Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 20:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/basta-uppskattningen-hittills-sa-manga-drabbas-av-langtidscovid/

SVERIGE

Bästa uppskattningen hittills – så många drabbas av långtidscovid

Av dem som fick covid-19 under pandemins första 18 månader kan var åttonde person antas ha drabbats av långvariga symtom.
Av dem som fick covid-19 under pandemins första 18 månader kan var åttonde person antas ha drabbats av långvariga symtom. Foto: Janerik Henriksson/TT

En av åtta covidpatienter drabbas av långvariga symtom, så kallad post- eller långtidscovid. Åtminstone bland de som blev sjuka under pandemins första 18 månader. Det visar den bästa uppskattningen hittills, där forskarna kontrollerat för en rad möjliga felkällor.

Ett flertal undersökningar har visat att covid-19 kan resultera i ett antal långvariga symtom. Trötthet, huvud- eller muskelvärk, sömnsvårigheter, smak- och luktbortfall och/eller andfåddhet är några av de saker som så kallad post- eller långtidscovid kan resultera i.

Hur stor risken är att drabbas av långvariga symtom har dock varit höljd i dunkel. I de studier som hittills presenterats anges en förekomst på allt från drygt 70 procent, ner till ett par tiotals procent.

Ett uppenbart problem med tidigare undersökningar har varit att förekomsten av eventuella symtom har registrerats först efter infektionen. En persons andfåddhet kanske inte beror på covid-19, utan något helt annat. Personen ifråga kanske rentav hade svårt med andningen redan före smittan. Dessutom har pandemin i sig, med alla dess restriktioner och oro, påverkat hur vi mår. Därför har det varit svårt, i praktiken omöjligt, att säga hur stor andel av de olika symtomen som viruset i sig orsakat och vad som beror på något annat.

I ett försök att komma tillrätta med dessa problem har forskare vid Universitair Medisch Centrum Groningen i Nederländerna, genomfört en studie där man – vid upprepade tillfällen och med hjälp av ett digitalt frågeformulär – ställt frågor om 23 olika symtom till totalt 76 422 personer. Mellan mars 2020 och augusti 2021 fick personerna besvara frågorna sammanlagt 24 gånger.

– Det här är en helt unik studie där vi nu bättre än någonsin tidigare kan uppskatta hur stor andel som drabbas av långtidssymtom efter covid-19, säger Aranka Ballering, doktorand vid universitetet i Groningen samt försteförfattare till den studie som nu presenteras i The Lancet, till DN.

Aranka Ballering, doktorand vid det medicinska universitetet i Groningen.
Aranka Ballering, doktorand vid det medicinska universitetet i Groningen. Foto: David Lok/Universitair Medisch Centrum Groningen

Under den aktuella perioden fick 4 231 en laboratorieverifierad covid-19 diagnos. Dessa personer matchades sedan avseende kön, ålder samt när de hade fyllt i frågeformuläret med 8 462 kontrollpersoner som aldrig fick covid-19 under studieperioden.

– Eftersom vi frågade personerna om symtom redan före de fick covid-19 fungerade de som sina egna kontroller. Med hjälp av kontrollgruppen kunde vi även kontrollera för om och i så fall hur vissa symtom varierar över året och i vilken utsträckning pandemin som sådan resulterat i symtom, säger Aranka Ballering.

Resultatet visar att 21,4 procent av covidpatienterna hade minst ett av följande symtom tre månader efter, men inte före, infektionen: bröstsmärta, andningssvårigheter och/eller smärta vid andning, smak- och/eller luktbortfall, stickningar i armar eller ben, ”klump” i halsen, allmän trötthet, ”tunga” armar eller ben, alternativt att de känner sig kalla eller varma.

Motsvarande andel i kontrollgruppen var 8,7 procent, varför forskarna drar slutsatsen att 12,7 procent (21,4 minus 8,7 procent) orsakades av covid-19.

– Ungefär var åttonde covidpatient drabbades alltså av post- eller långtidscovid till följd av de virusvarianter som fanns under den period undersökningen gjordes, säger Aranka Ballering.

Är det mycket eller lite, tycker du?

– Det beror ju helt på hur de här symtomen påverkar deras vardagliga liv. Den forskningen återstår att göra. En av åtta är mindre än vad de flesta andra studier visat, men givet antalet människor som haft covid-19, blir det ändå väldigt många människor.

Vilken betydelse har studien?

– Det här är den bästa uppskattningen hittills, vilket kommer att ha betydelse för forskningen. Kliniskt är sådana här uppskattningar mindre värdefulla, även om studien också visar att en ganska stor andel av de här symtomen uppenbarligen inte beror på covid-19, utan något annat. Det minskar inte lidandet för de drabbade, men det kan vara något för exempelvis en allmänläkare att ha i bakhuvudet när han eller hon träffar de här patienterna.

Ämnen i artikeln

Vetenskap
Medicin
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt