Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-19 11:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/anna-ekstrom-vi-har-problem-med-likvardigheten-i-skolan/

Sverige

Anna Ekström: Vi har problem med likvärdigheten i skolan

Foto: Nicklas Thegerström

– Vi har problem med likvärdigheten och vi har problem med insynen i skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S). Hon vill se riktade statliga satsningar till skolor där behoven är som störst.

I skollagen står att alla elever har rätt till likvärdiga resurser oavsett skola. Men det är upp till varje kommun att bestämma hur mycket pengar som ska läggas på varje elev. DN kunde tidigare i veckan visa att det kan skilja tiotusentals kronor och att det är näst intill omöjligt att jämföra olika kommuners satsningar. De ekonomiska bidragen kan också variera stort mellan olika skolor i samma kommun.

Tycker du att det är problematiskt med ett system där det inte går att räkna ut och säkert säga hur mycket som satsas på varje elev?

– Framförallt är det problematiskt om skolan inte är likvärdig. Därför är det viktigt att skolpengen är gjord på ett sådant sätt att den stärker likvärdigheten i skolan. I den kommunala skolan så kan man gå in och titta hur mycket kommunen satsar på eleverna, medan insynen i fristående skolor är mycket mindre på grund av det inte finns någon offentlighetsprincip.

Är modellen rättssäker ur elevernas perspektiv?

– Från regeringens sida skulle vi gärna vilja se en offentlighetsprincip för de fristående skolorna, men där finns det i dag inte majoritet i riksdagen. Regeringen har tagit fram ett förslag på en mer likvärdigt utformad skolpeng som har varit ute på remiss och som vi hoppas att komma vidare med i riksdagen.

För att komma tillrätta med de nuvarande problemen, vad behöver göras?

– Framförallt två saker. Det ena är att vi behöver se över hur skolpengen är konstruerad, där finns förslaget som jag hoppas kunna föra samtal med riksdagspartierna om. Det andra är att statliga satsningar på skolan fördelas mer utifrån socioekonomin. Det ska gå ut mer statliga pengar dit behoven är som störst. Det är ett svar på att skolor inte alltid får resurser utifrån de behov som finns.

I december tillsatte regeringen och samarbetspartierna en utredning om hur ett förstatligande av skolan kan gå till. Kan ett förstatligande lösa problemen?

– Det beror alldeles på vad ett förstatligande innebär, ordet förstatligande kan betyda väldigt många olika saker. Jag ser verkligen fram emot att ta del av resultatet från den här utredningen, men vill betona att det utredningen ska göra är att ta fram ett underlag för vad ett förstatligande skulle innebära. Det betyder inte att regeringen och samarbetspartierna är överens om att det ska ske.

Läs mer: Stor skillnad mellan hur mycket varje elev får kosta: ”Inte rättssäkert”

Ämnen i artikeln

Skolan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt