Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-23 23:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/broder-blev-svart-coronasjuka-saknade-gen/

SVERIGE

Bröder blev svårt coronasjuka – saknade gen

Enligt en ny studie kan en gendefekt förklara en procent av livshotande covid-19 hos yngre män.
Enligt en ny studie kan en gendefekt förklara en procent av livshotande covid-19 hos yngre män. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT

En gendefekt som förklarar svår covid-19 har för första gången upptäckts i Sverige, visar en studie som forskare från Karolinska institutet deltagit i. Två coronasjuka bröder i 30-årsåldern svävade mellan liv och död på intensiven – nu visar det sig att de bar på anlaget.

TT Text

– När personer som inte borde bli sjuka blir sjuka, börjar man fundera som läkare, säger Peter Bergman, läkare och forskare vid Karolinska institutet som har lett den kliniska delen av studien i Sverige.

Han blev kontaktad av läkaren som vårdat de två bröderna som varken hade åldern eller underliggande sjukdom emot sig. Ändå vårdades de i respirator för covid-19.

– I Sverige har den här specifika gendefekten bara hittats hos de här bröderna. Men det finns ett tiotal fall i hela världen, som sammanställts i en artikel som kom ut i augusti i ett samarbete mellan amerikanska Rockefeller University och Karolinska institutet, säger Peter Bergman.

Än så länge är bröderna unika i Sverige, men Peter Bergman bedömer att det finns fler med samma mutation. Enligt studien kan gendefekten förklara en procent av livshotande covid-19 hos yngre män. Men Peter Bergman tror att det rör sig om fler.

– I Sverige finns förmodligen ett stort mörkertal, både bland som avlidit och personer som vi inte har undersökt än. Vi tror att en procent är en klar underdrift. Det kan handla om fler, kanske upp till en tredjedel av fallen som kan ha en underliggande genetisk defekt eller ”lucka i immunförsvaret”, säger han.

I centrum för den aktuella studien står ett protein som heter TLR7. Det är en receptor på en immuncell i blodet som ska fånga upp och skicka vidare signaler och gör att kroppen känner igen virus – till exempel corona. Först då kan kroppen bilda ämnet som angriper och bekämpar viruset, så kallat alfa-interferon.

De båda brödernas saknar proteinet TLR7. Deras immunceller kan därför inte känna igen viruset och inte utveckla ett normalt motstånd.

– Redan förra hösten kom det fram att systemet runt interferon var viktigt för skyddet mot covid-19, men nu har vi identifierat svenska fall. Dessutom har man i artikeln gått till botten med hur gendefekten leder till svår sjukdom, säger Bergman.

TLR7-genen är kopplad till kroppens X-kromosom, vilket gör att kvinnor och män drabbas olika av gendefekten. En kvinna kan bära på defekten i den ena av sina två X-kromosomer, men fortfarande ha ett fungerande immunförsvar tack vare den andra. Män har bara en X-kromosom, vilket gör att deras försvar slås ut om den saknar TLR7-genen.

– Det betyder att det bara är män som kan få den här sjukdomen. Hittar man ett så kallat index-fall kan man sedan leta efter fler män i de här familjerna för att se om de har gendefekten, säger Peter Bergman.

Risken att bli allvarligt sjuk är kraftigt förhöjd för dem som har gendefekten, kanske upp till 200 gånger högre risk att drabbas av svår sjukdom jämfört med dem utan defekten. Det kan jämföras med övervikt, diabetes eller högt blodtryck som ökar risken för svår sjukdom med cirka fem till tio procent, enligt Bergman.

I familjer där den mycket ovanliga gendefekten upptäckts kan man genom dna-test undersöka om fler bär på den. Upptäcker man det innan de blivit sjuka finns enligt studien ett säkert kort som skyddar – vaccin.

– Om man hittar den här genetiska förändringen hos till exempel ett barn så tycker jag att man borde vaccinera. Självklart ska vi vaccinera så många som möjligt och har man den här riskfaktorn är det ännu viktigare, säger Peter Bergman.

Upptäckten av vilka ämnen kroppen behöver för att bekämpa covid-19 har betydelse även för personer utan gendefekten. Kunskapen kan bidra till möjligheterna att ta fram ny läkemedelsbehandling, men även för att skräddarsy den behandling som finns i dag.

– Att förstå mekanismen för hur en sjukdom fungerar är själva grunden för att ta fram nya läkemedel, säger Peter Bergman.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt