidande?”, skriver hon vidare.

Läs mer:

Olösta morden som nya dna-gruppen vill lösa

Så ringade dna-detektiverna in gärningsmannen – följ jakten inifrån polishuset

Banbrytande metod bakom genombrott i utredningen om dubbelmordet i Linköping

Misstänkt dubbelmördare levde ett isolerat liv

Därför tipsade barndomsvännen polisen

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt