Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-29 11:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/bada-mannen-anhallna-misstankta-for-manniskorov/

SVERIGE

Fängelsechefen: ”Gisslantagarna bad vårdarna om ursäkt innan de gav upp”

Onsdagens gisslandrama på Hällviksanstalten pågick i nio timmar.
Onsdagens gisslandrama på Hällviksanstalten pågick i nio timmar. Foto: Alexander Mahmoud

Impulsartat, oplanerat och utan någon egentlig tanke bakom.

Nu berättar Peter Kjellin, anstaltschef på Hällbyanstalten, om gisslandramat som i princip rann ut i sanden.

– Gisslantagarna bad sina offer om ursäkt innan de gav upp, säger han till DN.

Dagen efter det nio timmar långa gisslandramat på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna börjar bilden av hur det gick till att klarna. Rent faktiskt var det i samband med att de intagna skulle få medicin vid lunchtid som två av de intagna tillsammans trängde sig in i vaktrummet där medicinutdelningen sker.

De båda kriminalvårdarna – en man och en kvinna – hann trycka på överfallslarmet innan de övermannandes av de båda intagna. Den manlige kriminalvårdaren bands först till händer och fötter. Gisslantagarna hade också beväpnat sig och hotade vårdarna med ett egentillverkat stickvapen – på en avbruten tandborste hade man satt fast ett rakblad från en engångsrakhyvel.

– Initialt var det högljutt och ganska hotfullt. De intagna hade många olika krav och synpunkter på verksamheten på anstalten. Men det lugnade ganska snabbt ner sig, berättar Peter Kjellin, anstaltschef på Hällby.

Enligt honom fick de två förhandlarna – som till vardags arbetar som kriminalvårdare på anstalten – relativt snabbt en känsla av att gisslantagarna inte hade planerat särskilt väl hur de skulle agera.

– Vi tror inte heller att de hade funderat över vilka konsekvenser deras agerande skulle kunna få för dem själv, säger Peter Kjellin.

Gisslan fick först sitta på golvet. Den manlige kriminalvårdaren som bundits släpptes dock loss och gisslan fick sedan sitta på stolar. De tilläts också dricka kaffe och gå på toaletten.

– Det är självklart en svår upplevelse för de gisslantagna. Efter att ha pratat med dem så har jag dock förstått att även de tidigt i händelseutvecklingen kände sig relativt trygga med att situationen skulle gå att lösa, säger Peter Kjellin.

Enligt honom sa också gisslantagarna till sina offer att de ”inte hade något mot dem personligen”. Innan kriminalvårdarna släpptes bad också gisslantagarna dem om om ursäkt.

– Att de intagna under dramats gång visade att de åtminstone kände någon form av empati bidrog till att kriminalvårdarna kände viss tillförsikt, säger Peter Kjellin.

Förhandlingen med gisslantagarna skedde genom att man pratade genom en dörr och ett fönster. I slutet pratade man också i telefon.

– Då blev det uppenbart för våra förhandlare att gisslantagarna inte alls var beredda på hur saker och ting skulle utveckla sig. I slutskedet upplevdes de snarast som rädda och ångestfyllda, säger Peter Kjellin.

Innan dess hann de kräva en helikopter och pengar för att fly. När de insåg att det skulle bli svårt ville de ha 20 kebabpizzor, något som förhandlarna enkelt kunde tillgodose mot löfte om att en ur gisslan skulle släppas.

– Förhandlarna gjorde ett fantastiskt jobb, säger Peter Kjellin om de lokalanställda kriminalvårdarna som fått särskild utbildning och träning i att hantera den typen av allvarliga händelser som gårdagens gisslantagande är.

De coachades i bakgrunden av polisens förhandlare. Peter Kjellin tror dock att det var en framgångsfaktor att de som de facto gjorde jobbet hade lokal förankring och kännedom om de förhållanden som råder på Hällbyanstalten.

Efter nio timmar gav männen upp. De gjorde aldrig något fysiskt motstånd.

– De kom helt enkelt underfund med att de inte skulle lyckas och att det de gjorde inte var så genomtänkt. En av dem sa till och med att ”nu blev det så här – vi som hade tänkt ta en öl på stan”, säger Kjellin.

Såväl de intagna som de anställda på anstalten kunde i realtid följa dramat via medierna, efter som de har tillgång till radio och tv.

Vilken effekt kan det ha på situationen?

– Självklart kan det skapa onödig oro och press. På den direkt berörda avdelningen blockerade vi dock möjligheten att ta del av nyhetsflödet. Det är dock olyckligt att det läcker ut så mycket uppgifter under pågående förhandling, säger Peter Kjellin.

De båda männen sitter nu anhållna, på sannolika skäl misstänkta för människorov. Senast på lördag klockan 12.00 ska åklagaren besluta om de två misstänkta ska begäras häktade eller inte.

– Utredningen är nu inriktad på förhör med vittnen på plats, säger kammaråklagare Frida Hamberg som är förundersökningsledare.

Båda männen är sedan tidigare dömda till 18 års fängelse för mord. Hur ännu ett brott kan komma att påverka deras straff är för tidigt att säga, enligt kammaråklagare Frida Hamberg.

– Jag vill inte kommentera fallet vi arbetar med just nu, men på ett generellt plan kan en tidigare dom få betydelse för påföljden vid ytterligare ett brott.

Det faktum att männen hade egentillverkade vapen och medvetet täckte för kamerorna på platsen behöver inte utgöra en försvårande omständighet, enligt åklagare Frida Hamberg.

Ingen av försvarsadvokaterna vill gå in på hur deras klient ställer sig till anklagelserna. Männen kommer inte att placeras på Hällbyanstalten igen.

Läs mer:

Facket: Ohållbar situation på svenska anstalter

Båda ur gisslan har släppts: ”Fysiskt oskadda”

Förhandlingsexperten: ”Jag är försiktigt optimistisk”

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt