Bank-id ett av flera problem för ukrainare som vill jobba i Sverige

I samband med krigsutbrottet i Ukraina aktiverade EU det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebar kortfattat att alla personer från Ukraina erbjuds tidbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. För den som ansökt om förlängning gäller det fram till 4 mars 2024.

Tanken med det 20 år gamla och unika direktivet är att länder snabbt kunna erbjuda skydd till människor på flykt, men också att det ska vara enkelt att snabbt komma i jobb. Men det ger ingen rätt att folkbokföra i Sverige eller att få ett svenskt personnummer.

Många av de runt 40 000 ukrainare som nu befinner sig i Sverige stöter dagligen på stora hinder – de flesta av byråkratisk natur. Enligt en lång rad ideella organisationer är det inte bara ett problem för ukrainarna utan även för Sverige, som riskerar att gå miste om mycket kompetens.

– Det är uppenbart att det finns en lång rad saker och insatser som vi behöver förstärka, förbättra och förändra för att så många som möjligt ska komma i jobb snabbt, säger Johan Pehrson (L) arbetsmarknads- och integrationsminister.

Under ett rundabordssamtal dit ett 15-tal organisationer, ett par rekryteringsbolag och Arbetsförmedlingen bjudits in till av ministern lyftes nyligen en lång rad av de problem som ukrainarna möts av. Bristen på tolkar och undervisning i svenska i form av Sfi, den låga dagersättningen (71 kronor per dag för en vuxen) stora skillnader i hur kommuner och regioner ser på att erbjuda gratis kollektivtrafik och barnomsorg samt handlägger ärenden är några.

En av de stora stötestenarna är att ukrainare inte kan få ett svenskt personnummer. Istället tilldelas den som kan visa upp en giltig identitetshandling ett samordningsnummer. Att lyckas öppna ett bankkonto eller skaffa ett bank-id blir därmed närmaste en fråga om slump: vissa banker och banktjänstemän hanterar det olika – vissa godtar samordningsnumret, andra inte.

Utan bankkonto dit en lön kan betalas ut är seriösa arbetsgivare inte särskilt intresserade av att anställa. Organisationerna pekar på fortsatt krångel kring anställningar av ukrainare, till exempel finns oklarheter vad gäller försäkringsskydd.

– Situationen har också lett till att de som har har lägre utbildning riskerar att exploateras och utsättas för människohandel, säger Alyona Kashyna, talesperson från Nordic Ukraine Forum som sedan krigsutbrottet arbetat för att lotsa ukrainarna rätt i den svenska byråkratin.

Enligt en undersökning som Beredskapslyftet gjort är bara 20 procent av ukrainarna inskrivna på Arbetsförmedlingen. De ideella organisationerna och rekryteringsbolagen har i många fall lyckats bättre med att matcha ukrainare till jobb. Flera organisationer pekar på svårigheter att via Arbetsförmedlingen få nystartsjobb, praktikplatser, tolk och att planeringssamtal dröjer.

Även för högutbildade tar det lång tid att få jobb, enligt organisationerna. Språket uppges vara det stora problemet. För läkare pågår det projekt i såväl Uppsala som Göteborg för att snabbt få läkarutbildade i arbete. Problemet är hur deltagarna ska ha råd. En läkare tjänar mer på att snabbt börja jobba som städare än att validera sina kunskaper.

– Sverige skulle tjäna på att erbjuda dem en utbildningslön på säg 20 000 kronor i månaden, menar Fredrik Hillelson, vd på rekryteringsföretaget Novare som ligger bakom Beredskapslyftet som matchat 160 ukrainare till jobb under året.

Under rundabordssamtalet efterlystes bättre yrkesutbildningar med språkstöd, men också mer riktade samarbeten med kommuner som Skellefteå där bristen på arbetskraft är stor.

– Vi talar om människor med ett fantastiskt driv. Vi får inte gå miste om dem, säger Fredrik Hillelson.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson konstater att många ideella organisationer har visat ett ”exceptionellt engagemang” för att hjälpa ukrainarna in i det svenska samhället.

– Vi har stora utmaningar och det finns mycket vi kan göra bättre. Jag är övertygad om att det finns lösningar på flera av de problem som lyfts. Massflyktsdirektivet är unikt, men det ska också matchas med det regelverk vi har, när det gäller till exempel Arbetsförmedlingen. Det ska vara opartiskt och behandla alla lika. Börjar man göra undantag där öppnar det upp för att att även andra grupper vill undantas.