Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-18 08:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/amnesty-kraver-hardare-exportkontroll-av-overvakningsteknik-en-form-av-vapen/

SVERIGE

Amnesty kräver hårdare exportkontroll av övervakningsteknik: ”En form av vapen”

00:59. Belarus, Egypten och Jordanien är några av de länder som har köpt teknik utvecklad i Sverige, som kan användas för internetcensur och digital övervakning.

DN kunde på tisdagen berätta hur svenskutvecklad teknik används för censur och övervakning i diktaturer. Nu kräver Amnesty International skärpta regler mot export av sådan teknik.

– Övervakningsprodukter är en form av vapen, om de används på fel sätt, säger Ulrika Sandberg på Amnesty i Sverige.

Belarus, Egypten och Jordanien är några av de länder som har köpt teknik utvecklad i Sverige, som kan användas för internetcensur och digital övervakning. Tekniken har tagits fram av företaget Sandvine, tidigare känt som Procera Networks, med svenskt huvudkontor i Varberg.

I flera av länderna finns tekniska bevis för att dess utrustning har använts i censursyfte. I ett fall, Belarus, har företaget själv bekräftat att regimen har använt den på detta sätt.

Nu kräver Amnesty International hårdare reglering av hur sådan utrustning får exporteras.

Läs också: DN granskar – svenska censurfabriken blev diktaturernas hovleverantör

Tidigare i år klubbade EU nya exportregler som omfattar bland annat vissa digitala produkter som kan användas för övervakning. Nytt är att man måste ta viss hänsyn till om landet som köper produkten kränker mänskliga rättigheter.

Amnesty välkomnar de nya reglerna, men säger att reglerna är för vaga och inte går tillräckligt långt. I våras beskrev organisationen det som ett missat tillfälle att skärpa kontrollen. Kritik riktades också mot att förhandlingarna hade tagit så långt tid, närmare tio år. Under tiden har EU-företag ”fortsatt att undergräva mänskliga rättigheter genom att sälja övervakningsutrustning världen över, även till de som är kända för människorättsövergrepp”, skrev Amnesty i ett uttalande tillsammans med bland annat Reportrar utan gränser.

– Vi vill se hårdare regler för den här typen av export. De nya EU-reglerna ser vi som en miniminivå. Det bör gå att neka en exportlicens om det finns risk att mänskliga rättigheter kan komma till skada, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig på Amnesty.

”Det är allvarligt att vi med ena handen tillåter export av produkter som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och med den andra fördömer människorättskränkningar i samma land”, säger Ulrika Sandberg på Amnesty Sverige.
”Det är allvarligt att vi med ena handen tillåter export av produkter som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och med den andra fördömer människorättskränkningar i samma land”, säger Ulrika Sandberg på Amnesty Sverige. Foto: Roger Turesson

De nya EU-reglerna lär komma att påverka även svensk exportkontroll i framtiden. Men när Sandvine, som DN har rapporterat, fick sin teknik belagd med exportkontroll så gjordes det alltså med tidigare regler. Exakt vad i Sandvines teknik som bedömdes vara så känsligt att den behövde kontrolleras är okänt, eftersom delar av beslutet är belagt med sekretess.

Sverige har, tillsammans med Finland, tidigare pekats ut för att motarbeta en skärpning av exportreglerna.

Amnesty har bland annat skrivit en kritisk rapport om Axis, ett svenskt företag som tillverkar övervakningskameror. Men även Sandvine har hamnat på Amnestys radar, efter att det ifjol uppdagades hur dess teknik användes av regimen i Belarus.

”Övervakningsprodukter är en form av vapen, om de används på fel sätt”

– Det är allvarligt att vi med ena handen tillåter export av produkter som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter, till exempel genom övervakning, och med den andra fördömer människorättskränkningar i samma land. Det går inte ihop. Här finns en parallell till vapenexporten. Övervakningsprodukter är en form av vapen, om de används på fel sätt, säger Ulrika Sandberg.

Den nya EU-regleringen rör produkter med så kallade dubbla användningsområden, sådant som kan ha både ett civilt och ett militärt syfte. Nu vill Amnesty också se att Sverige ska ta steg för att tolka EU-reglerna så att kontrollen fångar människorättsrisker så effektivt som möjligt.

– Vi vill att synen på vilka produkter som ska omfattas av kontrollen ska vara så bred som möjligt och att de ska vara väldigt strikta vad gäller kontroll av mänskliga rättigheter. Vill man som land värna om mänskliga rättigheter så måste tolkningen av EU-reglerna bli till fördel för mänskliga rättigheter.

DN har upprepade gånger sökt Sandvine för en kommentar, men företaget har inte ställt upp på någon intervju. I ett allmänt formulerat uttalande skriver Sandvines ägarbolag att dess teknik ska användas för att skydda användare och stoppa brottslighet och att ett ”affärsetiskt ramverk” finns för att styra vilka affärer som godkänns.

Ämnen i artikeln

Varberg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt