Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/antikroppstester-kan-ge-fel-svar-efter-vaccination/

Sverige

Antikroppstester kan ge ”fel” svar efter vaccination

Antikroppstest för covid-19.
Antikroppstest för covid-19. Foto: Henrik Montgomery/TT

Många kommersiella antikroppstester fångar inte upp antikroppar som förvärvats genom vaccination. Det kan vara bra att känna till, annars kanske man tror att vaccinet har misslyckats att ge en skyddseffekt.

– Det här är en viktig fråga som man behöver få ut kunskapen om, säger Sören Andersson på Folkhälsomyndigheten.

Vaccineringen mot covid-19 startade så smått i december och rullar på. Vad många förmodligen inte vet är att många av de kommersiella antikroppstesterna ute på marknaden inte mäter de antikroppar man får av vaccinen. Orsaken är att det finns olika typer av antikroppar.

Efter genomgången infektion med sars-cov-2-viruset tillverkar immunförsvaret antikroppar mot både nukleokapsid och spikeproteinet, som är två olika delar av viruspartikeln. Men samtliga tre vaccin som är godkända i EU – Astra Zenecas, Pfizer/Biontechs och Modernas – ger bara antikroppar mot spikeproteinet. Detsamma gäller för i princip alla andra vaccin som EU förhandlar om.

Samtidigt mäter många av de kommersiella testerna bara antikroppar mot nukleokapsid och känner inte av om man har genererat antikroppar mot spikeproteinet. Det här är bra att känna till, annars kan man tro att vaccinet inte har haft effekt om man testar sig och får ett negativt svar.

Frågan har inte varit aktuell tidigare, eftersom det inte är så vanligt att man följer upp med antikroppstester efter vaccination mot andra sjukdomar. När det gäller coronaviruset har det också blivit ett stort fokus på antikroppstester, eftersom vi inte haft vaccin förrän helt nyligen.

– Det är inte helt ovanligt att man går till privata vårdgivare och gör snabbtester, då måste man ha koll på vad testerna mäter. Tillräckligt många av dem fokuserar på nukleokapsid för att man bör tänka på det här framöver, säger Sören Andersson, chef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Sjukvårdens tester kan mäta båda antikropparna, så där är det inget problem. I vissa fall kan det till och med vara en fördel att veta vilken typ av antikroppar en person har.

– Det kan finnas tillfällen då det kan vara intressant att veta om man har haft sjukdomen eller vaccinerats. Till exempel när Folkhälsomyndigheten gör uppföljningar av immuniteten hos befolkningen. Då är det bra att kunna skilja mellan hur många som har genomgått infektion och hur många som vaccinerats.

Folkhälsomyndigheten håller just nu på att ta fram ett underlag för uppföljning efter vaccination, där de här aspekterna kommer att tas upp. Kunskapen måste förmedlas både till allmänheten och inom professionen, menar Sören Andersson.

– Det kan till exempel bli problem om man vill veta om man har antikroppar inför någon resa och får fel svar. Eller om man vill ha testet för något intyg.

Läs mer:

Så ska vaccinen skydda oss mot covid-19

Då kan vi få svar på hur vaccinen påverkar barn

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt