Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-05 20:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/attraktion-pa-blinddejt-och-en-algdocka-gav-svenskar-ignobelpris/

SVERIGE

Attraktion på blinddejt och en älgdocka gav svenskar IgNobelpris

Magnus Gens byggde en älgkrockdocka som examensarbete på KTH 2001. Nu får han IgNobelpriset i säkerhetsteknik.
Foto: Privat

Ett examensarbete om en testdocka för älgolyckor och hjärtan som slår i takt på första dejten gav IgNobelpris till svenskarna Magnus Gens och Daniel Lindh.

I veckan delades årets tio IgNobelpris ut. Prisen belönar forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka. Magnus Gens och Daniel Lindh är två av årets pristagare.

– Det var verkligen helt oväntat. Det är ju också ett arbete som jag gjorde för relativt länge sedan, säger Magnus Gens.

För 21 år sedan byggde Magnus Gens en älgkrockdocka som examensarbete på civilingenjörsutbildningen i farkostteknik på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Nu får han IgNobelpriset i säkerhetsteknik för arbete.

Krockdockan är byggd av 116 röda gummiplattor som hålls ihop av vajrar och stålrör. Den har uppmärksammats tidigare, bland annat i ett avsnitt av tv-programmet ”Mythbusters”.

– Detta är ett så mytomspunnet område. Folk vet så lite om vad som händer när en personbil kolliderar med ett stort djur. I ”Mythbusters” testade de myter om att det skulle kunna vara bättre att börja accelerera om man ser en älg, säger Magnus Gens.

Under förra året registrerades fler än 5 000 vägolyckor med älgar i Sverige enligt Nationella viltolycksrådet. Att bygga en krockdocka som ger liknande skador på bilen som vid en kollision med en älg var en stor utmaning.

– Kroppen måste vara mycket kompaktare mot bakändan jämfört med framme vid lungorna. Man behövde också göra antaganden till exempel om vilka leder som går sönder och vilka som håller när en älg blir påkörd av en bil. Det gällde hela tiden att vara pragmatisk, och balansera mellan antaganden och ändå hålla sig vetenskaplig.

Magnus Gens konstruerade en krockdocka för älgolyckor. Nu får han IgNobelpriset i säkerhetsteknik.
Foto: Privat

Krockdockan används fortfarande, och har nyligen varit utlånad till Spanien.

– Jag har också fått veta att en av världens största elbilstillverkare har lyckats komma över ritningarna för att bygga en egen, säger Magnus Gens.

Daniel Lindh är en av forskarna i gruppen som får IgNobelpriset i tillämpad kardiologi. Gruppen lät par som inte kände varandra mötas på en blinddejt i labbet.

– Vi mätte allt vi kunde komma på. Hur de skrattade, vart de tittade, hur mycket de svettades i fingrarna och deras hjärtslag, säger Daniel Lindh.

Paren fick bedöma varandra, och tala om ifall de ville träffa den andra igen.

– Vi såg att alla signaler som man har kontroll över, som om man ler, om man ser varandra i ögonen, om man skrattar och så. De producerar inte attraktion över huvud taget.

Det som istället avgjorde var att parets hjärtan började slå i takt.

– Då såg vi att attraktionen mellan dem ökade över tid, säger Daniel Lindh.

Daniel Lindh och hans medarbetare undersökte hur attraktion uppstår under en blinddejt. Nu får de IgNobelpriset i tillämpad kardiologi.
Foto: Privat

Det kan verka märkligt att paren skulle märka att deras hjärtan slår i takt.

– Men tidigare forskning har visat att om man ser en video på två personer tillsammans med en monitor som visar hjärtslag, så kan man gissa bättre än slumpen vem hjärtslagen tillhör. Det sker små nyanser i ansiktet som man registrerar, men som man är omedveten om.

Läs mer:

Då lönar det sig att skvallra – och 9 andra upptäckter belönas med pris

Ämnen i artikeln

Biltester
Biltrafik
Biologi
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt